Det blir vad man gör det till

Jag klev upp i morse och tänkte glatt på att jag hade en förevändning för att dra på mig ett par trasiga jeans och mina underbara 20-hålskängor med stålhätta till eftermiddagen, men tji fick jag. Johan Ingerö blev visst sjuk och ställde in sitt medverkande i Timbros frihetsvecka.

Nåja, man behöver ju inte deppa ihop alldeles för det. Jag tröstade mig med att läsa ut Mattias $venssons bok Peta inte i maten (den gjorde sig alldeles utmärkt till ett Originalmål på Max) och att nyttja mig av årets bokrea. Inte nog med att Akademibokhandeln här i Uppsala hade ett kampanjerbjudande som innebar att jag fick fyra böcker till priset av tre, jag hade sedan förut en rabatt på hundra spänn och lyckades komma över Any Rands Och världens skälvde (har för avsikt att skänka detta exemplar till min filosofilärare på gymnasiet), Petra Östergrens Porr, horor och feminister (mig veterligen något av ett obligatorium för varje sexköpslagsmotståndare), Naomi Kleins No Logo (know your enemy!)samt George Orwells 1984. Kostade mig 103 kronor. Den som sa att man inte kunde köpa lycka hade fel.

Åtminstone en sund debattör i kårvalet...

Min gode vän Oscar Sundevall, tillika ordförande för CUF Uppsala, bloggar idag om den debatt han igår tog för borgerliga studenters räkning. Slutsatserna är dystra. Politiker lyssnar på politiker, inga "utomstående" är intresserade av att lyssna. Det speglar sig också i själva valen, där deltagandet är krisartat lågt - sju procent ligger det visst på. Slutsatsen är enkel; kåren bör avpolitiseras och ägna sig åt studiebevakning samt bevakning av studenternas intressen - inte åt att citera Marx i åsiktsprogrammet.

Klassanalys verkar för övrigt vara ett populärt återkommande ämne för kåren att diskutera. I det senaste numret av Ergo förklarar samme Sundevall att CSN faktiskt inte ger bidrag efter efternamn (man hittar texten under "Opinion" och sedan "ERGOs debatt") utan att alla faktiskt har chansen att plugga vidare - det är bara färre från den så kallade arbetarklassen väljer att göra det.

Den naturliga reaktionen borde vara att något är fel i tidigare led, så som högstadium och gymnasium, eftersom snedrekryteringen existerar. Så är tyvärr inte fallet. Det skriks om att vi måste ha "mångfald" på universitetet - något som jag, liksom Sundevall, ser som underordnat den enskilda människans vinst av studierna.

För övrigt får man inte missa Beckman, Ohlson & Can på måndag klockan 22:25, där Sundevalls paradämne kränkningar diskuteras, och där han själv deltar i debatten.

En vecka i frihetens tecken

Anledningen till att det blivit lite dåligt med bloggande, och kommer att fortsätta vara så ett tag framöver, är att det är jäkligt mycket just nu. Tre seminarier den här veckan, och så Timbros frihetsvecka plus att det igår kväll var möte med Liberala Gruppen. Fores chef Martin Ådahl var där och pratade, och det var verkligen jättekul! Känns som om de är på gång, och de verkar ha riktigt bra idéer och en i mina ögon smart kommunikationsplan. Över huvud taget så blir man alldeles upprymd när man hör om Fores - det känns så väldigt rätt och så väldigt nödvändigt.

Jag har för övrigt haft jämtlandsbesök nu måndag-tisdag. Ett gäng CUF:are har gjort Stockholm osäkert, gått på debatt, hälsat på riksorganisationen och sprungit runt med Pelle Åsling i riksdagen. Det har varit så jäkla kul att ha dem här, även om jag själv inte kunde vara med hela tiden.

Verklig förnyelse

Det finns ett parti som påstår sig syssla med förnyelse nu sedan väljarna ratat dem i det senaste valet. Sen finns det ett som faktiskt förnyar sig. Centerpartiet presenterade idag Framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro.

Magnus Andersson, CUF:s förbundsordförande, var först ut att kommentera (i alla fall bland de bloggar jag läser). Han är, liksom jag, övertygad om att CUF kommer att kunna påverka även om vi inte sitter med i någon processgrupp.

Det finns nämligen riktigt bra människor i de här processgrupperna också. En av dem är Annie Johansson som kommenterar det hela i sin blogg. Hon är med rätta mycket positiv till idéutvecklingen inom partiet.

Något jag tycker är extra roligt är att Karin Stierna, kommunalråd i Strömsund, sitter med i miljögruppen. Det finns mycket att hämta från lokala förmågor i Jämtland!

Det känns som om det här kan öppna upp för en djupare ideologisk debatt, något som Fredrick Federley efterlyste när han på ett utomordentligt sätt torsdagstalade på Heimdal igår. Vi behöver mer ideologi och mindre procentsatser i svensk debatt, något jag tror att centerpartiets förnyelsearbete kan leda till.

Timing, studieutskottet!

Det finns något som heter studieutskottet, och det finns för att bevaka Uppsalajuristernas intressen. Deras känsla för timing är kanske inte helt klockren, eller vad man nu ska säga om en organisation som såhär nära inpå Maciej Zarembas artikelserie om hur Lagen om likabehandling av studenter missbrukas kommer och informerar om just denna lag.

Det är naturligtvis behjärtansvärt att kämpa mot diskriminering, men jag får alltid en sådan stor mot-känsla när någon tågar in i ett rum och berättar att han representerar mig. Studieutskottet borde ägna mindre tid åt att informera om Sveriges mest rättsosäkra lag och mer åt att informera om hur och varför någon hamnar där.

Offensiv för gymnasiet

Till skillnad från majoriteten av mina klasskamrater från högstadiet valde jag att gå gymnasiet i Sveg. Det är ett beslut som jag inte ångrar för en sekund.

Härjedalens gymnasium, som består av Wemerskolan i Hede och Härjulfskolan i Sveg, är rätt unikt. Där finns ca 300 gymnasieelever, fördelade på nio program, plus att inriktning på längdskidor erbjuds. Det finns goda internationella kontakter, själv reste jag och ett gäng till Ryssland, något som ingick i ett miljöprojekt. Det är också något av tradition att treorna på natur- och samhällsprogrammet far till Berlin tillsammans under vårterminen. Jag har kompisar som under sin tid på Barn- och fritidsprogrammet förlade sin praktik till Skottland. Man har också ett utbyte med en skola i Tyskland. Kort sagt är möjligheterna till internationellt utbyte stora om man väljer Sveg. Dessutom är klasserna små, vilket möjliggör en mycket bra kontakt lärare och elever emellan, och lägg därtill att lärarna över lag håller en hög nivå. Kort sagt, det är ett mycket bra gymnasium för den som har lite ambitioner och är engagerad i sin utbildning.

Trots detta är det få som söker till Härjedalens gymnasium. Inte ens femtio procent av årets nior har kommunens egna skola som förstahandsval. Jag är rätt medveten om vad det beror på. Östersund hägrar. Det är stan, liksom, och Sveg har ärligt talat inget vidare gott rykte. Ärligt talat måste jag dock säga att mina kompisar som gick inne i Östersund verkar ha haft en fritid som var ungefär som min - om inte värre. Eftersom Sveg är ett alla-känner-alla-samhälle så blir det rätt enkelt att faktiskt göra saker också. Exempelvis startade ett gäng kompisar en teatergrupp och spelade Romeo och Julia (tolkad av Ingemar Züchner) under en teaterkväll på Nya Caféet. Få jag känner har lyckats med något liknande i Östersund.

Nåja, nämnden för barn, utbildning och fritid har i alla fall sett att frisöket kommer allt närmare, och förstått att något måste göras. Som en första insats har man bestämt sig för att sänka hyrorna för gymnasieelever.

Som liberal bör man naturligtvis ha invändningar mot hyressubventioner, men vem har sagt att man som liberal inte bör vara pragmatisk? Att gymnasieelever drar sig utom kommunen kostar oerhörda summor varje år, och innenbär en mycket högre alternativkostnad. Jag tror på det här förslaget, och jag ser fram emot att Sveg blir lite mer attraktivt. Det är faktiskt mycket trevligare att bo där än många föreställer sig.

(Och framförallt, ni som ska börja till hösten, egen lägenhet är inte fy skam. Det är faktiskt helt underbart!)

Miljöpartiet kopierar medborgarförslag från CUF

En av de lysande CUF:arna från Östersund, Karolina Adolfsson, har skrivit en motion om torskstopp för Östersunds kommun. Vad gör miljöpartiet? Skriver en likadan, såklart. Sedan har deras kommunalråd Karin Thomasson mage att påstå att hon "inte sett något sånt medborgarförslag". "För att vara säker kollade jag igenom anmälda medborgarförslag från juni i fjol och framåt. Inget torskförslag från CUF", skriver hon på sin blogg. Ett enkelt sök i diariet på ordet "torsk" visar att hon antingen ljuger eller helt enkelt måste ha ett allvarligt synfel.

Jonas Rask, som är pol. sek. för centern uppe i Jämtland, tog tagi saken, vilket resulterade i en artikel i ÖP. Thomasson har naturligtvis rätt i att det är bra att flera driver den här frågan, men man kan ju faktiskt fråga sig, precis som Karro gör: Läser ingen miljöpartist varken insändarsidorna i ÖP eller LT, och framför allt, finns det ingen miljöpartist som läser de inkomna medborgarförslagen?

Nästan rätt på DN:s ledarsida

Eftersom vi haft inlämning av PM1 idag (som jag för övrigt skrev i natt) så tänkte jag unna mig en lunch på stan, vilket i praktiken innebär Max. Bortsett från att de har Sveriges godaste hamburgare så bjuder de på DN. Av den anledningen läste jag faktiskt dagens ledare.

Den har många bra poänger. Bara det att den fastslår att dödligheten alltid är 100 % är ett så pass sunt tecken att jag närapå jublade, och att den förklarar att nånannanismen till viss del ligger bakom fetma är ju helt underbart. Den gör bara ett misstag.

"Alla vet att motion är bra. Men det betyder inte att alla motionerar. Vad ska man göra åt det?"

Korrekt fråga ska naturligtvis vara "Ska man göra något åt det?"
Svaret är nej. Man kan inte ta ifrån människor sin självbestämmanderätt bara för att man inte tycker att de rör tillräckligt mycket på sig. Genom frågans utforming kan man utläsa en önskan om att styra andra människor, om att få göra med dem vad man tror är bäst för dem, själva grunden till att nånannanismen skapades.

Naturen i sig avkräver människan ansvar. Man kan hävda att detta är grymt och något som ett modernt samhälle ska ändra på, men någon måste alltid ta konsekvenserna av ett handlande. Genom att påstå att "man", i bemärkelsen inte de som inte rör på sig, ska göra något åt icke-motionen så sker en teoretisk omläggning av konsekvensansvaret. Så kan det inte funka. Det vore som om mina kursare skulle ges i uppdrag att göra något åt att jag skriver mina PM i sista minuten, trots att det är mitt eget ansvar och mina egna handlingar som ligger till grund för konsekvenserna.

Härjedalen varslar INTE lärare

Länstidningen verkar ha övergått till tvärtomspråket. Idag hävdar man att kommunen kommer att varsla lärare. Efter ett telefonsamtal med pappa, som är flitigt citerad i artikeln, framkommer att så inte alls är fallet. Det ligger över huvud taget inget sådant förslag. Det han har sagt är att OM det skulle bli aktuellt att varsla lärare så ligger det på skolförvaltingen att i sådant fall göra det, inte på BUF-nämnden.

Gör om, gör rätt, LT!

Nu har vi ett distrikt!

Idag startades Jämtland-Härjedalens CUF-distrikt. Det känns ärligt talat skitkul att vi blivit så många avdelningar i Jämtlands län! Förbundsordförande Magnus Andersson fick äran att vara ordförande vid mötet och skötte detta med bravur. Lina från Västjämtlands CUF valdes till distriktsordförande, och jag tror att hon kommer att klara uppdraget utmärkt!

Fler som är peppade över utvecklingen är Karro och Jonas.

Det är nog lika bra att resten av CUF-Sverige vänjer sig vid tanken på att få höra en hel del från Jämtlandsbänken under stämman!

Åre Gymnasium inte solidariskt

CUF besökte under fredagen Åre Gymnasieskola för att solidaritetskontrollera det. Tråkigt nog blev det inte godkänt, men vi tror att det med enkelhet kommer att nå målen inom några månader, bland annat eftersom man håller på att utbilda icke-behöriga lärare.

Läs också Magnus Andersson, vår förbundsordförande som var med.

I Jämtland (men fortfarande med lite koll på Uppsala)

Befinner mig över veckoslutet uppe i Jämtland, Östersund närmare bestämt, då länets CUF:are får besök av Magnus Andersson, vår förbundsordförande. Idag har vi varit på Noliamässan och imorgon drar vi till Åre Gymnasium för att göra en solidaritetskoll.

För övrigt noterar jag via SvD:s ledarblogg att penisar uppfattas som kränkande, och därför är de det. Se där, ytterligare ett skäl att slopa kårobligatoriet! Istället för att ha en jämställdhetsansvarig som faktiskt sysslade med något vettigt så får hon ta hand om könsutsmyckade medaljer, eftersom alla studenter "ska känna sig bekväma och trivas" vid Universitetet. Med andra ord, vissas lättkränkthet går före yttrandefriheten. Super. Verkligen.

Om ungdomen och konsumismen

Mattias Morén har svarat på min replik.

Nu är mina åsikter inte bara "ganska obehagliga" längre, nu har jag tydligen en "kall människosyn" också. Varför? Jo, därför att jag inte kräver att företagen ska se mig som något annat än en konsument. Mattias har fortfarande inte förklarat vad som är kallt med detta.
Det hela är ju mycket enkelt. Företag är till för att tjäna pengar. För att tjäna pengar behöver de konsumenter. Vad ska de annars se människor som? Det är omöjligt för företag att ha en annan relation till människor. Då skulle de inte vara företag längre, utan något annat.
Mattias anser att detta är en grym verklighet. Jag anser att den är fullständigt naturlig. Vill han ha någon som tar hänsyn till hans " känslor och personlighet" så får han skaffa sig vänner som alla andra.
Vilken hänsyn ska förresten företag ta? Hur ser hänsynen ut? Ska de skänka bort ett par skor till Mattias eftersom hans personlighet passar med de skorna, eller?

Vidare är det uppenbarligen "inte intressant att jämföra det konsumistiska samhället med ett tidigare samhälle, när man diskuterar just konsumtionssamhällets definition av barn och ungdomar inom marknadsekonomin." Eftersom hela den här diskussionen bottnar i att Kalle Olsson skrev att hela konceptet med att vara vuxen pressas allt lägre ner i åldrarna så, jo, det är intressant att jämföra utan tidsbegränsning, eftersom Olsson själv gjorde det. Men visst, vi kan diskutera hur det ser ut i det konsumistiska samhället. Det är nämligen det som möjligtgjort studier tills man är trettio, det är konsumismen som möjliggjort den förlängda ungdomen. Hur? Genom att den spridit välstånd, naturligtvis. Att nu säga att den tvingar ungdomar att vara vuxna allt tidigare i deras liv är således helt felaktigt.

Mattias tar även upp att företag som klarar sig bra är de som lägger "krut på ungdomar". Detta ska tydligen per definition vara något ont. Jag tycket tvärt om att det är fantastiskt. Vi lever i ett samhälle som är så rikt att ungdomar blir en viktig målgrupp för företag! Ungdomar som annars är bland de sämst bemedlade i ett samhälle! Är det inte fantastiskt?

Slutligen tar Mattias upp de skäl han tror ligger till grund för ungdomars stressade vardag. Det är tydligen alla förväntningar som omgivningen har på en. Förr var det visst enklare, då skulle man bara hjälpa till på gården, gifta sig och skaffa barn. I beg to differ!
Till att börja med, förr handlade det inte bara om att familjen ville att man skulle gifta sig, det handlade om ren överlevnad. Jag kan tänka mig att det är lite mer stressande att veta att om regnet kommer innan vi får in höet så svälter antagligen någon i familjen ihjäl i vinter, än att vara osäker på om kompisarna kommer att gilla ens nya frisyr.
Vidare så verkar Mattias ha missat en av Sveriges bästa böcker, I trygghetsnarkomanernas land av David Eberhard. För den som inte har råd att köpa den eller helt enkelt inte orkar så finns en podradiosändning där han själv förklarar huvuddragen. Läs eller lyssna! Där finns i mina ögon en mer trovärdig förklaring till varför unga är så stressade idag.

Feed my ego

För alla som känner mig är det rätt uppenbart att jag är en sucker for attention, och det är inget jag skäms för heller. Därför blir jag jätteglad när jag upptäcker att Ung Vänster i Östersund verkar ha fått upp kornet på mig. Mattias Morén driver bloggen Visionären, och han har förärat mig med inte mindre än ett helt blogginlägg och en ytterligare länkning. Tjoho!

Till att börja med attackerar han mig för att jag är realist. Jag har i ett tidigare inlägg ställt en retorisk fråga om varför företag skulle ha något intresse av att se ungdomar som något annat än konsumenter, och detta är "ganska obehagligt". På vilket vis? Varför skulle företag se ungdomar som något annat än konsumenter? Företag är till för att tjäna pengar, och man tjänar pengar genom att sälja varor eller tjänster. Man har inget som helst intresse av att se andra än sina konsumenter. Varför skulle man det?

Vidare har jag tydligen inte rätt i att vi är unga allt längre, nej, för medellivslängden har ju ökat avsevärt! Just det. Om man vill se ungdomen som relativt medellivslängden så får man gärna göra det, men jag pratar om att den faktiskta tidpunkten då man blir vuxen tar sig allt högre upp i åldrarna. Mattias avslutar stycket med en logisk vurpa: "Man måste se till vad som är bra och dåligt inom ramarna för vårt NUTIDA samhälle." Uppenbarligen diskuterade vi inte dåtid vs. nutid över huvud taget.

Därifrån blir det hela rätt virrigt. Jag pratar om att det som ligger under hela debatten om vilka som ska få utföra tjänser som människor efterfrågar är makt. Mattias kommer inte med något alternativ. Han verkar till och med bekräfta att den enda anledningen till att vänstern får något av ett övertag i debatten är att de tycker synd om hela tiden.

Att jag sedan länkar till två ypperliga krönikor av Linda Skugge är heller inte förlåtligt. Han länkar till ytterligare en som faktiskt är bra, men lyckas inte klämma in någon kommentar om varför den är dålig.

Mattias är mer än välkommen att förklara sig, antingen här, eller i sin egen blogg. Jag blir lika smickrad varje gång någon verkar se mina åsikter som ett hot.

Daltandet har gått för långt

Jag är osäker på när det gick snett. För att det gått snett går inte att förneka. Visst fanns det något som hette fri uppfostran för länge sedan? Ett begrepp som snarare innebar brist på uppfostran, och vandringssägnen har rätt. Kanske var det där som något hände, kanske inte. Jag är inte insatt i uppfostringshistoria. Dock står det mycket klart att människor idag har svårt att förstå vad en rättighet är, att andra också har dem, och framförallt verkar begreppen "diskriminering" och "kränkning" ha förlorat sin verkliga innebörd.

Via Mattias $vensson hittar jag dagens mest läsvärda artikel: Först kränkt vinner av Maciej Zaremba. Det är en djupdykning in i en värld där alla som inte får precis som de vill är kränkta. Det är upplevs tydligen som en rättighet att få bli svenskalärare, oavsett om du kan svenska eller inte. Läraryrket är plötsligt till för de som vill bli lärare, inte för eleverna.

Precis som SvD anser jag att lärarna ska vara de absolut bästa som står att finna. Det finns ingen kompromissmöjlighet. Om man ansvarar för ungdomars utbildning ska man bannemig klara av att lära ut.

Så är det emellertid inte. Förslaget om att ge lärarna lön efter prestation var inte populärt, och förskolefröknar med lätt för migrän lyckas få igenom ett prickförbud utan att någon frågar vad människan gör på förskolan till att börja med - jag menar bara att barnaskrik nog är bättre på att utlösa den där djävlulska huvudvärken än vad kläder kan vara, varför detta tillmötesgående? Personal är till för barnen, inte tvärt om.

Min gode vän Oscar Sundevall har agerat vad som absurt nog måste klassas som djävulens advokat ett par gånger i frågan om kränkningar. Han har tålmodigt förklarat att yttrandefriheten gäller just för att folk ska få säga saker man själv inte gillar, och att en sjuttio år gammal seriebok helt enkelt får accepteras oavsett hur figurerna är ritade, liksom att man som kvinna inte kan gå omkring och känna sig kränkt på grund av sexuell reklam på taxibilar, och han påpekar att ett försvar av rådande äktenskapslagstiftning faktiskt inte är diskriminerande. Den är möjligen idiotisk, men folk måste få tycka politiskt inkorrekta saker, annars har vi ingen yttrandefrihet kvar. Och tyvärr, men yttrandefriheten är fan så mycket viktigare än att vi kan lägga ner den för att ett par stycken känner sig kränkta.

Problemet är att allmänheten och beslutsfattarna inte ser på saken ur denna vinkel. Istället ska man till varje pris undvika "kränkningar". Man instiftar en hel hög med ombudsmän i hopp om att lösa situationen, men den blir bara värre. Varför? Naturligtvis eftersom det är en bekräftelse. Du är diskriminerad, du är kränkt, därför har vi tillsatt någon du kan vända dig till. Det är vuxna människor vi pratar om. Vuxna människor som inte kan ta kritik, vuxna människor som inte själva inser att de borde satsa på något annat än läraryrket, vuxna människor som blir "kränkta" av att vissa inte tycker att homosexuella ska få gifta sig. Hur gick det här till? Varför behandlas dessa som om de vore fyra och lade sig ner och grät framför godisdisken på ICA? Hur lyckades staten bli en så misslyckad förälder?

Jag kanske är paranoid, men jag tycker mig se ett möster som går igen i hela samhället. I grund och botten verkar det handla om att positiva och negativa rättigheter blandas ihop. Om detta rekommenderar jag något annat mycket läsvärt: Johan Norbergs bok Fullständiga rättigheter.

Risigt, rapport!

Rapport rapporterar idag att "i många av de rissorter som säljs i Sverige finns mögelgiftet aflatoxin". Aflatoxin är tydligen ett medel som används mot en typ av mögel som angriper exempelvis ris i lagring. Vad är nu så häftigt med det här? Jag låter följande passage tala för sig själv:

"För storkonsumenter, dvs personer som äter ris flera gånger om dagen under lång tid, kan intaget av aflatoxin innebära en förhöjd - men dock liten risk för cancer, säger mikrobiolog Elisabeth Fredlund."

Det stavas alarmism.

Nog fan kan man jämföra grader i helvetet

Jag vet inte hur det är med er, men jag upplever det som lätt provocerande. Nu i dagarna berättar Magnus Andersson om ett förjävligt utvisningsfall. Tjugoettårige Ahad sattes på flykt första gången som tioåring, efter sex år kom han till Sverige, och nu slänger vi ut honom. Det visar dels på att Sveriges flyktingpolitik är åt helsike, men främst är det en tragedi för Ahad själv, som faktiskt skulle haft en framtid.

Därför blir jag lite provocerad när jag läsen om att skolor förbjuder rosor på alla hjärtans dag. Till bakgrund för beslutet tycks ligga en enkätundersökning från Friends, där "63 procent i åldern 14-24 år någon gång känt sig utanför på Valentindagen". Läs det där igen. Någon gång känt sig utanför. Jisses. Vet ni hur många som känner sig utanför varje dag? Förstår ni att Ahad faktiskt blir utkastad? Jag har förståelse för barn som verkligen blir mobbade, men jag har aldrig fått en alla hjärtans dag-hälsning, varför skulle jag må dåligt av det? Att förbjuda alla hjärtans dag för att några inte har pojk- eller flickvänner är som att förbjuda midsommar för att vissa är allergiska mot sill. Herregud, perspektiv någon!

Hur ser journalistutbildningen ut egentligen?

Jag har lite svårt att förstå hur SVT-ledningen tänker, så här mitt i Public Servic-debatten. De tappar tittare. Förra chefen snackar hopslagning med SR. Det blåser snålt, helt enkelt, men ändå verkar det inte bli någon skärpning.
Senast nu imorse visade det sig vilken form det är på programledarna. Jag kanske går för långt när jag antar att Marianne Rundström har någon typ av journalistutbildning, men har hon det så är det ett rejält lågvattenmärke. Man debatterar polishämtning av skolkare, men det är bara Lotta Edholm som får kritiska frågor. Carin Jämtin däremot får orera fritt. Inget som helst ifrågasättande när hon påstår att anledningen till att barn skolkar är att det är brist på resurser ("vi har ingen lokaaaaaal"-känsla, någon?). Edholm försöker förklara att Sverige är det land som satsar allra mest på utbildning. Noteras det? Nej. Istället tillåts Jämtin vrida det hela till att Edholm tycker att det är för mycket resurser i skolan.
Sanningen är den att den svenska skolkkulturen är djupt rotad. Det handlar inte om att det skulle saknas fritidspedagoger, det handlar om att samhället inte tagit skolk på allvar. Detta syns så fruktansvärt tydligt i Jämtins resursrop - äh, vaddå ungarna skolkar, det är väl synd om dem, ge dem en lekledare till!
Jämtins resonemang borde ifrågasättas av Rundström på samma sätt som Edholms gör, men det händer inte. När journalister sväljer resonemang med hull och hår på det här viset borde de faktiskt bytas ut.

Svepskäl på ledarsidan

Det är bara att erkänna. Vänstern har något av ett överläge i debatten. De kan ju alltid tycka synd om alla människor. Idag är det ledarsidan i LT som tycker synd om. Det gäller ungdomar och BRIS senaste rapport. Barn mår ju uppenbarligen dåligt, det är svårt att säga emot, men om orsakerna tvista de lärde, eller, tja, i alla fall jag och ledarskribenten Kalle Olsson. Enligt honom är det naturligtvis om "konsumtionskulturen" - barn ses visst inte som barn av företagen, utan som konsumenter (varför skulle företag ha intresse av att se människor som något annat än konsumenter?), och det är visst också så att "hela konceptet med att vara vuxen pressats ner i åldrarna". My ass att det har! Vi betraktas snarare som unga längre och längre - förr hade kvinnor i min ålder man, barn och tre kor, nu sitter de på universitet och högskolor. Det var inte länge sedan man fick sin första sup vid konfirmationen och därefter fick dricka som man ville. Herregud, på den tiden var du vuxen som fjortonåring! Tänk dig att vara fjorton när du skaffade ditt första jobb. Då kan vi snacka stress, jag tror knappast att valmöjligheter inom exempelvis skolan skulle göra att unga mår sämre - istället får de ju chansen att gå i en skola som de själva valt och tycker om, vilket antagligen leder till att färre skolkar. Sådana samband kan dock Olsson inte se. Istället tjatar han om att "Regeringen Reinfeldt är ju helt berusad av tanken på valfrihet och konkurrens" - som om man skulle behöva begränsa de båda för människors eget bästa. Vad det hela handlar om står klart. I Olssons drömvärld finns en skola, en klädbutik och en modell av mobiltelefoner. Allt tillhandahålls av staten - för att försäkra sig om att inga onda företagare försöker tjäna pengar på att folk efterfrågar bra grejer, säger man, men det underliggande skälet är som alltid drömmen om att kontrollera människor.
"[J]ag känner mig ganska pessimistisk", skriver Olsson. Det kan jag ärligt säga att jag också gör. I ett samhälle där ansvarskraven kryper allt längre upp i åldrarna och ingen förklarar för ungdomar hur verkligheten faktiskt ser ut är det rätt självklart att man, när man möts av den bistra sanningen, bryter ihop. Om man däremot växer upp med den har man en rimlig chans att klara sig. Linda Skugge har skrivit två krönikor om detta som sätter huvudet på spiken. Dem kan alla med Olssons världsbild (och även realistiska människor) hitta här och här.

Trångsynt om prostitution

DN Kultur verkar sakna faktagranskare för tillfället (har inte läst sidan så länge att jag kan avgöra om det är ett permanent problem eller inte). Först ljuger de om Johan Norberg, och i dagens kommentar uppvisar de ett pratkfullt oförstående. Kajsa Ekis Ekman skriver först att hon är fullständigt ointresserad av att föra en debatt om sexköpslagen, eftersom detta enligt henne är ett steg tillbaka nu "när vi kommit så långt". Hon hävdar också att sexköpslagen handlar om att straffa de som köper sex - och ja, det är syftet, men vad är konsekvensen? Ett förstärkt horstigma, en sexmarknad som pressas under jord och en mer utsatt situation för de prostituerade. Ekman talar också om för oss att en fransk kvinnogrupp vid namn Choir nyligen gjort en undersökning som visar att den svenska lagstiftningen skulle vara bäst på att minska prostitutionen. Jag höjer mest på ögonbrynen. Det var då mer än vad som framkom socialstyrelsens rapport Kännedom om prostitution 2007 - vad vet man i Frankrike som vi i Sverige inte fått reda på?
Eller är det så att man på Feministiskt Forum väljer ut vilka rapporter som ska få utrymme? Jag lutar mer åt det hållet.

Om vi skickar Christer Sjögren till Serbien säger jag upp mig

Jag är inte säker på vad jag ska säga upp mig ifrån riktigt än. Kanske hela Sverige? Åh, tänk er skammen! Jag menar, titeln "I love Europe" är väl kanske mindre otaktisk än Stenmarks gamla Las Vegas, men snälla ni som röstar, lyssnar ni inte? Hör ni inte hur det låter? Jag spyr. Snälla, snälla ni, kan vi inte bara komma överens om att ni skänker era pengar till Radiohjälpen direkt till deras konto istället för att ringa in dem via Sjögren? Jag klarar inte av det här! Jag klarar bara inte av det! Aaaahrrgg!!

Melodifestivalsmoral

Man har just debatterat melodifestivalen på ettan. Jag slog på TV:n mitt i det, och jag kan inte låta bli att le. Där sitter en kille, lite drygt tjugo år gammal, med en röd palestinasjal runt halsen som vittnar om åt vilket håll han lutar politiskt, och så säger han något relativt vackert; när den där jävla räkningen till Radiotjänst kommer så vill man ju veta att man betalar för något med kvalitet. Problemet verkar vara att han inte ser hur det följande resonemanget måste lyda; eftersom alla svenskar har olika smak så är det omöjligt att göra program som alla tycker är av bra kvalitet. Därför är det i grund och botten omoraliskt att över huvud taget ha en TV-avgift.

Efterlysningarna i USA:s presidentval duggar tätt

Jag kan inte precis påstå att jag är insatt i det amerikanska presidentvalet. Som Maud sa, det skulle behövas en liberal kandidat - frånvaron gör det helt enkelt väldigt svårt att ta ställning.

Göran Greiden är inne på samma, men ändå en helt annan linje. För det första gillar han inte att det rapporteras så mycket om primärvalen, det sätter nämligen någon typ av borgerlig agenda. Vidare så tycker han synd om de stackars löntagarna där borta på andra sidan Atlanten. Det finns nämligen ingen kandidat för dem. "I princip står [...] en mycket stor del av de amerikanska löntagarna, för att inte tala om de verkligt fattiga, utan något som helst alternativ vid valurnorna", förklara Greider, och visar mycket tydligt att han inte förstått ett jota. Vi vet nog alla vad en löntagarnas kandidat är i Greiders ögon. Det är någon av de där typerna som gärna lovar bort deras pengar. Vad en socialist skulle göra för nytta för löntagarna har jag svårt att se, och det verkar tack och lov verkar det amerikanska folket hålla med mig.

Måste man nu ta ställning får det faktiskt bli McCain. Om nu Greider efterlyser något som är bra för de amerikanska arbetarna på lång sikt så ber han om att få presentera frihandel - och det väger nog så tungt.

Man ska visst aldrig få sluta förvånas

Jag verkar få nöjet att fortsätta på semeltemat. Pratade imorse med Kristina, viceordförande i CUF Jämtland-Härjedalen. Hon jobbar på ICA Matpiraten i Östersund och berättade om något fruktansvärt som hänt igår. Man (hon) hade i butikens bageri bakat ungefär åttahundra semlor till försäljning. Helt plötsligt dyker någon typ av kontrollant upp och förklarar att de inte har tillstånd att vispa grädde, och därför inte får sälja en enda, utan istället måste slänga dem.

Tillstånd att vispa grädde?! Ska ett butiksbageri behöva söka separat tillstånd för att vispa grädde?

Tydligen. Jag kan ha förståelse för att livsmedelshygien är viktigt, men vafan.. Man bakar ju diverse andra saker där, varför skulle de inte vara kompetenta att vispa grädde? Det är ju en logisk kullerbytta som heter duga.

Och kan ni tänka er, jag klarade det!

Som rubriken anger klarade jag mitt personliga rekord. Ikväll klockan 22:49 svalde jag det sista av den för dagen tionde semlan. Det tog en del beslutsamhet, men det var faktiskt gott till sista tuggan.

Nåja, vad är väl ett personligt semelrekord utan recentioner?

S 1 samt S 2: Kom från Johanssons i Sala via Coop Forum och förtärdes till frukost. Grädden hade tyvärr tagit smak av stanken i kylskåpet, men, tja, ner gick de.

S 3: En ekonomikumsemla i seminariepausen. Såg hembakt ut, men smakade aningen industriellt, även om den var fullt ätbar och nog faktiskt godare än frukostsemlorna. Hade ett gott lock, vill jag minnas.

S 4: Kom från Norrlands nation. Definitivt hembakt, dagens godaste grädde! Det är tyvärr alldeles för få semelmakare som förstår vikten av att vispa sin egen grädde. Man behöver faktiskt inte spritsa den heller, bara den smakar så där naturligt. Mandelmassan smakade naturell, men bullen var lite torr. Trots det blev den något av en frisk fläkt.

S 5: Den femte åt jag på Café 018. Bullen var åter lite väl torr och grädden var industriell, men mandelmassan var god. Hela semlan kändes faktiskt färsk och var inte alls illa.

S 6: Gick till Landings. Deras lock var lite väl tjocka, och själva semlan var okonventionellt gjord - utan utgröpning, istället hade man skurit den platt, slängt på mandelmassa (som var riktigt god i början men som övergick till att få en något bitter eftersmak) och spritsat på grädde (som dock smakade kondotorivispat). Bullen i sig var faktiskt ganska tråkig, och jag kommer nog inte att äta semla där igen.

S 7, S 8, S 9 samt S 10: Svängde in på Coop Forum och köpte två paket (alltså fyra semlor) från Johanssons igen. Har ätit dem sakta men ständigt, och de var faktiskt inte alls illa. Visst, industriella, men av den bättre industriella sorten.

Så, vilken semla var nu bäst? Måste jag verkligen välja så tar jag Norrlandssemlan, men sanningen är naturligtvis den att inget går upp mot semlorna hemma i Härjedalen - och då helst de ifrån västra. Fick mig två stycken när jag var hemma, de kom från Funäsbagaren, och de klår alla Uppsalasemlor med hästlängder. Mandelmassan är gul, krämig och alldeles, alldeles underbar och påminner mig om lågstadiet och hur vi sålde semlor till klassresan. Kanske finns en speciell mandelmassetradition uppe i Funäsdalsfjällen, kanske inte. Ett är i alla fall säkert, jag önskar att jag ätit dessa tio semlor hemma istället.

Konsekvent av Leijonborg

Dagens stora nyhet verkar vara att staten vill finansiera imamutbildningar i Sverige. Själv kan jag faktiskt se det positiva i det; det öppnar för ytterligare konsekvens vad det gäller statens ställning till olika religioner. Hur många utbildningar om kristendom finns inte i Sverige? Dessa frodas i våra högskolor och universitet, är det någon som protesterar? Då ska det väl inte vara så farligt med utbildningar som rör islam heller.
En blogg vill att saker som demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet ska förklaras på utbildningen. Personligen hoppas jag att alla som gått i skolan förstår dem - för inte är islam värre än någon annan religion på de områdena. Ta kristendomen. Vad har folk gjort i dess namn? Startat krig, dödat, moraliserat och tystat människor som inte slöt upp i leden. Häxprocessen, någon? Kommer ni ihåg den? Ni vet, här i Sverige pekades folk ut av barn och dödades eftersom kyrkan inte ville förlora sin makt. Om staten ska finansiera utbildningar om kristendomen så är det inte mer än rätt att den finansierar imamutbildningar också. Det kallas konsekvens.

Snart smäller det

Det finns en dag jag värderar högre än alla de andra dagarna på året. Den är känd som fettisdagen eller semeldagen och är en hyllning till Det Fulländade Bakverket, semlan.

Förra året bakade jag själv mina semlor. Problemet var att jag inte lät dem jäsa tillräckligt länge, och de blev således så pass tungätna att jag bara fick i min åtta och tre fjärdedelar. I år ska jag få i mig tio stycken. Jag har redan handlat två till frukost i morgon bitti, och så hoppas jag att de säljer några på Ekonomikum så att jag hinner få i mig en under seminarierasten också.

Jag kan inte låta bli att tänka på vilken tur det faktiskt är att semlor inte är förbjudna. Tänker man efter skulle det ju, med en överförmyndarsyn på världen, finnas många skäl. För det första är många allergiska mot mandel. Vidare innehåller de massvis med fett och socker - och det är ju väldigt onyttigt. Det vore inte alls konstigt om det i morgon dök upp löpseldar om fetmaepidemi så till den milda grad att någon livsmedelsverket-fanatiker kommer att skrika efter förbud eftersom folk inte förstår sitt eget bästa. För ärligt talat, skulle ni råda någon att äta tio semlor på en dag? Tror ni det är nyttigt på något vis? Är det ens så att en människa som företar sig ett sådant projekt lämpad att ta hand om sig själv?
Jag hävdar bestämt att det är mitt eget val. Jag är fullt medveten om riskerna med att äta dåligt, men jag är också medveten om att när jag åt hamburgare i en vecka så gick jag ner ett hekto, så jag är beredd att ta eventuella konsekvenser - även om jag nu faktiskt tror att det skulle bli värre om jag började äta "nyttigt".
Problemet med förbundmänniskor är alltid det samma; de tror sig veta bättre, och de tror att bättre vetande ger dem rätt över andra. Men så mycket kan jag säga som att om de kommer efter mina semlor, då jävlar.

I Sverige tål ingen att höra sanningen

Vi vet alla hur det brukar låta när betyg ska diskuteras. Argumenten från min motståndarsida går alla ut på att eleverna inte är redo att veta hur de ligger till i ett ämne. Man ska tydligen "skydda" dessa stackars utsatta barn från sina egna resultat. Varför det skulle ligga något värde i det kommer man aldrig fram till. Sällan höjs ju röster för att man ska ta bort möjligheten att kolla hur många poäng man får i olika dataspel, till exempel. Ungarna verkar inte må dåligt för det. Istället är det ju så att de börjar tävla med sig själva, sätter nya personliga rekord, klarar spelen snabbare och snabbare, jublar när det står "HIGHSCORE" över hela skärmen och anstränger sig ännu mer när det inte gör det. Hur de fixar detta trots att de inte är redo att få ett G i matte är ett mysterium som fortfarande inte är löst.

Problemet verkar också ha spritt sig. Man klarar inte av att höra sanningen om hur man presterar - inte ens lärarna, verkar det som. Sollentuna vill knyta lärarnas löner till hur väl de arbetar, och genast blir det ramaskrin. Jag kan naturligtvis se risken för betygsinflation jag också, men grundidén är helt underbar. Varför ska dåliga lärare få lika bra betalt som bra? Läraryrket är ett av de viktigaste som finns, herregud, de utbildar barnen. Det är de som ser till att ungarna lär sig läsa, skriva, räkna, prata, förstå främmande språk och baka scones. De lärare som gör detta bra ska naturligtvis bli belönade. De som inte gör det, däremot, har vi ingen anledning att subventionera.

Ett inlägg på Härjedalska

Ehttersôm jâ ska fähr hemm no tâ nhatta så komm hânn ett inlägg skrivet på Härjedalska. Dâ ä ju ihtt nô sûm kan skrives rehktôt, mân en må full jâr ett försök. N' far lâr full rehtte meg ôm jä jâr e alldeles tullût.

I alle fall, i Hede häll dôm på å lâre ongan å ramse dialehkt. Jä tyhttje dâ ä gôrat bra - Härjedalskan ä jussûm ett eget språk, å ahtt häll dâ vi liv ä vikthôt. Dâ ä gôrat intressant å se vôlles dâ ä oppbyggt mâ, n' kan ju tô "frôsk" bare - dâ ä no mer likt "frog" än "groda". Jä får hoppos ahtt fôhrtjan å gûtan tyhttje dâ ä role å lâr seg.

Dâ ska bli hârle tä komm hemm no ehtt ta, å få lite spihttjikörv, ramse mâ far, mor å brödran, å ihtt minst för å få vile lite. Dâ ä jussôm sjåûht hanne i Uppsala. Hémé ä dâ ti å rakne i.

Jä tänkte avsluta mâ e vise sûm jä fick lâr meg nâr jä va onge;

Possokångroa såht i tákje ô tôgg på flôgô
Flôgô spahlla så ho gren
Lihte kött ô myjjy ben
Sa possokångroa ô klôft ma ôgôm

Klare nôn å å övvisätt n dann?

Kulturkraft

Jag får väl börja med att erkänna att jag inte alls är insatt i Johan Staël von Holsteins inträdande i kulturrådet, men jag råkade höra debatten mellan honom och den före detta kulturministern Bengt Göransson i SVT:s morgonsoffa idag. Det var obeskrivligt underhållande. Medan Staël von Holstein förklarade vikten av att dessa bidrag som delas ut faktiskt gör någon nytta så citerade Göransson Alf Svensson, när han förklarade att deras idéer inte alls var flera hundra år gamla, de var "två tuuusen" år gamla. Som om det vore bättre.

Kultur är inte något statiskt, kultur är någon ständigt föränderligt, något som virvlar, byter skepnad, något ombytligt, en sorts summa av människors viljor och värderingar, tycke och smak, kultur är något levande som ständigt andas. En sten är statisk. Ett träd är levande. Kulturen är i mångt och mycket likt ett träd; den är något evigt växande, den byter skepnad, gamla idéer multnar och blir näring till nya. Ett träd besitter även en enorm kraft, kraft nog att stjälpa stenar som står i vägen för solen.

Kulturrådet sitter faktiskt på en rejäl summa pengar. Jag tror att Staël von Holstein kommer att använda dessa till att gödsla alla skott av alm, asp, björk, gran, tall och ek som Kultursverige har sått, snarare än att, som Göransson verkar vilja, gräva ner dem under en sten.

Bra om bistånd

Nu flaggas det för förbättrade kriterier angående vilka länder som ska få bistånd i form av budgetstöd. Fria massmedier är bland annat ett av kraven, och jag kan inte göra annat än att jubla.

Och jo, det är klart, gapskratta också. För vem kan göra annat när de läser denna snygga passage i Ung Vänsters blogg?

"Kraven [på mottagarländerna] ska skärpas. Med allra största säkerhet kommer också regerings reaktionära (min kursivering) värderingar om demokrati och folkstyre får genomslag."

Tack, Pelaseyed, du gjorde min dag!

Jag skiter i om det är ett I-landsproblem, det är lika jävla illa för det

SJ verkar vara ena riktiga luringar. Begärde ersättning för den gravt försenade jul-resan för typ tre veckor sedan, utan att något hänt. Kontaktade dem och frågade varför det dröjde för två dagar sedan, och nu trillar ett mail ner i inboxen som förklarar att de ska kika på det - efter ytterligare två minuter kommer ett värdebevis som ersättning.

Ett problem bara; det är på 114 kronor. Min resa kostade över 300. Jag blev TRE TIMMAR försenad. Det var tre dagar innan jul, jag skulle åka vidare dagen efter och förlorade tre timmar som jag kunde spenderat på annat sätt. Det är en jävla skillnad mellan att komma hem halv fem respektive halv åtta. SJ är det skamligaste statliga bolag jag kommit i kontakt med. Så här hade de inte kunnat bete sig om de var konkurrensutsatta på riktigt.

Ledsen, men nu har det tagit hus i helvete för min del. Jag hatar SJ. Det här var droppen. Hur arrangerar man ett korståg nu för tiden?

400 000? Vad i hela friden..?

Både DN och SvD rapporterar idag om att 400 000 vuxna människor i Sverige inte tror att de kommer att kunna betala sina räkningar de kommande månaderna. Jag är i chocktillstånd. Så här förvånad har jag inte varit sen TV3 började sändan Lyxfällan. Hur tänker dessa människor?

Jag förstår att ett och annat tragiskt livsöde kan dölja sig bakom siffrorna, men 400 000?! Var har det gått fel? När började folk tro att man kan leva över sina tillgångar?

- Regeringen måste skapa en kraftfull och dynamisk strategi så att vi kan komma till rätta med problemen, säger rikskronofogden Eva Lidström Adler. Damn right, det behöver de. Börja med att införa privatekonomi som skolämne redan på högstadiet. Förklara hur marknaden fungerar. Förklara vad som händer om man hamnar hos kronofogden, visa inte bara någon tråkig film på hemkunskapen. Få ungarna att fatta att man inte tar sms-lån, då är man körd. Herregud, sådant här måste förebyggas.

Är det verkligen så många som 400 000 vuxna människor som inte kan hålla igen plånboken? Shit. Hörrni, kan vi alla komma överens om att inte basunera ut det här över hela världen? Annars kommer vi att höra rösten på Eurovision Song Contest säga "And the next contestent comes from Sweden, the nation of freaks".

Det är Robin Hood vi vill ha i regeringen!

Tjoho! Fastän jag inte jobbar blir jag faktiskt skitglad av att läsa om skatteåterbäringen. En regering som är stolta över att sänka skatterna är en i grunden bra sådan.

Vad hade egentligen hänt om Allians för Sverige inte kommit till makten? De pengar som nu skonats från skattmasar hade antagligen varit mindre till sin summa. Kanske hade vi haft en skattehöjning. Över hundra tusen människor hade fortfarande befunnit sig i utanförskap. Marginalerna för människor ute i landet hade varit mindre. Frågan är, hade något varit bättre?

Jag tror inte det. Det är inte alltid jag älskar vad regeringen gör, men jag är mer än glad åt det mesta - och framförallt åt att de håller principen om varje människas rätt till sin egen lön högt. Det är därför jag inte vill ha Mona Sahlin som statsminister.

Magnus berättar om Kuba

CUF:s käre förbundsordförande har återvänt från Kuba och redogör i sin blogg för några av händelserna. Den ständiga övervakningen, den utbredda fattigdomen och den enorma ineffektiviteten verkar vara kännetecken för denna kommunistdiktatur. Kan inte säga att jag är förvånad.

Satans järnvägar!

Igår kväll befann jag mig trevligt nog på FORES invigningsmingel i de nya lokalerna. Det var väldigt kul, och det känns som om Martin Ådahl är rätt man att leda tankesmedjan. Får jag önska helt fritt så skulle jag gärna se att de kikade lite på miljöbalken.

Den är nämligen helt.. ja, vad ska man säga? Felaktigt utformad? Fucked up? Idiotisk? Kära läsare, du får välja fritt.

En av de största anledningarna till att jag ogillar den har att göra med något som hände efter invigningsminglet. Min resa tillbaka till Uppsala var nämligen inte helt optimal - SJ lyckades på något vis se till att tåget stannade alldeles utanför stationen i tio minuter, vilket ledde till att jag var tvungen att vänta en extra halvtimme på att ta mig hem, då bussen gått när tåget äntligen anlänt. Klockan elva en torsdagskväll när det dessutom är väldigt kallt ute blir man lite lätt förbannad då. Jag skulle aldrig åka med SJ om det fanns ett alternativ. Vilket leder till miljöbalken - som om man skulle kunna lägga ett privat spår för den! Ja, jag vet, staten äger spåren, inte SJ. Men staten äger SJ också. Det är en uppenbar jävssituation, och den förhindrar oss vanliga människor att ta oss mellan Stockholm och Uppsala i tid.

Sossarna där hemma valde rätt

Jag gick och lade mig väldigt tidigt igår, vilket antagligen är anledningen till att jag missat Härjedalens största nyhet; sossarna har valt ny kandidat till kommunalråd.

Jag kan inte göra annat än att konstatera att sett gentemot underlaget var det ett mycket bra val. Gottfrid Johansson är i mina ögon en sympatisk och politiskt kompetent person - även om han är sosse. Förhoppningsvis kommer han att leda Härjedalen in i en period med ökad turism och ett bättre företagsklimat.

Det ser ljust ut nu i vår

Det är ändå rätt fantastiskt. På dagens Brännpunkt skriver en moderat och en folkpartist mycket klokt om sexköpslagen. De verkar ha fått upp ögonen för sanningen - nämligen att lagen inte hjälpt sexsäljarna det minsta.
För egen del hoppas jag att detta öppnar för debatt. PK-ismen har fått härska allt för länge på det här området, men det ser bättre ut. Ikväll kommer Isabella Lund att debattera i SVT:s program Debatt. Jag kommer tyvärr att missa sändningen, så det är bäst för dig, Claes Elfsberg, att den hamnar på Play. (Nämnde tittarombudsman hävdar i chatten när jag frågade honom om SVT-reklamen att den "handla[de] inte om själva ägandet - utan om vad uppdraget består i" - så jag är lite less på honom.)

Om det fortsätter på det här sättet finns det förhoppningsvis en chans att motionen jag kommer att skriva om att slopa sexköpslagen går igenom på CUF:s förbundsstämma. Jag tänker i alla fall hålla tummarna.

Förövrigt dabbade jag mig i förra inlägget. Skillnaden mellan vita män och kvinnor var det som kunde förklaras med prutarskills.

Korridoren - ett underbar uppdatering

Det är rent här nu!

All cred till Karin för det rena golvet. Det är verkligen renare än det varit på länge. Skitfint.

Den här TV:n ska tydligen fungera också. Teologikillen längst ner i korridoren som enligt uppgift bidragit.

Det innebär dock inte att jag kommer att äta frukost i allrummet. Bara att nivån har höjts, och det med basta.








Återvinningshinkarna är tömda också. Åter igen, cred till Karin (och Oskar?)












Jag har bidragit genom att ställa ut min micro. Den gamla var verkligen sunk.

Så här glad är Oskar nu!
Säg till om jag måste ta bort bilden, men jag tycker den är talande på något vis.)

Sju sanningar om Hanna

Efter att ha blivit utmanad av både Blogge Bloggelito och Isabella Lund så får jag väl ta tag i projektet. Varsågoda, här kommer sju sanningar om mig.

1. Jag hatar kedjebrev och utmaningar. Ärligt talat. Det är det värsta jag vet! Man loggar in på facebook och den där jävla hunden man raderat tolv gånger är redan tillbaka. Klickar på någons uppdaterade bilddagbok och plötsligt "måste" man svara på alla frågorna under bilden själv också. Gula vänskapsrosor som ska retuneras om den som skickade den "betyder något" för en. AAAAAHHHHHRGG!! För helvete, jag fattar att mina vänner gillar mig utan en massa kedjeömhetsbetygelser utan någon som helst reell mening, varför kan de inte göra det själva? Och please, utmaningar? De känns så enormt påtvingade. Jag har liksom inte bett om det. Leave me alone.

2. Jag är en rövslickare. Ärligt talat, igen. Annars hade jag inte skrivit det här. Jag hyser enorm respekt för både Blogge och Isabella, och inte fan vill man vara oartig. (Dessutom står jag på Blogges bloggrulle. Där vill jag stanna.) Det är därför jag alltid skickar tillbaka de där gula vänskapsrosorna på facebook också. Jag vill inte stöta mig med någon, de är ju trots allt mina vänner. Däremot tänker jag inte utsätta några andra för det hela. Har jag en nytta som överskrider plågan av att skriva det här så fine, I'll do it.

3. Jag har en djup, inneboende rädsla för att någon gång bära och föda ett barn. Antagligen läste jag för mycket Linda Skugge när jag var fjorton. Sen skrämmer det mig att det inte finns någon som helst nyttig info på internet om förlossningar. Jag vill veta hur stor risken är att jag spricker innan jag börjar göda någon innuti mig, även om det inte är aktuellt på måååånga år än så länge. Fan, jag har till och med lyckats få min pojkvän att lova att om vi skulle skaffa barn, och tekniken fanns tillgänglig, så skulle han bära och föda ungen. Jag är helt enkelt skitskraj. Inte gillar jag tanken på att någon ska skära i mig heller. Hu!

4. Jag älskar att synas. Verkligen älskar det. Det är därför jag dyker upp på juridicum i kort kjol, nätstrumpbyxor, waspie och grön palestinasjal (jaja Oscar, shimagh hette det va?). Det är därför jag sminkar mig skumt. Det är därför jag aldrig håller käften, även om det hade varit liiite smartare att vara tyst istället för att vräka ur sig vad andra anser är vulgo-åsikter.

5. Jag är en riktig jävla besserwisser. Kan du inte skilja på "de" och "dem"? Stavar du "egentligen" som "igentligen"? Använder du "och" istället för "att"? Då kan du räkna med att jag blir upprörd. Sorry. Jag drar mig inte för att verka vara en av wannabe-feminist-vänstern och rätta en kille i basgruppen när han säger "han" istället för "hon", jag drar mig fan inte för att rätta människor jag inte behöver umgås med på riktigt.
(Här ska infogas hur pinsamt det hela blir om jag stavat fel någonstans i det här inlägget. Men vafan, jag tar det.)

6. Jag är smart. Eller, jag har i alla fall ett jävla minne. Jag skäms inte för det heller. Om du ber mig rabbla de olika drakraser som finns i Harry Potter-världen eller sätter en ekvation framför mig kommer jag att göra mitt bästa för att svara, och sen skryta med att jag klarat det. Precis som jag skryter med att jag klarat storröjaren på 102 sekunder.

7. Jag kommer antagligen att råka illa ut på seminariet imorgon. Det är nämligen lite rättspolitiskt. Alltså, temat är "En social avtalsrätt?". Det handlar om diskriminering. Jag är av åsikten att om en privat näringsidkare är så dum i huvudet att den inte handlar med vissa grupper i samhället så måste den näringsidkaren få det. Det handlar om negativa rättigheter. Jisses, vad jag kommer att få problem. Basgruppen har redan garvat åt min ståndpunkt. Det är så PK. Nåja, Martina har lovat att läsa på och öppna käften, jag blir kanske inte helt ensam.

Sådär. Håll till godo. I enlighet med första punkten kommer jag dock inte att utmana någon.

Allmänningarnas tragedi eller jag vill ha ett eget kök

Bilden ni ser ovan kommer från det kök som tillhör den korridor i vilken jag för tillfället huserar. Vi är för tillfället ungefär tolv personer som bor här. Alla är trevliga och så, men är det någonting som jag saknar från Sveg, förutom alla människor, så är det att ha ett eget kök. Då skulle jag slippa vakna en lördagsmorgon och beskåda denna skit.
OK, det har varit fest här inatt. Det är helt lugnt för mig, men jag tycker att om man har haft fest på ett ställe där andra också bor så städar man upp efter sig. Direkt.

Det här är vårt allrum. Nej, TV:n fungerar inte. Den har inte gjort det sen jag flyttade in i alla fall.

Erkänn, så här skulle ni aldrig tillåta att det såg ut hemma hos er. Varför är det då så skitigt?
Vi kör med städveckor. Det gör inget om man skitar ner lite extra, för det är ändå tolv veckor kvar tills man själv ska bära soppåsar och springa med skurkäppen (som för övrigt är så äcklig att jag betvivlar att den gör någon större nytta). Alla får ju använda stället, det gör inget om jag lämnar disken till imorgon för ingen vet att det var jag. Oj, där for makaronpaketet ner på golvet. Äh, vaddå, det är ändå inte min städvecka. Sopkärlen är överfulla, så det man lägger dit trillar ur. Äh, vaddå, det är ändå inte min städvecka.

Jag kan säga en sak, jag bär hellre ut mina egna sopor ofta än alla andras var tolfte vecka. Jag städar hellre efter mig själv hela tiden än efter andra var tolfte vecka. Jag är inte gjord för att bo i kollektiv, helt enkelt. Jag har med mig mitt eget porslin - inte fan litar jag på andras diskning. Min egen smuts kan jag ta, men andras? Nooooo! Don't touch!

Jag gillar faktiskt inte när folk använder mina glas utan att fråga först heller. Det kan verka trivialt, men va fan, man tycker ju att när jag ställt in dem i mitt skåp och inte det allmänna porslinsskåpet så borde poängen vara lite halvtydlig. Det är mina glas. Du får gärna använda dem, men fråga först och diska ur dem riktigt jävla ordentligt när du är färdig.

Nåja, summan av kardemumman; har du en lägenhet med kök, kokvå eller pentry som uthyres för max 3 500 kronor i månaden, ring mig gärna på 073 0 454 396.

För övrig anser hon att Karthago bör förstöras?

Wanja Lundby-Wedin och Erland Olauson skriver idag på DN Debatt att de kan tvingas ändra sin strategi i nästa års avtalsrörelse. Grunden ligger naturligtvis i EG-domstolens dom i Lavalmålet. Man kan väl lugnt säga att en viss LO-ordförande inte gillar den. Samtidigt försöker hon tona ned dess betydelse; "Effekterna av domen behöver inte bli stora. Det avgör vi själva. "

Det påståendet bemöter Bloggen Bent på följande, utmärkta sätt;

"Problemet för Wanja Lundby-Wedin är givetvis att Sverige inte har rätt att ensidigt bryta mot både paragraferna i deklarationen för de mänskliga rättigheterna inom Europa, eller mot de traktat vi skrev på i förbindelse med medlemsansökan till EU."

Om regeringen följer EG-domstolens utslag så hotar LO med att stöka till kommande avtalsrörelse. Poängen är tydlig; vi vill inte ha någon konkurrens mellan svenska och utländska arbetssäljare! Stäng dem ute! Go home! Vi vill inte ha er här, tänk om ni faktiskt skulle vara både bättre och billigare!
LO har uppenbara problem med att se konkurrensens fördelar - den tvingar till framsteg. Och "utlandet" kommer alltid att finnas där. Det är i grunden något bra, inte minst för svenska arbetare. De är nämligen också de svenska konsumenterna. Att eliminera alternativ har aldrig fört ett samhälle framåt, det har bara fått det att stanna upp. Johan Pettersson önskar att vi hade en John Galt att hota med, och visst kan man själv önska sig något sådant ibland, men jag tror inte det behövs. Jag är nämligen inne på samma linje som Johan på Peace, love and capitalism och Martin, den liberala misantropen; LO håller på att tappa greppet om den makt de förut kunnat utöva. Kanske är det, som Martin skriver, dödsryckningar. Kanske har vi om några år, ett alternativ till LO. Jag menar, ska vi nu öka konkurrensen på arbetsmarknaden så vad är felet i att öka konkurrensen facken emellan?

(O)rättvisemärkt

Karl Malmqvist, liberalt pådrivande inom CUF och nyutexaminerad från Stureakademin, har nyligen tillsammans med Lydiah Wålsten släppt en rapport vad rättvisemärkt inte berättar. Läs och begrunda. Skulle jag få för mig att beställa in en kaffe någonstans kommer jag hädanefter att fråga efter en kopp utan märkning, i alla fall.

Sexualmoralism är så jävla äckligt

Som ett brev på posten efter frågan i mitt senaste inlägg (vad ska alla laglydiga medborgare göra om lagen blir åt helvete?) kommer nu ett par skräckexempel om intolerans och vad det kan leda till.

DN:s rubriker är synnerligen svarta idag. Ungdomar har allt mer avancerad sex, heter det. Riktigt osmakligt är det att de länkar ihop det med en artikel om våldtäkt.

Blogge har redan skrivit ypperligt om de sexualkonservativa normer som DN spär på. Jag kan nog bara erkänna att jag tappade hakan när jag läste artikeln.

"Dagens unga har mer avancerade former av sex " - vad är avancerad sex, egentligen? Knullar man hängandes från lianer eller..? Kan DN förtydliga? Och varför skulle det vara dåligt? Att avancera innebär vanligen att man blir bättre på något, innebär det att ungdomar idag har bättre sex än vad de som nu är vuxna hade?

DN "har fått in svar från ett 70-tal mottagningar över hela landet" på sin fråga om hur ungas attityder till sex ser ut. Söker jag på ordet "ungdomsmottagning" på eniro får jag upp 8410 träffar. Nu är jag inte säker på att alla dessa utgör just ungdomsmottagningar, men det ger liksom lite perspektiv.

Herregud, jag skulle vilja citera hela artikeln och peka ut fel, men jag har annat att göra också.

"Ungas syn på sexualitet har förändrats väldigt mycket, men många är inte mogna för konsekvenserna, säger hon [Anna Gustafsson, chef för Malmöpolisens familjevåldsrotel]. Jag kallar det för "Big brother-syndromet", de går in i något utan att veta vad de kommer ut ur."
Nog börjar det bli lite "Big Brother"-stämnig i debatten allt. Ungdomar är inte moooogna för att ha sex, de är inte moooogna för konsekvenserna, "friheten matchas inte av en ökad inre trygghet hos alla ungdomar", som Timothy Prawirodarmo, socionom och kognitiv beteendeterapeut, uttrycker det.
Här har vi lite samma grej som när folk säger att man inte blir lyckligare för att man är rik. Man förutsätter att man därför istället blir lyckligare av att vara fattig. Bara för att ungdomar inte har sex så har de inte en "ökad inre trygghet". Och hallå, vad är egentligen problemet? Att folk knullar hur de vill eller att många unga känner sig otrygga? (Om de nu gör det.)

Hela artikeln bygger på att för många och fria sexkontakter skulle vara dåligt. Jag skulle vilja att DN svarade på en sak; i vilken typ av samhälle våldtas småpojkar? Där folk får knulla med vilka de vill förutsatt att alla är med på det eller i strikt sexualkonservativa församlingar med betoning på celibat som en dygd?

Nåja, ämnet jag egentligen förutsatte mig att behandla idag är detsamma som Mattias Svensson redan bloggat om. Inskränkningar i yttrandefriheten. Också med betoning på sexualmoralism.

Det föreslås tydligen att sexistisk, schabloniserande och könsdiskriminerande reklam ska förbjudas i lag. Idag finns Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK), en branschorganisation som prövar reklam. Personligen tycker jag de verkar inkompetenta. Inte bara för att de särskriver "bakgrundsinformation" och för att de byggt hemsidan på ett sätt som gör det svårt att länka till deras uttalanden, själva uttalandena verkar i majoritet vara idiotiska också. Nakna eller lättklädda eller antydningsvis sexuella kroppar får visst inte förekomma i reklam - ens om reklamen rör en tillställning där lite av poängen är lättklädda kroppar. Det är tydligen kränkande mot kvinnor i allmänhet att i reklam visa upp kvinnokroppar. Jag bara väntar på att någon ska stämma någon annan på stranden för att denna "med sin snygga kropp bidragit till objektifieringen av kvinnor".

Man sträcker på definitioner också. Efter att ha slagit fast att "annonsören inte kan vara ansvarig för alla de föreställningar och tankar som kan uppkomma hos betraktaren genom en presenterad text eller bild", men att annonsören får ansvara för "nära till hands liggande associationer som en beaktansvärd del av betraktarna kan antas göra" så räcker det plötsligt med att en viss "tolkning är möjlig" för att man ska bli fälld. Det leder uppenbarligen till att även fullt påklädda kvinnor kan anses användas "som blickfång av sexuell natur". Det får visst inte heller förekomma nakna kvinnor som ser ut att njuta i reklam för parfym - en om parfymen heter Opium, som väl närmast får förknippas med en euforisk drog med samma namn. Att annonsera för en tävling i vilken man kan vinna en bröstförstoring får man nog inte över huvud taget göra, åtminstone inte så länge ERK är sammansatt av överkänsliga och övertolkande människor. Just den reklamen lyckas man, förutom att fastslå att den är kvinnoförnedrande, få till att den schabloniserar mäns bild av hur den ideala kvinnokroppen ska se ut. Vad det verkar har man helt omedvetet själva målat den tavlan. Varför skulle kvinnorna operera sig för just männens skull? De kanske bara vill trivas bättre med sig själva? Och varför anmärker man på att man utlovas "snyggare" bröst? Är inte det själva poängen med skönhetsoperationer?

2001 fäller man Berghs School of Communication för att de använt en bild på bröst och mage på en gravid kvinna när de ville marknadsföra sin egen tillväxt (det faktum att det startat en skola i Malmö). Herregud, man fäller till och med det här efter att annonsen fått fyra anmälningar emot sig. Grunden är att det står "Hyr personal" på en bild där det är en mycket, mycket otydligt målad (förutsättningsvis) naken person. Detta är tydligen "ett exempel på reklamåtgärder i vilka kvinnor eller kvinnans kropp används som blickfång av sexuell natur, utan något samband med den marknadsförda produkten". Jo, jävlar vad den där bilden drar till sig blickar! Fan vad folk runkar till den, så sexig som den är!
JobAgent försvarar sig dock på ett ypperligt sätt. "Den nakna kvinnokroppen symboliserar den nakna, öppna människan - den som är beredd att satsa på något nytt utan att vara belastad av gamla konventioner (...) Låt vara att det finns en mycket liten grupp som tolkat bilden i kombination med texten som "fan tolkar bibeln". Den stora majoriteten uppfattar dock inte annonserna varken som könsdiskriminerande, sexistiska eller på något annat sätt kränkande".
Jag skulle personligen vilja säga att det inte ens är tydligt att det är en kvinna det rör sig om på bilden. Det kan vara en kille med långt hår. Innebär det inte att ERK späder på fördomen om att bara kvinnor ska ha långt hår?

Det läskigaste är att det här bara är några av de allra nipprigaste utfallen. Jag har inte ens orkat läsa igenom alla, men så godtyckligt som man verkar bedöma reklam här så är jag ytterst tveksam om vi ska föra in en sådan otydlighet i lagtexten. Den är svårförståelig som den är.

Sundevall har skrivit två bra poster om missbrukningen av tillståndet "kränkt". ERK borde ta del av dem.

En i mitt tycke högst relevant fråga

Det rapporteras om hårdare tag mot fildelning ute i Europa. Som Blogge påpekar, av just de länder som har minst respekt för den personliga integriteten.

Jag kan personligen säga att jag inte fildelar. Jag är alldeles för dålig på att handskas med datorer för att klara av något sådant. Och så länge det mesta finns på youtube så klarar jag mig. Det är inte det som det här handlar om. Det är något helt annat som slår mig när jag läser Sagor från livbåten. Det är antipiraternas argument.

"Så länge man är en laglydig medborgare har man inget att frukta".

Vad händer om lagen är åt helvete då?

Låt oss vara ärliga, lagstiftarna i det här landet kommer inte alltid med världens bästa förslag. Man kriminaliserar en frivillig överenskommelse mellan människor - det är illa nog. Den typen av informationskontroll som föreslås riskerar att bli förödande.

För att citera Marcus Fridholm:

"Filtrering är farliga saker, vilket lätt glöms bort av den som visas på någon marginalsexsajt med för den stora folkmajoriteten äcklande material. Varje gång man filtrerar, så skriver man vuxna människor på näsan vad de får vara intresserade av. Just nu är filtren riktade mot barnporr, även om de ofta träffar helt fel. Snart kommer säkert krav på att filtrera bort all form av sex med våldsamma inslag. Sen kommer krav på att filtrera bort allt som har med vapen att göra. Sen kommer krav på att filtrera bort “de kriminella nätverken”. Sen ryker anarkisterna, rasisterna, fascisterna, djurrättsaktivisterna, de religiösa sekterna och alla andra marginaliserade extrema politiska grupperna."

Det är faktiskt högst realistiskt att informationsfriheten kommer att inskränkas i detta Bodströmska samhälle. Hur ska vi laglydiga medborgare reagera på det? För mig är det självklart att antidemokratiska vänstergrupper ska få uttala sig - precis som homofobiska grupper ska få göra det. Att jag argumenterar för det gör mig inte till en dålig människa. Men om lagen säger att dessa ska förbjudas?

Då jävlar ska ni få se på civil olydnad.

2007 års roligaste?

Fortune har sammanställt en lista på vad de anser är de 101 "Dumbest Moments in Business". Detta kan vara det roligaste jag sett på mycket länge!

Och förbudsivrarna (s)trikes again!

Knappt hinner man publicera förra posten förrän man på SvD hittar ytterligare verklighetsfrånvaro. Nu vill sossarna förbjuda frivilliga bidrag till friskolor. Som Jonas Sigedal konstaterar: "En frivillig transaktion mellan två intressenter, som på intet sätt kommer tredje part till skada, kan omöjligen förbjudas."

Det lustigast är ändå argumentet. "Svensk skola ska inte kosta något".

Newsflash, Marie Granlund, det gör den inte heller! Det handlar om frivilliga bidrag. Jag förstår att det kan vara svårt att greppa den termen när man är socialist, men försök, snälla. Den innebär att du inte är tvingad, utan att du får göra som du vill.

Jag vet inte om denna förbudshets är att se som ett bevis på hur tvångsinriktad socialismen är. Den kan ju bara tyda på att de helt enkelt inte fattat grejen med frihet också.

Jämtlands läns landsting agerar oansvarigt

Nu har det tagit hus i helvete. Landstinget har kommit med en utredning i vilken man i princip föreslår att hälsocentralen i Sveg ska förstärkas och hälsocentralerna i Funäsdalen och Hede endast blir "komplement" - "och
bemannas med fasta distriktsskötersketjänster, undersköterskor och receptionister. Övriga
kompetenser, till exempel läkare, finns tillgängliga efter behov."

Där kan man snacka onödig omorganisation. Både Funäsdalen och Hede har nämligen behov av att ha läkare tillgängliga.

I Funäsdalsområdet finns visserligen endast ca 2 000 fast boende. I rapporten är det dessa man verkar ha räknat på. Man missade i och med det en liten detalj; vi mer än tiodubblar vår befolkningsmängd under säsongen. Över 20 000 bäddar finns i Funäsdalsområdet, och tro mig, de fylls. Vad gör dessa människor? Jo, ägnar sig åt högrisksysselsättningar som att åka skidor. Att placera ambulanserna i Sveg, 15 mil bort, när folk bryter benen i Funäs är inte bara idioti, det är rent människoförakt!

Att landstinget sedan skickade ut oinsatta politiker gör inte saken bättre. Jisses vad jag tycker synd om dem! De kan inte för ett ögonblick ha anat vilken utskällning de skulle åka på. Nej, jag skulle vilja se Robert Uitto eller Harriet Jorderud komma ut och svara på folks frågor.

Då kanske de också kunde förklara varför de är så måna om att spara pengar vad det gäller hälsocentralerna men villigt skyfflar våra skattekronor i det bottenlösa hål som sjukhuset utgör. Där kanske man snarare ska titta på alternativ till effektivisering och omorganisation.

Sådant jävla slAsk!

Isabella Lund har fått svar på det brev hon för SANS räkning skickade till justitiedepartementet med anledning av att justitieminister Beatrice Ask i kammardebatten sagt att det är "främmande" för henne att låta prostitiuerade själva komma till tals om sin situation och att tillåta att de har fullt självbestämmande över sin engen kropp.

Svaret kommer från en Jan Persson som tydligen är kanslisekreterare. I mailet förklaras att "hon [anser] att det är en skillnad i att respektera alla människors mänskliga rättigheter och att förespråka att prostitution ska vara laglig".

Det går alltså att respektera yttrandefrihet, som är en mänsklig rättighet, och samtidigt hävda att vissa grupper inte ska få uttala sig. Mer än jag visste.

Enligt svensk lag får yttrandefriheten endast begränsas med hänsyn till "rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd, eller förebyggande och beivrande av brott". Jag skulle inte säga att detta faller under någon av dessa hänsyn.

Extra äckligt blir det av att det är just prostituerade, just de som berörs, som inte ska få uttala sig. Ask tycker uppenbarligen att det är ok att jag kommer att debattera för deras rättigheter under CUF:s årsstämma - hade Isabella själv dykt upp och velat prata hade det däremot inte varit förenligt med "den syn på prostitution" Ask tycker att man ska ha - och alltså hade Isabella inte fått uttala sig.

Skämmes, tamejfan!

DN och definitioner eller sagan om guilt by association

I dagens DN (klicka på informationen "Så tycker de") hittar man en intressant jämförelse av de sju främsta presidentkandidaterna i USA. Inte på det sättet att den är överdrivet klargörande, utan för att DN leker med politiska ettiketter som en kattunge med julklappssnörena.

Det sägs att Giuliani har "relativt liberala åsikter om homosexuella, vapenlagar och dödsstraff" - vilket ska ställas mot att Romney "har svängt till höger om abort, homosexuella, vapenkontroll och dödsstraff". Det senare innebär ett gulligt litet definitionsproblem. Höger är nämligen medias benämning på både liberaler och konservativa - och det vette fan om de står längre ifrån varandra inom någon fråga än just homosexualitet och dödsstraff. Instinktivt blir en högersväng dock associerat med att någon ogillar homosexuella och är för dödsstraff.

Varför känner sig DN tvugna att skriva just "höger" och inte "konservativ"? Sanningen är ju att liberalismen inte bra befinner sig på en annan planhalva gentemot konservatismen och socialismen, liberalismen är i det snaraste ett helt annat spel.


För övrigt noterar jag, precis som Den Liberala Misantropen Martin och Johan på Peace, Love and Capitalism att Östrosskandalen fortfarande inte uppmärksammats i media.

Monopolslopandets år?

Både DN och SvD rapporterar idag om apoteksmonopolets slopande, men det var faktiskt hos Annie jag läste det först (även Johan på Peace, Love and Capitalism uppmärksammar det).

Jag är rätt glad. Mamma är receptarie, och jag har inte hunnit diskutera det här med henne än, men vafan, till och med facket verkar ju vara positiva! Och vad är egentligen negativt med att fler konkurrerar om att få anställa en?

Dock är jag inte nöjd. Vi har ett annat, förrädiskt, storebrorsmonopol i Sverige. Systembolaget.

Man brukar ofta argumentera för ett alkoholmonopol med påståendet att unga annars skulle få tag på alkohol för enkelt. Men allvarligt talat nu, är det någon som tror att det är svårare att få tag på en flaska rödvin än ett paket cigg om man är underårig? Visst, vinet är dyrare, men det är ändå knappast svårare att få tag på. Varför denna övertro på systemet?
Lite luddigt förs också fram att folk skulle dricka för mycket annars. Visst skulle det säkert bli ett uppsving (antagligen för att alla vill fira att de inte behöver köa så förbannat), men det skulle lägga sig på normala nivåer så småningom. Men priserna då! säger vissa förskräckt. Ja, de kommer logiskt sett att sjunka med tanke på konkurrensen. (Såvida staten inte höjer skatten) Å andra sidan, basuneras det inte ständigt ut att ett glas vin om dagen är bra för kärl och hjärta? Det kanske är bra för svenska folket att få råd att dricka vin till middagen en tisdagskväll.

Varför vi ska begränsa statens makt över enskilda? Ja, inte vet jag...

Det som skrivs på dagens Brännpunkt är horribelt. Den första artikeln, skriven av Jan-Peter Duker för Svenskt Näringsliv, för att det han beskriver har hänt. Den andra, skriven av Thomas Östros och Sven-Eerik Österberg, för de åsikter som uttrycks.

Den föregående regeringen har alltså hotat Svenskt Näringsliv för att de hjälpte Laval att driva Vaxholmsmålet till EG-domstolen.

"Det står givetvis Svenskt Näringsliv fritt att ha vilka åsikter de vill, men vår uppfattning är att Sverige är för litet för stora konflikter om den modell som tjänat oss så väl."

eller

Svenskt Näringsliv får tycka vad de vill, men vi kommer att straffa dem för det.

I ingressen ljuger man dessutom, och hävdar att den svenska modellen gör att vi har få konfliktdagar. Så är inte fallet, det förklarades redan i juli.

Fler som skriver om skandalen är Magnus Andersson, Fredrick Federley, Per Ankersjö, Den Liberala Misantropen, Bloggen Bent och Johan Ingerö.

Ett stort grattis till årets politiska blogg!

Jag tog ledigt från internet igår, vilket nog var ett misstag, eftersom jag inte förrän nu kan gratulera Isabella Lund till segern i tävlingen årets politiska blogg hos Bloggen Bent.

Det är en viktig seger. Det är en seger för yttrandefriheten, det är en seger för rätten att göra vad man vill med sin kropp, det är en seger mot attityden att andra vet bättre än du vad som är bra för dig (och appropå det, Mattias Svensson utlyser en tävling - Årets förmyndare!).

Så, grattis Isabella! Du är antagligen en av Sveriges starkaste bloggare, fortsätt med det!

Det är inte slutet, det är bara början

Så var året till ända. Det har, för mig i alla fall, varit ett rätt trevligt år. Men jag ska inte börja svamla nostalgiskt, jag tänkte faktiskt, precis som min bloggkollega Martin, snacka lite framtid.

Till att börja med ska jag gå rakt emot honom och säga att jag ska gå upp fem kilo. Helst i rena muskler också.

Vidare tänker jag vara stolt. "Att vara ung moderat vid 1990-talets början kändes som att tillhöra ett avantgarde för friheten" skrev Mattias Svensson, men jag tänker inte bli någon ung moderat. Mitt avantgarde är CUF, och det vore då själva fan om det inte ska gå att göra oss lite mer liberala. Jag tänker i alla fall ta fighten för alla människors rätt att göra vad de vill med sin kropp, jag kommer att fortsätta attackera wannabe-feminist-vänstern, jag kommer fortsätta irritera mig på vänsterlogiken, jag kommer att stå upp för frihet på alla sätt jag kan. Saken är enkel. Gör mot andra så som du själv vill bli behandlad är väl egentligen ett kristet talesätt, men sällan kommer det till sin spets så som inom liberalismen; jag vill inte bli tvingad - därför kommer jag inte att tvinga någon.

Vidare hoppas jag få njuta av många bra blogginlägg det kommande året. För det är sannerligen bra att det finns folk där ute som håller koll på tok som makthavarna hittar på, som håller ögonen öppna för innovativa miljöidéer, som pedagogiskt förklarar hur kapitalism uppstår, som står upp för yttrandefrihet, som avslöjar lögnare, som alltid står för friheten, undantagslöst, och är beredda att argumentera för det, som vågar och som tar strid mot konspirationsteorier beväpnade med sanningen.

Tack för ett underbart år, alla ni där ute. Kampen går vidare!

Jul

Nu har det inte bloggats på ett tag, vilket får ursäktas med tenta och brist på internetuppkoppling. I vilket fall som helst; god fortsättning!

Själv har jag spenderat julen hos min kära mormor - dock tänkte jag mig att jag skulle åka hem en sväng först så att jag han rida min käre pålle och köra lite skoter samt titta på bandet mamma spelade in från c-stämmans sändningar. SJ gillade tydligen inte min planering, för tåget var en kvart försenat från Uppsala och i och med det var jag tvungen att åka via Mora istället, vilket ledde till en tretimmarsförsening. Satans Järnvägar, eller vad hette det nu igen?

Nåja, jag hann klä granen och slå in paketen med min kära familj innan vi åkte till Järvsö på lördagsförmiddagen. Hann in en sväng till Cissi på vägen också, och dumpade ett ex av Och världen skälvde i Sunes brevlåda. Känns som om de goda gärningarna var uträttade.

För övrigt har jag kommit till ro med julen igen. 2005 skrev jag en cynikers julhälsning ("Hej, tänkte bara framföra mina förhoppningar om att Ni njuter av denna afton då vi alla samlas runt ett barrträd ifört äppel-imitationer av plast för att vid fel tillfälle fira fördelsen av den pojke som senare kom att korsfästas eftersom han ansåg sig vara guds son genom att vänta på ett läskedrycksbolags förvanskning av helgonet sankt Nicolaus som kommer med allt annat än vad man önskat sig. Eller, med andra ord, God Jul!"), men nu ser jag annat än religion med julen (men jag vill fortfarande framföra ett par mentala spottloskor till SVT som väljer att sända någon typ av kristen julsaga som berättas för en massa små barn - FRI TELEVISION FÖR BÖVELEN!). Julen har blivit en hyllning till något av det mänskligaste som finns; handel. Konsuminsmens högtid - köp, köp, köp! Jag älskar det! Andra människor blir stressade och faller ihop till små våta pölar i julhandeln, själv planerar jag långt i förväg, skriver lista, har en back up-plan, tar en hel dag och unnar mig lite fika också. Det är härligt att bara hänge sig åt lite hederlig shopping.

För övrigt vill jag framföra mina varmaste tack till familj, nära och kära som gett mig en underbar jul (och extra varma tack till mor och far för Sweden Rock-biljetten!). Imorgon (eller idag är det visst) åker jag till Vetlanda för att hälsa på pojkvännen och få mig ett ordentligt jullov. God jul! Leve sekularisering och konsumism!

No victory for Tilly

Man vaknar. Man läser åttio sidor svensk staträtt (tentaplugg). Man slår på datorn. Facebook. Inkorgen. JUBEL!

Jag har hört en kurskamrat här på juristlinjen att den bästa anledningen till att gå ur EU är att den krånglar till allt så jävligt. Idag är till och med Mattias Svensson glad att vi är med. För hur glädjande är inte beskedet från EU-domstolen?

Nu är det fastslaget att nej, Byggnads får inte diskriminera utländska företag, hur mycket de än vill. Självklart har facket rätt att vidta åtgärder vid konflikt, men inte på det här sättet. Byggnads har bara att börja bete sig som folk. Kärlek till EU.

Andra som bloggar om detta är Magnus Andersson, Johan Hedin, Fredrick Federley, Annie Johansson, Karl Malmqvist, Per Ankersjö, Den Liberala Misantropen och Bloggen Bent. Läsvärt alltihop.