Idag skriver ni att straffen för sexköp måste skärpas. Det låter ju naturligtvis som en fin sak att bröla om - för vem vill att någon ska få köpa en annan människas kropp? Inte jag i alla fall.
Men kära ledarsida, ni måste förstå att det inte har någonting med sexköpslagen att göra. Den reglerar bara frivilliga relationer. De problem som ni tar upp - trafficking, människohandel, sexslaveri - är fördjävliga problem. Slaveri och tvång är i alla dess former avskyvärt. Därför har vi också lagar som förbjuder just detta. Sexköpslagen handlar dock, som sagt, inte om det.
Eftersom ni verkar vara nybörjare på området tänkte jag att vi ska ta en kort titt på vad paragraf 11 i Brotsbalkens sjätte kapitel innebär liksom i jämförelse med något annat än just sexköp. Alltså, vi kan ta restaurangbranschen. Den absoluta majoriteten av alla traffickingoffer hamnar nämligen där eller i byggbranschen. Nåja, det faktum att vissa människor tvingas arbeta där innebär ju inte att vi har ett förbud mot att köpa lunch på McDonalds, eller, om man har bättre smak, MAX. Nej, vi har lagar som förbjuder - just det, tvånget. Vi har heller inte lagar som förbjuder folk att köpa hus - vi har lagar som förbjuder slaveri och människohandel. Just vad det gäller sex har man däremot frångått den logiska ordningen. Ni kanske kan ta och fundera lite på varför.
Är det för att det är så svårt att veta om en sexsäljare är tvingad eller inte? Det blir nog svårt att hävda. Rimligtvis borde det vara lika krångligt att gissa sig till om byggarbetaren spikar bräder av egen fri vilja eller ej. Ni, som ändå kallar er liberaler, borde ju dessutom veta att om man vill minska traffickingen så ska man ge u-länder en chans till ekonomisk och demokratisk utveckling, så att den bas människohandlarna använder sig av försvinner. Majoriteten av traffickingoffren söker nämligen själva upp smugglarna i hopp om ett bättre liv.
Dessutom kan man ju tycka att det antagligen kommer att dyka upp fler anmälningar om fall där kunden misstänker att säljaren är tvingad om nu kunden inte riskerar att straffas bara för att han eller hon lämnar informationen. Man kan nog åtminstone utesluta att effekten av en avkriminalisering skulle vara negativ på det området.
Är det kanske för att de som köper sex per definition är onda, oavsett om de köper av en frivillig sexarbetare eller någon som tvingas till prostitution? Den argumentationen känns inte heller helt övertygande. Tycker man att det är lite extra krydda att betala för något som de allra flesta ändå verkar kunna skaffa gratis så är det väl en smal sak. Det kan också finnas andra bakomliggande orsaker - ett handikapp kan exempelvis göra det svårt att få utlopp för sin sexualitet utan hjälp. Varför ska någon utomstående få lägga sig i varför andra människor har sex? Det känns väldigt obehagligt om ni frågar mig, och för väl mest tankarna till den tid då män fick våldta sina fruar - de var ju ändå gifta, och av den anledningen fick man ju ha sex. Oavsett hur man lägger sig i människors fria vilja så är det obehagligt.
Den fria viljan, ja. Ni kommer säkert att försöka säga något om att ingen säljer sex av fri vilja och att den lyckliga horan är en myt.
Säger ni det till de sexsäljare som vittnar om att de tycker att det mest är lättförtjänta pengar, som säger att de mest gör sina kunder en tjänst, som hävdar att de njuter av ett bra samlag oavsett om partnern lämnar lite sedlar efteråt? Kanske försöker ni påstå att de inte förstår bättre, att de försöker rättfärdiga sina egna val och kommer att ångra sig sedan. Det vore i sådant fall riktigt jävla paternalistiskt och patriarkalt. Den typen av antifeministiska resonemang hoppas jag att ni inte håller er med.
Är det då så att sexköpslagen kanske trots allt gör någon nytta? Har den förändrat sexarbetarnas situation över huvud taget? Ja, men det är inte till det bättre. Även om man inte kunnat hitta något som tyder på att prostitutionens omfattning har minskat sedan införandet, så vittnar sexsäljarna om att kundkretsen har förändrats. Jodå, några av de mer "vanliga" männen på marknaden har lagen skrämt bort. Kvar, som de enda att välja på, blir obehagliga typer som har konstiga idéer om maktpositioner och våld. Detta drabbar naturligtvis de gatuprostituerade, som ni ju verkar vurma för, allra hårdast. Faktum är att Nya Zeeland, som har avkriminaliserat sexköp, har märkt att sexsäljarnas situation faktiskt förbättrats.
Som en sista brasklapp kan man ju undra hur det kan vara "modernt" att skärpa straffen när det kommer till kriminalisering av frivilliga relationer. Om ni nu inte tycker att "modernt" är konservativt, vill säga. Skärpta straff har nämligen så gott som ingen jävla inverkan alls på om man begår ett brott eller inte.
Peace out och allt det där!
Visar inlägg med etikett prostitutionsdebatt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett prostitutionsdebatt. Visa alla inlägg
onsdag, augusti 05, 2009
måndag, juli 27, 2009
Gatuprostitutionen ökar och ingen är förvånad
Ja, visst såg jag också, det låg ju på DN:s förstasida och allt. Gatuprostitutionen ökar, men kom igen, vad är det för en nyhet? Vi vet att sexköpslagen inte minskat sexhandelns omfattning i samhället. Det är finanskris och man kan med ena lillfingret räkna ut att allt fler människor överväger alternativa metoder för att dra in pengar när det krisar.
Läs Jakob Heidbrink som skriver utmärkt om myten om straffrättens undergörande verkan.
Läs Jakob Heidbrink som skriver utmärkt om myten om straffrättens undergörande verkan.
söndag, juni 28, 2009
Skiten sprider sig
Danmark kan få en sexköpslag, rapporterar DN idag. Enligt sociologen Claus Lautrup är det välutbildade kvinnor utan egen erfarenhet av sexbranschen som driver på i den riktningen, eftersom det ses som en könsfråga.
Inte helt olikt hur den svenska debatten ser ut, med andra ord. När sexarbetarna själva uttalar sig, blir de ignorerade (eller har ni sett någon svara på Liw Enqvists artikel på Newsmill?), eller så tystnar de så småningom.
Det bara rapas upp samma upprepade lögner; sexköpslagen minskar efterfrågan, sexköpslagen minskar trafficking, det ska inte vara okej att köpa en annan människas kropp (därför att kvinnans hela väsen sitter i hennes kön, det fick vi lära oss i bibelskolan!), utan lagen är vi ojämställda, och är det inte så att lagen förbättrar något ska vi ha den i alla fall, för någon anständighet måste vi ju ha i samhället!
Man skiter fullständigt i att en sexköpslag tvingar sexsäljare under jord och gör det svårare att nå dem, man skiter i att den förändrar kundunderlaget och leder till att riskerna blir större, man skiter i att den stigmatiserar. Man sitter fast i någon föreställning om att män knullar en hora innan han går in på ett styrelsemöte och sedan inte kan respektera andra kvinnor i styrelsen. (Ja, det argumentet förde i alla fall Folkpartiets Erik Ullenhag fram i debatten på Liberala Gruppen den 11 juni.)
Personligen tycker jag väl att det är ett jävla i-landsproblem, om det alls skulle existera ett problem. Att någon skulle se ner på kvinnor generellt för att man köpt sex en gång känns inte så jäkla kausalt. Att sexköpare alls ser ner på sexsäljarna är heller inte givet - visst finns det sådana exempel, men det var ju också just dessa som sexsäljarna kunde välja bort innan sexköpslagen.
Men det skiter visst de så kallade feministerna i. Vem bryr sig om kvinnors utsatta situation när man kan driva en könspolitisk fråga?
Inte helt olikt hur den svenska debatten ser ut, med andra ord. När sexarbetarna själva uttalar sig, blir de ignorerade (eller har ni sett någon svara på Liw Enqvists artikel på Newsmill?), eller så tystnar de så småningom.
Det bara rapas upp samma upprepade lögner; sexköpslagen minskar efterfrågan, sexköpslagen minskar trafficking, det ska inte vara okej att köpa en annan människas kropp (därför att kvinnans hela väsen sitter i hennes kön, det fick vi lära oss i bibelskolan!), utan lagen är vi ojämställda, och är det inte så att lagen förbättrar något ska vi ha den i alla fall, för någon anständighet måste vi ju ha i samhället!
Man skiter fullständigt i att en sexköpslag tvingar sexsäljare under jord och gör det svårare att nå dem, man skiter i att den förändrar kundunderlaget och leder till att riskerna blir större, man skiter i att den stigmatiserar. Man sitter fast i någon föreställning om att män knullar en hora innan han går in på ett styrelsemöte och sedan inte kan respektera andra kvinnor i styrelsen. (Ja, det argumentet förde i alla fall Folkpartiets Erik Ullenhag fram i debatten på Liberala Gruppen den 11 juni.)
Personligen tycker jag väl att det är ett jävla i-landsproblem, om det alls skulle existera ett problem. Att någon skulle se ner på kvinnor generellt för att man köpt sex en gång känns inte så jäkla kausalt. Att sexköpare alls ser ner på sexsäljarna är heller inte givet - visst finns det sådana exempel, men det var ju också just dessa som sexsäljarna kunde välja bort innan sexköpslagen.
Men det skiter visst de så kallade feministerna i. Vem bryr sig om kvinnors utsatta situation när man kan driva en könspolitisk fråga?
måndag, mars 16, 2009
Vi behöver en städköpslag!
Världen som den ser ut i dag bygger på patriarkala strukturer, det har de allra flesta insett. Dessa strukturer tar sig många uttryck, och resulterar allt som oftast i ett förtryck av kvinnan. Ett av dessa förtryck, som får förödande konsekvenser för inte bara de personligen drabbade kvinnorna, utan också för den allmänna synen på kvinnor, och därmed för varje kvinna, är städköpen.
Dagligen utnyttjas mängder av kvinnor för att städa upp efter männen. Många har hamnat där på grund av fattigdom och den totala avsaknaden av valmöjligheter, många är också offer för trafficking. Den råhet och omänsklighet som präglar branschen är tydlig för alla: Männen kan köpa kvinnorna. De köper dem, de köper dem in i sina hem, de köper deras ställning på knä med skurtrasan i näven. De köper dem in på kontoren, in i korridorerna.
Genom att kvinnors städkraft kan köpas på marknaden skapas förväntningar på att kvinnor över lag ska städa, och kvinnosynen smutsas ner med föreställningen om att kvinnan och städningen är en handelsvara som alla andra. Kvinnan som varelse blir ett städobjekt som kan utnyttjas varje gång det är lite skitigt hemma. Inget annat än pengarna finns mellan mannen och hans offer.
Man kan inte skylla de negativa konsekvenserna på kvinnosynen på de utnyttjade kvinnorna, de är offer för en hänsynslös jakt på att slippa ta ansvar för sin egen skit. Den sittande regeringens subventioner (!) av städköp kan inte ses som något annat än ett försök att uppmuntra denna hänsynslösa jakt och förstärka de kvinnofientliga patriarkala strömmarna.
Vissa påstår att de kvinnor som säljer sig själva genom städandet har valt detta själva. Invändningen är ett bevis på vilken hjärntvätt patriarkatets strukturer innebär – en hjärntvätt som obehagligt ofta också drabbat offren. Denna inbillning blir ett självrättfärdigande som är nödvändigt för kvinnan för att stå ut med sin situation – något som sannerligen säger något om hur utsatt den är.
Att kvinnor har ett val är en annan myt som ofta görs gällande. Kvinnor i städbranschen är just de som fullständigt saknar val! Ingen skulle befinna sig där om de hade alternativ. Dessa alternativ har dock patriarkatet effektivt undanröjt genom att införa saker så som levnadskostnader och hyra.
En annan invändning som ofta görs är att många kvinnor ju städar helt frivilligt hemma. Må så vara, men att städa av kärlek till sin levnadspartner, eller bara för att man tröttnat på dammtussarna, är väsensskilt från att städa för pengar. Som sagt drabbas även dessa kvinnor av den förvrängda syn på städning som städköpen innebär.
Många kvinnor i städbranschen drabbas heller inte bara av sina kunder, utan råkar också ut för arbetsgivare – personer, ofta män, som utnyttjar kvinnans utsatta position och profiterar på den.
Sverige behöver gå i framkant för att få slut på denna smutsiga handel med människor. En städköpslag behöver införas! Subventionerna för hushållsnära tjänster måste upphöra! Om vi någonsin ska få ett jämställt samhälle måste uppfattningen att man kan köpa kvinnors städkraft försvinna. Vi måste lyssna på städarna när de berättar om sin utsatta situation, och vi måste göra något åt den. Vi måste visa solidaritet med de utsatta!
Det kan börja med något så enkelt som att varje människa i Sverige ärligt svara på frågan; vill jag att min dotter ska bli städare?
Dagligen utnyttjas mängder av kvinnor för att städa upp efter männen. Många har hamnat där på grund av fattigdom och den totala avsaknaden av valmöjligheter, många är också offer för trafficking. Den råhet och omänsklighet som präglar branschen är tydlig för alla: Männen kan köpa kvinnorna. De köper dem, de köper dem in i sina hem, de köper deras ställning på knä med skurtrasan i näven. De köper dem in på kontoren, in i korridorerna.
Genom att kvinnors städkraft kan köpas på marknaden skapas förväntningar på att kvinnor över lag ska städa, och kvinnosynen smutsas ner med föreställningen om att kvinnan och städningen är en handelsvara som alla andra. Kvinnan som varelse blir ett städobjekt som kan utnyttjas varje gång det är lite skitigt hemma. Inget annat än pengarna finns mellan mannen och hans offer.
Man kan inte skylla de negativa konsekvenserna på kvinnosynen på de utnyttjade kvinnorna, de är offer för en hänsynslös jakt på att slippa ta ansvar för sin egen skit. Den sittande regeringens subventioner (!) av städköp kan inte ses som något annat än ett försök att uppmuntra denna hänsynslösa jakt och förstärka de kvinnofientliga patriarkala strömmarna.
Vissa påstår att de kvinnor som säljer sig själva genom städandet har valt detta själva. Invändningen är ett bevis på vilken hjärntvätt patriarkatets strukturer innebär – en hjärntvätt som obehagligt ofta också drabbat offren. Denna inbillning blir ett självrättfärdigande som är nödvändigt för kvinnan för att stå ut med sin situation – något som sannerligen säger något om hur utsatt den är.
Att kvinnor har ett val är en annan myt som ofta görs gällande. Kvinnor i städbranschen är just de som fullständigt saknar val! Ingen skulle befinna sig där om de hade alternativ. Dessa alternativ har dock patriarkatet effektivt undanröjt genom att införa saker så som levnadskostnader och hyra.
En annan invändning som ofta görs är att många kvinnor ju städar helt frivilligt hemma. Må så vara, men att städa av kärlek till sin levnadspartner, eller bara för att man tröttnat på dammtussarna, är väsensskilt från att städa för pengar. Som sagt drabbas även dessa kvinnor av den förvrängda syn på städning som städköpen innebär.
Många kvinnor i städbranschen drabbas heller inte bara av sina kunder, utan råkar också ut för arbetsgivare – personer, ofta män, som utnyttjar kvinnans utsatta position och profiterar på den.
Sverige behöver gå i framkant för att få slut på denna smutsiga handel med människor. En städköpslag behöver införas! Subventionerna för hushållsnära tjänster måste upphöra! Om vi någonsin ska få ett jämställt samhälle måste uppfattningen att man kan köpa kvinnors städkraft försvinna. Vi måste lyssna på städarna när de berättar om sin utsatta situation, och vi måste göra något åt den. Vi måste visa solidaritet med de utsatta!
Det kan börja med något så enkelt som att varje människa i Sverige ärligt svara på frågan; vill jag att min dotter ska bli städare?
lördag, mars 14, 2009
Björk måste godkänna dina skäl att knulla
Sakine Madon tar sig förtjänstfullt an Nina Björks försök att skylla på pengarna i debatten om sexköpslagen. Björk menar alltså att hon inte moraliserar över sex, utan över pengar.
Det riktigt spännande i sammanhanget är dock kanske Björks vurm för det normala. Allt oönskat beteende ska göras onormalt, och med en tro på lagars handlingsdirigerande kraft a la Per Olof Ekelöf ska här tryckas paragrafer.
"Vi":et som vill att sexköp ska vara förbjudet är Björk och de andra i wannabe-feminist-vänstern. Något brett folkligt stöd för 11 § 6 kap i Brottsbalken finns inte.
Björk undrar också om det inte är skillnad mellan att knulla för att man är kåt respektive att knulla för pengar. Här kommer vi in på precis vad Björk missat: Det behöver inte föreligga något motsatsförhållande. Dessutom handlar det åter igen om vilken anledning man har till att knulla - så länge ingen tvingas kan jag faktiskt inte se problemet. Pengar har i sig ingen makt, det är människors förmåga att värdera som ligger bakom varje beslut. Kan man tänka sig att suga kuk mot en ersättning på x antal kronor? Björk skulle kategoriskt svara nej, oavsett belopp. Det skulle jag också. Liksom ingen moraliserar över våra val så har vi ingen anledning att moralisera över dem som prioriterar annorlunda.
Som Madon skriver: Det är klart att sexköpslagen är en moralisk lag. Straffbeläggning ska begränsas till handlingar som inskränker andra människors frihet - majoritetens diktatur är fortfarande diktatur, och i det här fallet gäller det även minoriteten.
Det riktigt spännande i sammanhanget är dock kanske Björks vurm för det normala. Allt oönskat beteende ska göras onormalt, och med en tro på lagars handlingsdirigerande kraft a la Per Olof Ekelöf ska här tryckas paragrafer.
"Vi":et som vill att sexköp ska vara förbjudet är Björk och de andra i wannabe-feminist-vänstern. Något brett folkligt stöd för 11 § 6 kap i Brottsbalken finns inte.
Björk undrar också om det inte är skillnad mellan att knulla för att man är kåt respektive att knulla för pengar. Här kommer vi in på precis vad Björk missat: Det behöver inte föreligga något motsatsförhållande. Dessutom handlar det åter igen om vilken anledning man har till att knulla - så länge ingen tvingas kan jag faktiskt inte se problemet. Pengar har i sig ingen makt, det är människors förmåga att värdera som ligger bakom varje beslut. Kan man tänka sig att suga kuk mot en ersättning på x antal kronor? Björk skulle kategoriskt svara nej, oavsett belopp. Det skulle jag också. Liksom ingen moraliserar över våra val så har vi ingen anledning att moralisera över dem som prioriterar annorlunda.
Som Madon skriver: Det är klart att sexköpslagen är en moralisk lag. Straffbeläggning ska begränsas till handlingar som inskränker andra människors frihet - majoritetens diktatur är fortfarande diktatur, och i det här fallet gäller det även minoriteten.
tisdag, januari 13, 2009
Ska det vara så svårt att vara objektiv när man skriver om sexarbete?
På SvD.se kan man idag läsa att prostitutionen frodas i Danmark. De har nämligen inte någon sexköpslag.
Hela artikeln, skriven av Kristina Olsson, har en rätt spännande uppbyggnad.
Steg 1. Beskrivning av en gatuprostituerad. Hon bjuder ut sig till män, men "vänder skyggt bort blicken när man som förbipasserande kvinna tittar rakt på henne". Det är hemskt. Man kan köpa allt; "[d]ildos, porrfilmer, människor". "Individens rättigheter och fria val går före allt annat" - och allt annat är ju, underförstått, viktigare.
Steg 2. Någon typ av representant för de gatuprostituerade ges utrymme. Människan "ser ingen annan utväg än att förbjuda sexköp också i Danmark".
Steg 3. En "massageklinikprostituerad" (i brist på bättre ord) får presentera sin synvinkel. Men varför knullar hon inte gratis, om hon nu tycker om det? Nyckeltermen är troligen "men jag gör det för pengarna".
Steg 4. "Det känns dock som en avgrund mellan den varma, väldoftande massagekliniken och de blåfrusna flickorna som vi nyligen passerade på Istedgade".
Steg 5. Åter till den självutnämnda representanten. "Prostitution i ett samhälle påverkar alla kvinnor".
Läser man faktarutan får man all anledning att höja på ögonbrynen. Det finns ungefär 500 gatuprostituerade i Danmark - att jämföra med det totala antalet prostituerade, 6000. Prostituerade som arbetar på massagekliniker utgör den största andelen, ungefär 1200 pers. Om man bara läser artikeln verkar dock dessa utgöra en klar minoritet. Det är ju dessutom intressant att Olsson väljer att låta en självutnämnd representant för de gatuprostituerade uttala sig i deras ställe. I artikeln verkar man inte heller köpa sex, utan människor. Prostituerade omnämns också enbart som kvinnor, trots att andelen män som säljer sex inte är obetydlig.
Och framförallt; de som faktiskt vill prostituera sig måste ge upp denna rätt till förmån för representantens uppfattning. När Maria, som den massageklinikprostituerade kallas i artikeln, framhåller att det är en liten del av kvinnorna i branschen som mår dåligt, får representanten förklara att det är omöjligt med särlagstiftning som förbjuder sexköp vad gäller traffickingoffer, men inte vad gäller dem som gör ett fritt val - och det antyds att Maria inte har den blekaste om vad gatuprostitution ens är för något.
Det är också intressant att man beskriver Danmark som ett tillhåll för hallickar och prostituerade från andra länder, när man utifrån Socialstyrelsens rapport Kännedom om prostitution 2007 kan dra slutsatsen att andelen hallickar - och därmed utländska sexarbetare - ökat också i Sverige, trots sexköpslagen. Att den inte heller har minskat prostitutionen i Sverige kan ju också vara värt att notera.
Om SvD försöker marknadsföra som "kvalitetsjournalistik och satsning på det fördjupande reportaget" så kan de behöva omdefiniera sina begrepp.
Hela artikeln, skriven av Kristina Olsson, har en rätt spännande uppbyggnad.
Steg 1. Beskrivning av en gatuprostituerad. Hon bjuder ut sig till män, men "vänder skyggt bort blicken när man som förbipasserande kvinna tittar rakt på henne". Det är hemskt. Man kan köpa allt; "[d]ildos, porrfilmer, människor". "Individens rättigheter och fria val går före allt annat" - och allt annat är ju, underförstått, viktigare.
Steg 2. Någon typ av representant för de gatuprostituerade ges utrymme. Människan "ser ingen annan utväg än att förbjuda sexköp också i Danmark".
Steg 3. En "massageklinikprostituerad" (i brist på bättre ord) får presentera sin synvinkel. Men varför knullar hon inte gratis, om hon nu tycker om det? Nyckeltermen är troligen "men jag gör det för pengarna".
Steg 4. "Det känns dock som en avgrund mellan den varma, väldoftande massagekliniken och de blåfrusna flickorna som vi nyligen passerade på Istedgade".
Steg 5. Åter till den självutnämnda representanten. "Prostitution i ett samhälle påverkar alla kvinnor".
Läser man faktarutan får man all anledning att höja på ögonbrynen. Det finns ungefär 500 gatuprostituerade i Danmark - att jämföra med det totala antalet prostituerade, 6000. Prostituerade som arbetar på massagekliniker utgör den största andelen, ungefär 1200 pers. Om man bara läser artikeln verkar dock dessa utgöra en klar minoritet. Det är ju dessutom intressant att Olsson väljer att låta en självutnämnd representant för de gatuprostituerade uttala sig i deras ställe. I artikeln verkar man inte heller köpa sex, utan människor. Prostituerade omnämns också enbart som kvinnor, trots att andelen män som säljer sex inte är obetydlig.
Och framförallt; de som faktiskt vill prostituera sig måste ge upp denna rätt till förmån för representantens uppfattning. När Maria, som den massageklinikprostituerade kallas i artikeln, framhåller att det är en liten del av kvinnorna i branschen som mår dåligt, får representanten förklara att det är omöjligt med särlagstiftning som förbjuder sexköp vad gäller traffickingoffer, men inte vad gäller dem som gör ett fritt val - och det antyds att Maria inte har den blekaste om vad gatuprostitution ens är för något.
Det är också intressant att man beskriver Danmark som ett tillhåll för hallickar och prostituerade från andra länder, när man utifrån Socialstyrelsens rapport Kännedom om prostitution 2007 kan dra slutsatsen att andelen hallickar - och därmed utländska sexarbetare - ökat också i Sverige, trots sexköpslagen. Att den inte heller har minskat prostitutionen i Sverige kan ju också vara värt att notera.
Om SvD försöker marknadsföra som "kvalitetsjournalistik och satsning på det fördjupande reportaget" så kan de behöva omdefiniera sina begrepp.
torsdag, november 20, 2008
Sexköpslagen hjälper inte de prostituerade
I fredags hade länstidningen där hemma en ledare med titeln det finns inga lyckliga horor. Den innehöll ohederlig debatteknik och rena felaktigheter, varför jag naturligtvis försökte svara på den. Det var lättare sagt än gjort. Inte för att det är några problem att skriva, utan för att LT är osammarbetsvilliga och verkar vilja strypa debatten. (Jag förstår inte den där meningen, då kan jag inte publicera den! Kalle har inte plats på ledarsidan! En replik får innehålla max 1 200 tecken! Herrejisses..)
Vanligen publiceras kommentarer på ledarna på själva ledarsidan - eller på debattsidan. Min kommentar, som jag dessutom fick korta ner vansinnigt mycket, hamnar på insändarsidan.
Tack för den.
Eftersom det nu blev som det blev får jag helt enkelt publicera hela mitt svar här istället. Som följer, alltså.
I en ledare den 14 november skriver Sofie Wiklund om att en europaparlamentariker våldtagit en prostituerad och sedan påstått att detta inte var våldtäkt då han betalat för samlaget. Detta hävdar hon visar att de som förespråkar en slopad sexköpslag anser att en prostituerad inte kan våldtas. Den svenska sexköpslagen, impliceras det, är bra för de prostituerade.
Det stämmer inte.
Till att börja med känner jag inte till någon som hävdar att sexarbetare inte kan våldtas. En våldtäkt är alltid en våldtäkt, oavsett om förövaren betalar offret. Guilt by assocciation, den debatteknik Wiklund här använder sig av, är ohederlig och kommer alltså att lämnas utan hänseende.
Vidare så hjälper inte sexköpslagen, eller kopplerilagen för den delen, mot de problem som sexarbetare möter i sin vardag. Tvärt om! Den som hyr ut en lägenhet till någon som arbetar med sex, döms för koppleri, och oavsett om barnen kommit i kontakt med förälderns arbete, eller ens känner till det, så är sociala förvaltningen skyldiga att tvångsomhänderta dem. Den sexarbetare som går till polisen och anmäler en våldtäkt, ett rån eller en misshandel riskerar alltså att förlora sitt hem och sina barn, men med en poliskår som löser knappt 6% av de vanligaste brotten finns inte mycket att hoppas på. Människor som många gånger alltså redan befinner sig i en utsatt situation kan med andra ord inte räkna med att få någon hjälp från samhället.
I socialstyrelsens rapport Kännedom om prostitution står det dessutom att läsa att man inte hittat något som tyder på att sexköpslagen har minskat prostitutionens omfattning i Sverige – däremot verkar inslaget av hallickar ha ökat sedan införandet, något som tyder på att också andelen traffickingoffer har ökat. Detta är troligen orsakat av att lagen tvingat branschen under jord, och därför knutit den närmare till övriga kriminella nätverk och brottsutövare.
Vad kan man då göra för att hjälpa sexarbetare som inte vill vara kvar i sexbranschen? Exemplet Nya Zeeland är talande. Där avkriminaliserades prostitution 2003 och situationen för sexarbetarna har redan avsevärt förbättrats.
Slutligen bör kanske den retoriska frågan ställas; vem är det som reducerar sexarbetare till att vara endast kroppar? De som ser dem som människor, kapabla att göra egna val, eller de som ser dem som menlösa offer för allt som finns omkring dem?
Vanligen publiceras kommentarer på ledarna på själva ledarsidan - eller på debattsidan. Min kommentar, som jag dessutom fick korta ner vansinnigt mycket, hamnar på insändarsidan.
Tack för den.
Eftersom det nu blev som det blev får jag helt enkelt publicera hela mitt svar här istället. Som följer, alltså.
I en ledare den 14 november skriver Sofie Wiklund om att en europaparlamentariker våldtagit en prostituerad och sedan påstått att detta inte var våldtäkt då han betalat för samlaget. Detta hävdar hon visar att de som förespråkar en slopad sexköpslag anser att en prostituerad inte kan våldtas. Den svenska sexköpslagen, impliceras det, är bra för de prostituerade.
Det stämmer inte.
Till att börja med känner jag inte till någon som hävdar att sexarbetare inte kan våldtas. En våldtäkt är alltid en våldtäkt, oavsett om förövaren betalar offret. Guilt by assocciation, den debatteknik Wiklund här använder sig av, är ohederlig och kommer alltså att lämnas utan hänseende.
Vidare så hjälper inte sexköpslagen, eller kopplerilagen för den delen, mot de problem som sexarbetare möter i sin vardag. Tvärt om! Den som hyr ut en lägenhet till någon som arbetar med sex, döms för koppleri, och oavsett om barnen kommit i kontakt med förälderns arbete, eller ens känner till det, så är sociala förvaltningen skyldiga att tvångsomhänderta dem. Den sexarbetare som går till polisen och anmäler en våldtäkt, ett rån eller en misshandel riskerar alltså att förlora sitt hem och sina barn, men med en poliskår som löser knappt 6% av de vanligaste brotten finns inte mycket att hoppas på. Människor som många gånger alltså redan befinner sig i en utsatt situation kan med andra ord inte räkna med att få någon hjälp från samhället.
I socialstyrelsens rapport Kännedom om prostitution står det dessutom att läsa att man inte hittat något som tyder på att sexköpslagen har minskat prostitutionens omfattning i Sverige – däremot verkar inslaget av hallickar ha ökat sedan införandet, något som tyder på att också andelen traffickingoffer har ökat. Detta är troligen orsakat av att lagen tvingat branschen under jord, och därför knutit den närmare till övriga kriminella nätverk och brottsutövare.
Vad kan man då göra för att hjälpa sexarbetare som inte vill vara kvar i sexbranschen? Exemplet Nya Zeeland är talande. Där avkriminaliserades prostitution 2003 och situationen för sexarbetarna har redan avsevärt förbättrats.
Slutligen bör kanske den retoriska frågan ställas; vem är det som reducerar sexarbetare till att vara endast kroppar? De som ser dem som människor, kapabla att göra egna val, eller de som ser dem som menlösa offer för allt som finns omkring dem?
onsdag, juli 16, 2008
Vad fan är det med vår regering?
Kan hända är jag lite mer kräsen än PJ Anders Linder, kanhända har jag bara en dålig dag, men jag tycker inte att borgerligheten gör någon viktig skillnad. Jag tycker det känns som sosseregering all over again.
Regelbördan har inte minskat för företagare. Partipiskan viner på ett sätt som åstadkommer rakare led än de bland socialdemokraterna. Övervakningsstaten verkar vara ett faktum. Tolgfors gör saker som är för vårt eget bästa, fastän vi inte förstår det själva.
Och så pricken över i:et idag, på DN Debatt. Tuffare tag mot prostitution. Trots att man är medveten om att "varje sexköp inte har ett tydligt offer och att prostitution inte är en homogen företeelse" så är bilden ändå att "många av dem som befinner sig i prostitution har ett stort behov av stöd från samhället och vill ta sig ur sin situation". Det stödet består visst i att man tänker avlyssna folk kors och tvärs.
Jag blir bara så less. Jag är nämligen av åsikten att man inte får tvinga andra människor - oavsett vad friheten resulterar i. Om människor väljer att sälja sexuella tjänster så måste man låta dem göra det. Andra har ingen rätt att lägga sig i. Inte ens regeringen.
För det är tydligt att det är den frivilliga marknaden man vill klämma åt. Det är nämligen, sexköpslag eller ej, förbjudet att tvinga folk att utföra sexuella tjänster. Man får, över huvud taget, inte tvinga människor att utföra någonting idag. Ja, det vill säga, så länge man inte heter Nyamko Sabuni, Beatrice Ask eller Maria Larsson.
För övrigt anser jag att FRA-lagen bör förstöras.
Regelbördan har inte minskat för företagare. Partipiskan viner på ett sätt som åstadkommer rakare led än de bland socialdemokraterna. Övervakningsstaten verkar vara ett faktum. Tolgfors gör saker som är för vårt eget bästa, fastän vi inte förstår det själva.
Och så pricken över i:et idag, på DN Debatt. Tuffare tag mot prostitution. Trots att man är medveten om att "varje sexköp inte har ett tydligt offer och att prostitution inte är en homogen företeelse" så är bilden ändå att "många av dem som befinner sig i prostitution har ett stort behov av stöd från samhället och vill ta sig ur sin situation". Det stödet består visst i att man tänker avlyssna folk kors och tvärs.
Jag blir bara så less. Jag är nämligen av åsikten att man inte får tvinga andra människor - oavsett vad friheten resulterar i. Om människor väljer att sälja sexuella tjänster så måste man låta dem göra det. Andra har ingen rätt att lägga sig i. Inte ens regeringen.
För det är tydligt att det är den frivilliga marknaden man vill klämma åt. Det är nämligen, sexköpslag eller ej, förbjudet att tvinga folk att utföra sexuella tjänster. Man får, över huvud taget, inte tvinga människor att utföra någonting idag. Ja, det vill säga, så länge man inte heter Nyamko Sabuni, Beatrice Ask eller Maria Larsson.
För övrigt anser jag att FRA-lagen bör förstöras.
onsdag, juli 02, 2008
Ska man behöva ta itu med CK också?!
OK, jag har fortfarande inte tillgång till internet. Drygt två veckor har förlöpt. Just nu sitter jag i lillebrors lägenhet i Östersund, eftersom jag har uppkörning imorgon.
Nåja, denna allvarliga brist på elektroniskt buren information och kommunikation har gjort att jag är att beteckna som vansinnigt efter i debatten. Det är egentligen mycket som ska kommenteras, men eftersom jag personligen är djupt engagerad i att få folk att förstå att sossar och diverse annat vänsterfolk inte är feminister i ordets egentliga betydelse, så måste jag helt enkelt kommentera det här utspelet också (tack, Petter!). Det kommer från kvinnoförbundet i mitt eget parti. Jag tror faktiskt att jag sa "amen va fan!" högt för mig själv.
Jag läste ut Petra Östergrens Porr, horor och feminister för bara ett par dagar sedan - anledningen till att det tagit mig rätt lång tid är inte att jag tycker att boken är dålig (för den är verkligen jättebra!), utan för att jag helt enkelt inte behövde övertygas av något av argumenten som framfördes; jag höll med om i princip allt, vilket nog gjorde boken en aning mindre spännande. Annika Qarlsson bör nog däremot finna den aningen mer intressant (varför jag ska skicka den till henne när jag kommer hem).
Hon går ju på ett par nitar i den där artikeln. "Lagstiftningen måste göra det tydligt att det är fel att köpa andra människors kroppar och kön" är ju exempelvis inte något lysande argument att använda om man vill framstå som en feminist som motverkar reduceringen av kvinnan till en fitta. Det är ett köp av en tjänst - teoretiskt jämförbar med exempelvis massage. Jag skulle vilja se den kvinnoförbundsordförande som ställde sig upp och sade att lagstiftningen måste göra det tydligt att det är fel att köpa andra människors kroppar och händer och ibland också armbågar.
Birgitta Ohlsson är inte heller helt lysande. "Det är en köpt våldtäkt, när man köper sex av en person som är ett människohandelsoffer", säger hon - och verkar fullständigt ha glömt bort att det finns en lagstiftning som förbjuder våldtäkt - det vill säga, när någon tvingar sig till sex. Vi behöver inte någon ny term i stil med "grovt sexköp" för det - att det är ett sexköp förutsätter ju faktiskt att alla inblandade parter är med på det! Avtal som ingås under tvång är ogiltiga.
Jag är själv inte medlem i centerkvinnorna. Jag tycker inte att ett kvinnoförbund är särskilt konsekvent. Poängen med kvinnorörelsen var ju faktiskt att kvinnor och män skulle stå lika inför lagen - inte att de skulle tillbringa lika många timmar framför tvättmaskinen respektive under motorhuven. Det var individens frigörelse som feminismen tog sikte på - wannabe-feminist-vänstern har gjort att rörelsen nu förknippas med det motsatta; individens underordning för att få ordning i statistiken. Skiten har tydligen fått rötter även i vad som borde vara den liberala kvinnorörelsen. Kvinnor skiljs från männen för att man inte tror att de klarar av att konkurrera på samma vilkor - kvinnoförbunden finns till för att man tydligen inte som kvinna kan stå upp i talarstolen om man inte har någon typ av mentalt stöd från en massa andra kvinnor. Det känns liksom lite bakvänt.
Ledsen, Annika Qarlsson, men partiet har redan lagt en enorm börda på sina medlemmar i och med FRA-lagen. Jag har inte tid att engagera mig i CK för att reda ut debatten där. Ni får helt enkelt skärpa till er och göra allvar av alla fina ord om kvinnans frigörelse. För ingen kvinna är fri så länge ni stiftar lagar som begränsar hennes sexliv.
För övrigt anser jag att FRA-lagen bör förstöras.
Nåja, denna allvarliga brist på elektroniskt buren information och kommunikation har gjort att jag är att beteckna som vansinnigt efter i debatten. Det är egentligen mycket som ska kommenteras, men eftersom jag personligen är djupt engagerad i att få folk att förstå att sossar och diverse annat vänsterfolk inte är feminister i ordets egentliga betydelse, så måste jag helt enkelt kommentera det här utspelet också (tack, Petter!). Det kommer från kvinnoförbundet i mitt eget parti. Jag tror faktiskt att jag sa "amen va fan!" högt för mig själv.
Jag läste ut Petra Östergrens Porr, horor och feminister för bara ett par dagar sedan - anledningen till att det tagit mig rätt lång tid är inte att jag tycker att boken är dålig (för den är verkligen jättebra!), utan för att jag helt enkelt inte behövde övertygas av något av argumenten som framfördes; jag höll med om i princip allt, vilket nog gjorde boken en aning mindre spännande. Annika Qarlsson bör nog däremot finna den aningen mer intressant (varför jag ska skicka den till henne när jag kommer hem).
Hon går ju på ett par nitar i den där artikeln. "Lagstiftningen måste göra det tydligt att det är fel att köpa andra människors kroppar och kön" är ju exempelvis inte något lysande argument att använda om man vill framstå som en feminist som motverkar reduceringen av kvinnan till en fitta. Det är ett köp av en tjänst - teoretiskt jämförbar med exempelvis massage. Jag skulle vilja se den kvinnoförbundsordförande som ställde sig upp och sade att lagstiftningen måste göra det tydligt att det är fel att köpa andra människors kroppar och händer och ibland också armbågar.
Birgitta Ohlsson är inte heller helt lysande. "Det är en köpt våldtäkt, när man köper sex av en person som är ett människohandelsoffer", säger hon - och verkar fullständigt ha glömt bort att det finns en lagstiftning som förbjuder våldtäkt - det vill säga, när någon tvingar sig till sex. Vi behöver inte någon ny term i stil med "grovt sexköp" för det - att det är ett sexköp förutsätter ju faktiskt att alla inblandade parter är med på det! Avtal som ingås under tvång är ogiltiga.
Jag är själv inte medlem i centerkvinnorna. Jag tycker inte att ett kvinnoförbund är särskilt konsekvent. Poängen med kvinnorörelsen var ju faktiskt att kvinnor och män skulle stå lika inför lagen - inte att de skulle tillbringa lika många timmar framför tvättmaskinen respektive under motorhuven. Det var individens frigörelse som feminismen tog sikte på - wannabe-feminist-vänstern har gjort att rörelsen nu förknippas med det motsatta; individens underordning för att få ordning i statistiken. Skiten har tydligen fått rötter även i vad som borde vara den liberala kvinnorörelsen. Kvinnor skiljs från männen för att man inte tror att de klarar av att konkurrera på samma vilkor - kvinnoförbunden finns till för att man tydligen inte som kvinna kan stå upp i talarstolen om man inte har någon typ av mentalt stöd från en massa andra kvinnor. Det känns liksom lite bakvänt.
Ledsen, Annika Qarlsson, men partiet har redan lagt en enorm börda på sina medlemmar i och med FRA-lagen. Jag har inte tid att engagera mig i CK för att reda ut debatten där. Ni får helt enkelt skärpa till er och göra allvar av alla fina ord om kvinnans frigörelse. För ingen kvinna är fri så länge ni stiftar lagar som begränsar hennes sexliv.
För övrigt anser jag att FRA-lagen bör förstöras.
måndag, februari 11, 2008
Trångsynt om prostitution
DN Kultur verkar sakna faktagranskare för tillfället (har inte läst sidan så länge att jag kan avgöra om det är ett permanent problem eller inte). Först ljuger de om Johan Norberg, och i dagens kommentar uppvisar de ett pratkfullt oförstående. Kajsa Ekis Ekman skriver först att hon är fullständigt ointresserad av att föra en debatt om sexköpslagen, eftersom detta enligt henne är ett steg tillbaka nu "när vi kommit så långt". Hon hävdar också att sexköpslagen handlar om att straffa de som köper sex - och ja, det är syftet, men vad är konsekvensen? Ett förstärkt horstigma, en sexmarknad som pressas under jord och en mer utsatt situation för de prostituerade. Ekman talar också om för oss att en fransk kvinnogrupp vid namn Choir nyligen gjort en undersökning som visar att den svenska lagstiftningen skulle vara bäst på att minska prostitutionen. Jag höjer mest på ögonbrynen. Det var då mer än vad som framkom socialstyrelsens rapport Kännedom om prostitution 2007 - vad vet man i Frankrike som vi i Sverige inte fått reda på?
Eller är det så att man på Feministiskt Forum väljer ut vilka rapporter som ska få utrymme? Jag lutar mer åt det hållet.
Eller är det så att man på Feministiskt Forum väljer ut vilka rapporter som ska få utrymme? Jag lutar mer åt det hållet.
torsdag, januari 10, 2008
Sådant jävla slAsk!
Isabella Lund har fått svar på det brev hon för SANS räkning skickade till justitiedepartementet med anledning av att justitieminister Beatrice Ask i kammardebatten sagt att det är "främmande" för henne att låta prostitiuerade själva komma till tals om sin situation och att tillåta att de har fullt självbestämmande över sin engen kropp.
Svaret kommer från en Jan Persson som tydligen är kanslisekreterare. I mailet förklaras att "hon [anser] att det är en skillnad i att respektera alla människors mänskliga rättigheter och att förespråka att prostitution ska vara laglig".
Det går alltså att respektera yttrandefrihet, som är en mänsklig rättighet, och samtidigt hävda att vissa grupper inte ska få uttala sig. Mer än jag visste.
Enligt svensk lag får yttrandefriheten endast begränsas med hänsyn till "rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd, eller förebyggande och beivrande av brott". Jag skulle inte säga att detta faller under någon av dessa hänsyn.
Extra äckligt blir det av att det är just prostituerade, just de som berörs, som inte ska få uttala sig. Ask tycker uppenbarligen att det är ok att jag kommer att debattera för deras rättigheter under CUF:s årsstämma - hade Isabella själv dykt upp och velat prata hade det däremot inte varit förenligt med "den syn på prostitution" Ask tycker att man ska ha - och alltså hade Isabella inte fått uttala sig.
Skämmes, tamejfan!
Svaret kommer från en Jan Persson som tydligen är kanslisekreterare. I mailet förklaras att "hon [anser] att det är en skillnad i att respektera alla människors mänskliga rättigheter och att förespråka att prostitution ska vara laglig".
Det går alltså att respektera yttrandefrihet, som är en mänsklig rättighet, och samtidigt hävda att vissa grupper inte ska få uttala sig. Mer än jag visste.
Enligt svensk lag får yttrandefriheten endast begränsas med hänsyn till "rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd, eller förebyggande och beivrande av brott". Jag skulle inte säga att detta faller under någon av dessa hänsyn.
Extra äckligt blir det av att det är just prostituerade, just de som berörs, som inte ska få uttala sig. Ask tycker uppenbarligen att det är ok att jag kommer att debattera för deras rättigheter under CUF:s årsstämma - hade Isabella själv dykt upp och velat prata hade det däremot inte varit förenligt med "den syn på prostitution" Ask tycker att man ska ha - och alltså hade Isabella inte fått uttala sig.
Skämmes, tamejfan!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
