Ibland blir man så där heligt förbannad. Mig händer det oftast när något idiotiskt sägs om kvinnlig sexualitet. Idag öppnade jag Google Reader och hittade ett inlägg hos Sakine Madon med en bild från Stoppa Langningen. Texten lyder så här:
"Din dotter är fortfarande oskuld. Men när hon druckit av vinflaskan du gav killarna törs hon nog gå hela vägen."
Det är vidrigt skrivet. Det säger rätt ut att en kvinnas oskuld är något som av någon outgrundlig anledning är viktig att skydda. Som om det vore något fel med kvinnan annars, som om sex skulle förstöra henne.
Men det stora problemet är inte den här affischen. Det stora problemet är att majoriteten bara upptäcker det vidriga budskapet när det är så tydligt uttryckt.
När någon - som ofta kallar sig för feminist - upprörs över det "kvinnoförnedrande" i reklam o. dyl. som innehåller bilder på mer eller mindre avklädda kvinnor som tycks vilja ha sex with no strings attached, däremot, då är det svårare att se att det som uttrycks är precis samma sak. Budskapet att jag förväntas uppröras av att kvinnor framställs som villiga är ett budskap om att kvinnor som har sex är orena. Det är ett budskap om att hela kvinnans väsen sitter i hennes kön, och att det blir befläckat av sex. Detsamma syns ofta under ytan på sexköpsdebatten, där det blir tydligt att kvinnor och sex är en kombination som upprör, där en kvinna som har sex mot betalning måste vara traumatiserad eller tvingad.
Jag säger inte att alla kvinnor alltid vill ha sex. Jag säger bara att det är fel och vidrigt att betrakta kvinnan som något som kan förstöras av sex, hur frivilligt det än är. Jag skulle vilja sluta förväntas bli upprörd när jag ser en annan naken kvinna på en reklampelare. Jag skulle vilja sluta bli betraktad som ett kön.
Och jag skulle vilja att radikalfeministerna funderar en vända till nästa gång de upptäcker att de är överens med KD.
Visar inlägg med etikett sexualmoral. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sexualmoral. Visa alla inlägg
torsdag, maj 20, 2010
tisdag, mars 16, 2010
Låt oss reda ut det här med incest nu...
Jag tänkte först låta bli att skriva om det här, med hänvisning till den gamla "Nej, men vet ni vad, incest är faktiskt något man borde hålla inom familjen!", men det går liksom inte längre.
Det har blivit mycket incestdebatt i veckan, efter Monica Greens (S) något motsägelsefulla uttalanden om det så kallade Kalmarfallet. Den som vill höra henne debattera med sig själv gör det lämpligast hos Politikerbloggen och TV4.
En smula obehagligare ändå finner jag den hennes moderata riksdagskollega Magdalena Andersson. Hon hänvisar nämligen till "genetiska faktorer" och "hur man skyddas inom en familj".
Låt oss ta en titt på vad förarbetena säger om incestparagrafen.
"En avkriminalisering av incest anses sakna stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Etiska liksom sannolikt också arvsbiologiska skäl sägs tala mot en sådan förändring. Om incest blir tillåtet, har ifrågasatts om inte också vissa familjerättsliga regler borde ändras. Slopas förbudet mot incest för vuxna, kan detta undergräva en allmänt omfattad tabuföreställning och därigenom medföra att antalet incestuösa förbindelser även med unga personer ökar. Vad gäller förhållandet mellan föräldrar och barn har slutligen pekats på att ett barn även efter det att det har fyllt 18 år ofta står i ett starkt beroendeförhållande till sina föräldrar." - Prop. 1983/84:105
Vi tar det här med genetiken och arvsbiologin först. Jag har nämligen lite svårt att se det som ett giltigt argument. Dels eftersom, precis som Green själv påpekar, sex inte behöver leda till en avkomma. Dels eftersom det skulle kunna appliceras på äldre kvinnor som skaffar barn, liksom personer med olika handikapp och för tankarna till makarna Myrdals folkhemstanke och tvångssteriliseringar. Det är ju heller inte så att barn vars föräldrar är syskon föds med fjorton tår. Inavel brukar man kunna tala om först då det har varit mycket nära släktskap mellan föräldrarna i flera led.
I fråga om "etiska" skäl blir det om möjligen ännu mer intressant. Utgångspunkten måste ju nämligen vara att vuxna människor som vill ha sex med varandra måste få ha det. När det pratas om ojämlika maktförhållanden så glömmer man alldeles bort förbudet mot sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.
Det verkar vara så att det snarare är debattörernas magkänsla som får lov att styra vad som är "moraliskt" eller inte. Och magkänsla är inte en bra grej att bygga lagstiftning på. (Notera att proppen hänvisar till "det allmänna rättsmedvetandet". Usch!)
Ligger det då något i påståendet att en avkriminalisering skulle leda till att antalet incestuösa förbindelser, även mellan unga personer, skulle öka? Knappast. Majoriteten av oss har trots allt den där inbyggda magkänslan för att det är åthelvete fel. Vi har den magkänslan om att dricka bensin också.
I grund och botten rör det sig om ett offerlöst brott då två biologiska syskon idkar könsumgänge. Offerlösa brott är ett jäfla gissel, just eftersom de är i princip omöjliga att motivera då inga rättigheter kränkts. Med andra ord; det rör sig om ren klåfingrighet från statens sida. Sådant borde vi betacka oss för.
Det har blivit mycket incestdebatt i veckan, efter Monica Greens (S) något motsägelsefulla uttalanden om det så kallade Kalmarfallet. Den som vill höra henne debattera med sig själv gör det lämpligast hos Politikerbloggen och TV4.
En smula obehagligare ändå finner jag den hennes moderata riksdagskollega Magdalena Andersson. Hon hänvisar nämligen till "genetiska faktorer" och "hur man skyddas inom en familj".
Låt oss ta en titt på vad förarbetena säger om incestparagrafen.
"En avkriminalisering av incest anses sakna stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Etiska liksom sannolikt också arvsbiologiska skäl sägs tala mot en sådan förändring. Om incest blir tillåtet, har ifrågasatts om inte också vissa familjerättsliga regler borde ändras. Slopas förbudet mot incest för vuxna, kan detta undergräva en allmänt omfattad tabuföreställning och därigenom medföra att antalet incestuösa förbindelser även med unga personer ökar. Vad gäller förhållandet mellan föräldrar och barn har slutligen pekats på att ett barn även efter det att det har fyllt 18 år ofta står i ett starkt beroendeförhållande till sina föräldrar." - Prop. 1983/84:105
Vi tar det här med genetiken och arvsbiologin först. Jag har nämligen lite svårt att se det som ett giltigt argument. Dels eftersom, precis som Green själv påpekar, sex inte behöver leda till en avkomma. Dels eftersom det skulle kunna appliceras på äldre kvinnor som skaffar barn, liksom personer med olika handikapp och för tankarna till makarna Myrdals folkhemstanke och tvångssteriliseringar. Det är ju heller inte så att barn vars föräldrar är syskon föds med fjorton tår. Inavel brukar man kunna tala om först då det har varit mycket nära släktskap mellan föräldrarna i flera led.
I fråga om "etiska" skäl blir det om möjligen ännu mer intressant. Utgångspunkten måste ju nämligen vara att vuxna människor som vill ha sex med varandra måste få ha det. När det pratas om ojämlika maktförhållanden så glömmer man alldeles bort förbudet mot sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning.
Det verkar vara så att det snarare är debattörernas magkänsla som får lov att styra vad som är "moraliskt" eller inte. Och magkänsla är inte en bra grej att bygga lagstiftning på. (Notera att proppen hänvisar till "det allmänna rättsmedvetandet". Usch!)
Ligger det då något i påståendet att en avkriminalisering skulle leda till att antalet incestuösa förbindelser, även mellan unga personer, skulle öka? Knappast. Majoriteten av oss har trots allt den där inbyggda magkänslan för att det är åthelvete fel. Vi har den magkänslan om att dricka bensin också.
I grund och botten rör det sig om ett offerlöst brott då två biologiska syskon idkar könsumgänge. Offerlösa brott är ett jäfla gissel, just eftersom de är i princip omöjliga att motivera då inga rättigheter kränkts. Med andra ord; det rör sig om ren klåfingrighet från statens sida. Sådant borde vi betacka oss för.
onsdag, april 08, 2009
Sex it up
Det har visst brutit ut en diskussion kring Lisa Magnussons krönika som argumenterar mot statsfeministiska KD-föreställningar om hur kvinnor ska vara. Alla håller naturligtvis inte med. Magnusson ser sig ju inte som en förebild, och hon kan inte se skillnad på sexuell och sexuellt objekt!
Förlåt, det kanske är för att jag aldrig tittat på grammatik ur ett teoretiskt perspektiv, men sexuell, det är ju liksom vad man är om man har en sexualitet, och sexuellt objekt, det är vad man möjligen är i andras ögon. Vad i hela helsefyr är problemet?
Jag tror att Elin från bloggen Always keepin' it real har fastnat lite i den statsfeministiska föreställningen om att det finns en dålig sexualisering av kvinnor i allmänhet, en sexualisering som den enskilda kvinnan inte kan göra något åt.
Jag har en kompis som har hamnat i ett liknande feltänk. Hon klär sig rätt så alternativt och när jag träffar henne kommenterar hon alltid surt att "fan vad folk ska glo" och "den där jävla gubbjäveln tittade på mig". Den som inte vill att folk ska titta, eller objektifiera (för jo, det är det alla gör, även om det inte alltid sker på ett sexuellt sätt), kan enkelt ordna detta. Precis som du själv påpekar, Elin, så är du kåt och sexuell på dina egna villkor, och det är bara utifrån det som människor kan bilda sig en uppfattning om dig.
Och Elin, när du skriver att du använder kortkort och rött läppstift så går du liksom lite emot det Tuva strävar efter. Hon vill inte att du ska vara glamourös eller att du ska raka benen bara för att något ytligt skönhetsideal säger så. Jag föreslår att du skaffar dig en vettigare förebild - någon som faktiskt tycker att du ska få vara den du är.
Förlåt, det kanske är för att jag aldrig tittat på grammatik ur ett teoretiskt perspektiv, men sexuell, det är ju liksom vad man är om man har en sexualitet, och sexuellt objekt, det är vad man möjligen är i andras ögon. Vad i hela helsefyr är problemet?
Jag tror att Elin från bloggen Always keepin' it real har fastnat lite i den statsfeministiska föreställningen om att det finns en dålig sexualisering av kvinnor i allmänhet, en sexualisering som den enskilda kvinnan inte kan göra något åt.
Jag har en kompis som har hamnat i ett liknande feltänk. Hon klär sig rätt så alternativt och när jag träffar henne kommenterar hon alltid surt att "fan vad folk ska glo" och "den där jävla gubbjäveln tittade på mig". Den som inte vill att folk ska titta, eller objektifiera (för jo, det är det alla gör, även om det inte alltid sker på ett sexuellt sätt), kan enkelt ordna detta. Precis som du själv påpekar, Elin, så är du kåt och sexuell på dina egna villkor, och det är bara utifrån det som människor kan bilda sig en uppfattning om dig.
Och Elin, när du skriver att du använder kortkort och rött läppstift så går du liksom lite emot det Tuva strävar efter. Hon vill inte att du ska vara glamourös eller att du ska raka benen bara för att något ytligt skönhetsideal säger så. Jag föreslår att du skaffar dig en vettigare förebild - någon som faktiskt tycker att du ska få vara den du är.
söndag, februari 22, 2009
Ekis Ekman vill att alla män ska få sex gratis
Egentligen hittade jag Ekis Ekmans recension av Dodillets avhandling redan i förrgår kväll, via Motpol, men ett gäng fårskallar och en klippmaskin kom emellan. Nåja, bättre att ösa ur sig senare än inte alls.
Jag har nu inte läst Dodillets bok. Däremot har jag läst hennes text i Petra Östergrens antalogi F-ordet, och vad jag kan utläsa verkar ämnena vara snarlika. Jag har heller ingen aning om hur prostitutionsutredningen 1977 kom till. En sak kan man dock lägga märke till, även om man tar Ekis Ekmans version för den rätta: I Sverige var det en utredning som sade sig lyssna på sexsäljarna. I Tyskland var det sexarbetarna själva som slog sig ihop med hemmafruarna för att ta till vara på sina rättigheter. Synen på sex som arbete kom sig av att det helt enkelt såg som en del av allt det kvinnor gjorde obetalt i hemmet. Resonemanget utgick ifrån att många kvinnor hade sex med pojkvänner, äkta makar och så vidare utan att egentligen få ut något av det. Att då ta betalt i reda pengar var att sätta ett värde på sig själv och på sin insats. Man frågade sig helt enkelt varför män skulle få sex gratis hela jävla tiden.
Den svenska sexköpslagen, å andra sidan, bygger på idén om att kvinnor inte kan ta hand om sig själva. Ja, det kan mycket väl hända att många i sexbranschen far illa. Man måste dock fråga sig vad sexköpslagen gör för att hjälpa dessa. Till att börja med har den tryckt marknaden under jord. Detta har två primära följder: För det första förändras kundutbudet. "Vanliga" köpare försvinner medan de mer obehagliga typerna blir kvar. Man kan ju tycka att det var de obehagliga typerna som utgjorde något av ett problem från början - att ge sexarbetare dessa som enda val kan ju inte göra situationen bättre. För det andra har sexarbetarna nu bara att vända sig till kriminella nätverk om de behöver hjälp men samtidigt inte vill riskera att förlora bostad och barn.
Ytterligare konsekvenser av sexköpslagen är att horstigmat växer sig starkare. Dessutom stigmatiserar det kvinnans sexualitet, eftersom det fortfarande är främst kvinnor som associeras med prostitution.
Sexköpslagen säger nämligen inget om strukturer eller kulturer. Sexköpslagen pratar om köpare. Vem som är köpare är i lagens mening ointressant. Varför köparen köper sex är lika ointressant det. (Och det ska man nog vara rätt tacksam för, åtminstone ur rättssäkerhetssynpunkt.)
Vill Ekis Ekman förändra strukturer och kulturer, då föreslår jag att hon börjar med att ställa sig frågan som de tyska feministerna ställde sig; varför ska sex vara gratis hela tiden? Varför blir sex något ful så fort pengar är inblandat, när varken städning eller matlagning blir det? Nog är det en rätt intressant tanke, även om jag inte är konspirationsteoretiker, att män för fram argumentet att sex hör ihop med kärlek för att fortsatt slippa betala.
Det handlar om att se världen som den är, och om att sätta individens frihet först. Ekis Ekman kan inte se de människor som faktiskt vill sälja sex, eftersom hon inte är en av dem. Ett öppet sinne är visst inget för kulturjournalister.
Hagwall bloggar naturligtvis också om saken.
Uppdatering: Den här missade jag visst. Dodillet förklarar själv. Läs, läs, läs!
Jag har nu inte läst Dodillets bok. Däremot har jag läst hennes text i Petra Östergrens antalogi F-ordet, och vad jag kan utläsa verkar ämnena vara snarlika. Jag har heller ingen aning om hur prostitutionsutredningen 1977 kom till. En sak kan man dock lägga märke till, även om man tar Ekis Ekmans version för den rätta: I Sverige var det en utredning som sade sig lyssna på sexsäljarna. I Tyskland var det sexarbetarna själva som slog sig ihop med hemmafruarna för att ta till vara på sina rättigheter. Synen på sex som arbete kom sig av att det helt enkelt såg som en del av allt det kvinnor gjorde obetalt i hemmet. Resonemanget utgick ifrån att många kvinnor hade sex med pojkvänner, äkta makar och så vidare utan att egentligen få ut något av det. Att då ta betalt i reda pengar var att sätta ett värde på sig själv och på sin insats. Man frågade sig helt enkelt varför män skulle få sex gratis hela jävla tiden.
Den svenska sexköpslagen, å andra sidan, bygger på idén om att kvinnor inte kan ta hand om sig själva. Ja, det kan mycket väl hända att många i sexbranschen far illa. Man måste dock fråga sig vad sexköpslagen gör för att hjälpa dessa. Till att börja med har den tryckt marknaden under jord. Detta har två primära följder: För det första förändras kundutbudet. "Vanliga" köpare försvinner medan de mer obehagliga typerna blir kvar. Man kan ju tycka att det var de obehagliga typerna som utgjorde något av ett problem från början - att ge sexarbetare dessa som enda val kan ju inte göra situationen bättre. För det andra har sexarbetarna nu bara att vända sig till kriminella nätverk om de behöver hjälp men samtidigt inte vill riskera att förlora bostad och barn.
Ytterligare konsekvenser av sexköpslagen är att horstigmat växer sig starkare. Dessutom stigmatiserar det kvinnans sexualitet, eftersom det fortfarande är främst kvinnor som associeras med prostitution.
Sexköpslagen säger nämligen inget om strukturer eller kulturer. Sexköpslagen pratar om köpare. Vem som är köpare är i lagens mening ointressant. Varför köparen köper sex är lika ointressant det. (Och det ska man nog vara rätt tacksam för, åtminstone ur rättssäkerhetssynpunkt.)
Vill Ekis Ekman förändra strukturer och kulturer, då föreslår jag att hon börjar med att ställa sig frågan som de tyska feministerna ställde sig; varför ska sex vara gratis hela tiden? Varför blir sex något ful så fort pengar är inblandat, när varken städning eller matlagning blir det? Nog är det en rätt intressant tanke, även om jag inte är konspirationsteoretiker, att män för fram argumentet att sex hör ihop med kärlek för att fortsatt slippa betala.
Det handlar om att se världen som den är, och om att sätta individens frihet först. Ekis Ekman kan inte se de människor som faktiskt vill sälja sex, eftersom hon inte är en av dem. Ett öppet sinne är visst inget för kulturjournalister.
Hagwall bloggar naturligtvis också om saken.
Uppdatering: Den här missade jag visst. Dodillet förklarar själv. Läs, läs, läs!
fredag, januari 23, 2009
Fuck off!
Via Dexion hittar jag den här motionen, underskriven av bl. a. Birgitta Ohlsson. Man förklarar att Sverige ska marknadsföra sexköpslagen till andra länder.
Att debattera sexköp är svårt. Människors fria vilja, människors rätt till sin egen kropp, människors rätt till sin egen sexualitet - det är saker som motståndarsidan på något vis lyckats kapa. Ingen kan vilja sälja sex. Man säljer inte sex, man säljer sin kropp. Man säljer sin sexualitet.
Sist jag skrev i ämnet fick jag också förklarat för mig att jag saknar legitimitet att uttala mig, eftersom jag själv inte säljer sex.
Slående logik, hörrni.
Jag kan alltså heller inte förespråka att homosexuella ska få ligga med varandra, eftersom inte är homosexuell. Detsamma gäller i fråga om polyamorösa människor.
Jag kan inte argumentera för att värnskatten ska avskaffas, för jag tjänar inte tillräckligt mycket för att betala sådan.
Jag har ingen möjlighet att stå på en sida i någon konflikt där jag inte själv är involverad.
(Det här, kära lilla Nicke, innebär också att du inte kan välja sida i Gaza-konflikten!)
Det finns natuligtvis anledningar till att jag inte säljer sex. En är att jag lider av en monogam störning. En annan är att jag dels inte tror att pojkvännen skulle uppskatta ökade utgifter, samt att sådan försäljning inte skulle anses vara riktigt sexsäljeri.
Det finns naturligtvis anledningar till att jag heller inte vill spraya folk med grädde och slicka upp det, bli urinerad på, spy i någon annans mun eller slicka fitta. Det handlar om saker jag inte tänder på. Men vill andra sysselsätta sig med sådant så har jag bannemej ingen rätt att lägga mig i.
Kristendomsinfluerade moralpaniska reaktioner på sexköp, som finns från riksdagens höger till vänster, är inget annat är ren och skär paternalism. Sådant ska de ge fan i.
Att debattera sexköp är svårt. Människors fria vilja, människors rätt till sin egen kropp, människors rätt till sin egen sexualitet - det är saker som motståndarsidan på något vis lyckats kapa. Ingen kan vilja sälja sex. Man säljer inte sex, man säljer sin kropp. Man säljer sin sexualitet.
Sist jag skrev i ämnet fick jag också förklarat för mig att jag saknar legitimitet att uttala mig, eftersom jag själv inte säljer sex.
Slående logik, hörrni.
Jag kan alltså heller inte förespråka att homosexuella ska få ligga med varandra, eftersom inte är homosexuell. Detsamma gäller i fråga om polyamorösa människor.
Jag kan inte argumentera för att värnskatten ska avskaffas, för jag tjänar inte tillräckligt mycket för att betala sådan.
Jag har ingen möjlighet att stå på en sida i någon konflikt där jag inte själv är involverad.
(Det här, kära lilla Nicke, innebär också att du inte kan välja sida i Gaza-konflikten!)
Det finns natuligtvis anledningar till att jag inte säljer sex. En är att jag lider av en monogam störning. En annan är att jag dels inte tror att pojkvännen skulle uppskatta ökade utgifter, samt att sådan försäljning inte skulle anses vara riktigt sexsäljeri.
Det finns naturligtvis anledningar till att jag heller inte vill spraya folk med grädde och slicka upp det, bli urinerad på, spy i någon annans mun eller slicka fitta. Det handlar om saker jag inte tänder på. Men vill andra sysselsätta sig med sådant så har jag bannemej ingen rätt att lägga mig i.
Kristendomsinfluerade moralpaniska reaktioner på sexköp, som finns från riksdagens höger till vänster, är inget annat är ren och skär paternalism. Sådant ska de ge fan i.
tisdag, januari 13, 2009
Ska det vara så svårt att vara objektiv när man skriver om sexarbete?
På SvD.se kan man idag läsa att prostitutionen frodas i Danmark. De har nämligen inte någon sexköpslag.
Hela artikeln, skriven av Kristina Olsson, har en rätt spännande uppbyggnad.
Steg 1. Beskrivning av en gatuprostituerad. Hon bjuder ut sig till män, men "vänder skyggt bort blicken när man som förbipasserande kvinna tittar rakt på henne". Det är hemskt. Man kan köpa allt; "[d]ildos, porrfilmer, människor". "Individens rättigheter och fria val går före allt annat" - och allt annat är ju, underförstått, viktigare.
Steg 2. Någon typ av representant för de gatuprostituerade ges utrymme. Människan "ser ingen annan utväg än att förbjuda sexköp också i Danmark".
Steg 3. En "massageklinikprostituerad" (i brist på bättre ord) får presentera sin synvinkel. Men varför knullar hon inte gratis, om hon nu tycker om det? Nyckeltermen är troligen "men jag gör det för pengarna".
Steg 4. "Det känns dock som en avgrund mellan den varma, väldoftande massagekliniken och de blåfrusna flickorna som vi nyligen passerade på Istedgade".
Steg 5. Åter till den självutnämnda representanten. "Prostitution i ett samhälle påverkar alla kvinnor".
Läser man faktarutan får man all anledning att höja på ögonbrynen. Det finns ungefär 500 gatuprostituerade i Danmark - att jämföra med det totala antalet prostituerade, 6000. Prostituerade som arbetar på massagekliniker utgör den största andelen, ungefär 1200 pers. Om man bara läser artikeln verkar dock dessa utgöra en klar minoritet. Det är ju dessutom intressant att Olsson väljer att låta en självutnämnd representant för de gatuprostituerade uttala sig i deras ställe. I artikeln verkar man inte heller köpa sex, utan människor. Prostituerade omnämns också enbart som kvinnor, trots att andelen män som säljer sex inte är obetydlig.
Och framförallt; de som faktiskt vill prostituera sig måste ge upp denna rätt till förmån för representantens uppfattning. När Maria, som den massageklinikprostituerade kallas i artikeln, framhåller att det är en liten del av kvinnorna i branschen som mår dåligt, får representanten förklara att det är omöjligt med särlagstiftning som förbjuder sexköp vad gäller traffickingoffer, men inte vad gäller dem som gör ett fritt val - och det antyds att Maria inte har den blekaste om vad gatuprostitution ens är för något.
Det är också intressant att man beskriver Danmark som ett tillhåll för hallickar och prostituerade från andra länder, när man utifrån Socialstyrelsens rapport Kännedom om prostitution 2007 kan dra slutsatsen att andelen hallickar - och därmed utländska sexarbetare - ökat också i Sverige, trots sexköpslagen. Att den inte heller har minskat prostitutionen i Sverige kan ju också vara värt att notera.
Om SvD försöker marknadsföra som "kvalitetsjournalistik och satsning på det fördjupande reportaget" så kan de behöva omdefiniera sina begrepp.
Hela artikeln, skriven av Kristina Olsson, har en rätt spännande uppbyggnad.
Steg 1. Beskrivning av en gatuprostituerad. Hon bjuder ut sig till män, men "vänder skyggt bort blicken när man som förbipasserande kvinna tittar rakt på henne". Det är hemskt. Man kan köpa allt; "[d]ildos, porrfilmer, människor". "Individens rättigheter och fria val går före allt annat" - och allt annat är ju, underförstått, viktigare.
Steg 2. Någon typ av representant för de gatuprostituerade ges utrymme. Människan "ser ingen annan utväg än att förbjuda sexköp också i Danmark".
Steg 3. En "massageklinikprostituerad" (i brist på bättre ord) får presentera sin synvinkel. Men varför knullar hon inte gratis, om hon nu tycker om det? Nyckeltermen är troligen "men jag gör det för pengarna".
Steg 4. "Det känns dock som en avgrund mellan den varma, väldoftande massagekliniken och de blåfrusna flickorna som vi nyligen passerade på Istedgade".
Steg 5. Åter till den självutnämnda representanten. "Prostitution i ett samhälle påverkar alla kvinnor".
Läser man faktarutan får man all anledning att höja på ögonbrynen. Det finns ungefär 500 gatuprostituerade i Danmark - att jämföra med det totala antalet prostituerade, 6000. Prostituerade som arbetar på massagekliniker utgör den största andelen, ungefär 1200 pers. Om man bara läser artikeln verkar dock dessa utgöra en klar minoritet. Det är ju dessutom intressant att Olsson väljer att låta en självutnämnd representant för de gatuprostituerade uttala sig i deras ställe. I artikeln verkar man inte heller köpa sex, utan människor. Prostituerade omnämns också enbart som kvinnor, trots att andelen män som säljer sex inte är obetydlig.
Och framförallt; de som faktiskt vill prostituera sig måste ge upp denna rätt till förmån för representantens uppfattning. När Maria, som den massageklinikprostituerade kallas i artikeln, framhåller att det är en liten del av kvinnorna i branschen som mår dåligt, får representanten förklara att det är omöjligt med särlagstiftning som förbjuder sexköp vad gäller traffickingoffer, men inte vad gäller dem som gör ett fritt val - och det antyds att Maria inte har den blekaste om vad gatuprostitution ens är för något.
Det är också intressant att man beskriver Danmark som ett tillhåll för hallickar och prostituerade från andra länder, när man utifrån Socialstyrelsens rapport Kännedom om prostitution 2007 kan dra slutsatsen att andelen hallickar - och därmed utländska sexarbetare - ökat också i Sverige, trots sexköpslagen. Att den inte heller har minskat prostitutionen i Sverige kan ju också vara värt att notera.
Om SvD försöker marknadsföra som "kvalitetsjournalistik och satsning på det fördjupande reportaget" så kan de behöva omdefiniera sina begrepp.
tisdag, december 02, 2008
Men lägg ner ERK nån jävla gång då!
di.se rapporterar att Coca Cola Zeros reklam, break up as it should be, har "fällts" av näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam, ERK.
Att rådet är ett jävla skämt råder det inget tvivel om, och att de fortsätter försöka vara roliga känns ju bara så tröttsamt.
Att, som rådet gjort, uttolka själva tanken bakom reklamfilmen är ju något av en fallgrop i sig, eftersom det säger mer om rådets associationsförmåga än något annat. Att hävda att den spär på "myten om att män generellt inte vill ha en djupare relation utan är nöjda bara de får ha mycket sex" innebär ju att de helt blundar för tjejens ställningstagande i reklamfilmen - hon är ju faktiskt också nöjd bara hon får sex. Vad i hela friden "myten om kvinnlighet" som man dessutom hävdar upprätthålls är för något, det undrar jag verkligen. Det finns nämligen inte en myt om kvinnlighet, det finns en jäfla massa olika synsätt. Ibland porträtteras kvinnan som oansvarig, tankspridd, barnslig och farlig för män eftersom hon lockar till sex hela tiden; ibland som ansvarstagande, allvetande, vuxen och frigid. Det finns ett oändligt antal variationer!
Lättklädda kvinnor är dessutom sexistiska. Fint, det ska jag tänka på nästa gång det blir fint väder; har jag kort kjol på mig så diskriminerar och förtrycker jag kvinnor. Tack, ERK, det visste jag nämligen inte.
Martin, den liberala misantropen, lackar också och hos ERK finns inte ärendet än.
Att rådet är ett jävla skämt råder det inget tvivel om, och att de fortsätter försöka vara roliga känns ju bara så tröttsamt.
Att, som rådet gjort, uttolka själva tanken bakom reklamfilmen är ju något av en fallgrop i sig, eftersom det säger mer om rådets associationsförmåga än något annat. Att hävda att den spär på "myten om att män generellt inte vill ha en djupare relation utan är nöjda bara de får ha mycket sex" innebär ju att de helt blundar för tjejens ställningstagande i reklamfilmen - hon är ju faktiskt också nöjd bara hon får sex. Vad i hela friden "myten om kvinnlighet" som man dessutom hävdar upprätthålls är för något, det undrar jag verkligen. Det finns nämligen inte en myt om kvinnlighet, det finns en jäfla massa olika synsätt. Ibland porträtteras kvinnan som oansvarig, tankspridd, barnslig och farlig för män eftersom hon lockar till sex hela tiden; ibland som ansvarstagande, allvetande, vuxen och frigid. Det finns ett oändligt antal variationer!
Lättklädda kvinnor är dessutom sexistiska. Fint, det ska jag tänka på nästa gång det blir fint väder; har jag kort kjol på mig så diskriminerar och förtrycker jag kvinnor. Tack, ERK, det visste jag nämligen inte.
Martin, den liberala misantropen, lackar också och hos ERK finns inte ärendet än.
tisdag, november 25, 2008
Sexualmoralismen vet inga gränser - men det gör inte friheten heller
Ropen de skalla, sexköpslag åt alla!
Det är inte utan att man börjar bli jävligt trött på skiten. Trött på moralistiska människor som tror sig ha rätt att lägga sig i vad andra tar sig till mellan lakanen (eller på helt andra platser).
Jag minns den tiden när jag själv var politiskt korrekt i frågan. Jag brukade säga att man inte har rätt att köpa en människas kropp - men fick alltid lite ont i magen av att jag inte kunde svara på vad det egentligen är för skillnad mellan att vara fabriksarbetare och prostituerad. Det kan jag fortfarande inte svara på, och eftersom jag sedermera insett skillnaden mellan att sälja sin kropp och att sälja arbete - för att citera en viss prins; jag tycker inte att en prostituerad är mer moralisk än en fru, men de gör samma saker - har jag inte ont i magen när frågan kommer upp längre. Jag kan konsekvent stå för människors rätt att göra vad de vill, så länge de inte tvingar någon annan.
Jag tror nämligen att det i grund och botten finns två typer av människor, och att den fundamentala skillnaden mellan dessa enkelt kan illustreras av följande citat, yppat av en meningsfrände:
(Karl Malmqvist)
För att vara mindre cynisk: Människor vill antingen ha sin frihet, eller makt över andra.
Det är de sistnämnda som brukar gå i bräschen för den här typen av förslag. Man ojjar sig om att "[s]exbrott hänger ihop med människohandel" (underförstått sexköp, utan någon som helst kontakt med verkligheten) och att "[m]änniskors värde är lika stort i Thailand som i Sverige, och det är ett lika stort övergrepp där som här" (fullständigt bortsett från att det inte är ett övergrepp här heller).
Borde inte vänstern hajja till lite över det faktum att det här är den enda frågan där de och kd uppnår full konsensus?
Det är inte utan att man börjar bli jävligt trött på skiten. Trött på moralistiska människor som tror sig ha rätt att lägga sig i vad andra tar sig till mellan lakanen (eller på helt andra platser).
Jag minns den tiden när jag själv var politiskt korrekt i frågan. Jag brukade säga att man inte har rätt att köpa en människas kropp - men fick alltid lite ont i magen av att jag inte kunde svara på vad det egentligen är för skillnad mellan att vara fabriksarbetare och prostituerad. Det kan jag fortfarande inte svara på, och eftersom jag sedermera insett skillnaden mellan att sälja sin kropp och att sälja arbete - för att citera en viss prins; jag tycker inte att en prostituerad är mer moralisk än en fru, men de gör samma saker - har jag inte ont i magen när frågan kommer upp längre. Jag kan konsekvent stå för människors rätt att göra vad de vill, så länge de inte tvingar någon annan.
Jag tror nämligen att det i grund och botten finns två typer av människor, och att den fundamentala skillnaden mellan dessa enkelt kan illustreras av följande citat, yppat av en meningsfrände:
Vi har egentligen samma grundsyn; människor är dumma i huvudet. Det är bara det att hon tycker att människor är dumma i huvudet och därför måste hon berätta för dem vad de ska göra. Jag tycker att människor är dumma i huvudet och därför måste de lämna mig i fred.
(Karl Malmqvist)
För att vara mindre cynisk: Människor vill antingen ha sin frihet, eller makt över andra.
Det är de sistnämnda som brukar gå i bräschen för den här typen av förslag. Man ojjar sig om att "[s]exbrott hänger ihop med människohandel" (underförstått sexköp, utan någon som helst kontakt med verkligheten) och att "[m]änniskors värde är lika stort i Thailand som i Sverige, och det är ett lika stort övergrepp där som här" (fullständigt bortsett från att det inte är ett övergrepp här heller).
Borde inte vänstern hajja till lite över det faktum att det här är den enda frågan där de och kd uppnår full konsensus?
måndag, november 24, 2008
Censor me, I've been a bad girl
Karl Malmqvist har upptäckt att man inte kan komma in på min blogg från Handelshögskolan. Uppenbarligen är det ordet "telefonsex" som gör att man spärrar mig.
Det var ju faktiskt det sista jag väntade mig, eftersom man hänvisas till min blogg för en hel del grövre saker, så som nakna kvinnor som knullar.
Det var ju faktiskt det sista jag väntade mig, eftersom man hänvisas till min blogg för en hel del grövre saker, så som nakna kvinnor som knullar.
lördag, augusti 02, 2008
Sexköpslagen är en del av problemet
Jag och Per Hagwall lyckades, en sisådär dryg vecka sent, få in vår insändare i ÖstersundsPosten.
"I ÖP 24 juli förespråkar moderatkvinnorna Lise Hjemgaard-Svensson och Magdalena Andersson bland annat en skärpning av sexköpslagen för att motverka trafficking. Om det kan två saker sägas: Trafficking handlar om oerhört mycket mer än sexhandel och sexköpslagen är inte en del av lösningen, den är en del av problemet. Slaveri, misshandel och tvång är redan förbjudet och kan och bör bekämpas inom ramen för tillgänglig brottslagstiftning.
Internationell forskning från så skilda ställen som Chicago, Ecuador och Nya Zeeland visar entydigt att förbud bara förvärrar problemen med prostitution. I Sverige finns ingen ordentlig utredning om resultaten av sexköpslagen, och när en sådan nu äntligen startats har politikerna förbjudit den att komma med "fel" slutsats. Den får uttryckligen inte komma fram till att sexköpslagen är skadlig och bör avskaffas.
Värt att notera i sammanhanget är att det i socialstyrelsens senaste rapport i ämnet, Kännedom om prostitution 2007, framkommer att andelen hallickar tycks ha ökat sedan sexköpslagen trädde i kraft. Det tyder på att även andelen traffickingoffer i sexbranschen har ökat sedan sexköpslagens införande. Man konstaterar också att det inte finns några som helst belägg för att prostitution i sig har minskat.
I sin debattartikel blandar Lise Hjemgaard-Svensson och Magdalena Andersson hela tiden ihop trafficking och prostitution, men den beskrivningen täcker bara en bråkdel av hela sanningen. Om de tror man stoppar trafficking genom köpförbud, varför vill de då inte också straffa människor som betalar för restaurangbesök, betalar för att bygga hus eller skänker pengar till tiggare? Det är nämligen i de sektorerna som tre fjärdedelar av de som utsätts för trafficking i Europa hamnar.
Som göteborgsforskaren Susanne Dodillet visat står lösningen på trafficking att finna i öppna gränser och ekonomisk utveckling i ursprungsländerna. Så länge kvinnor och män inte ser någon framtid i sina hemländer kommer de att söka sig en bättre framtid även om de vet att de riskerar att bli utnyttjade. Till exempel så vet båtflyktingarna mycket väl att det är bokstavligen livsfarligt att resa illegalt över Medelhavet, men de är beredda att riskera det ändå för att fly misären hemma. Trafficking drivs knappast alls av efterfrågan på sexuella tjänster, desto mer av efterfrågan på en chans till ett bättre liv hos de som flyttar från sina hemländer. Ju mer vi tvingar prostitutionen under jorden, desto sämre villkor får dess utövare. Ju högre murar vi bygger, desto större vinster kommer människohandlare och människosmugglare att göra."
"I ÖP 24 juli förespråkar moderatkvinnorna Lise Hjemgaard-Svensson och Magdalena Andersson bland annat en skärpning av sexköpslagen för att motverka trafficking. Om det kan två saker sägas: Trafficking handlar om oerhört mycket mer än sexhandel och sexköpslagen är inte en del av lösningen, den är en del av problemet. Slaveri, misshandel och tvång är redan förbjudet och kan och bör bekämpas inom ramen för tillgänglig brottslagstiftning.
Internationell forskning från så skilda ställen som Chicago, Ecuador och Nya Zeeland visar entydigt att förbud bara förvärrar problemen med prostitution. I Sverige finns ingen ordentlig utredning om resultaten av sexköpslagen, och när en sådan nu äntligen startats har politikerna förbjudit den att komma med "fel" slutsats. Den får uttryckligen inte komma fram till att sexköpslagen är skadlig och bör avskaffas.
Värt att notera i sammanhanget är att det i socialstyrelsens senaste rapport i ämnet, Kännedom om prostitution 2007, framkommer att andelen hallickar tycks ha ökat sedan sexköpslagen trädde i kraft. Det tyder på att även andelen traffickingoffer i sexbranschen har ökat sedan sexköpslagens införande. Man konstaterar också att det inte finns några som helst belägg för att prostitution i sig har minskat.
I sin debattartikel blandar Lise Hjemgaard-Svensson och Magdalena Andersson hela tiden ihop trafficking och prostitution, men den beskrivningen täcker bara en bråkdel av hela sanningen. Om de tror man stoppar trafficking genom köpförbud, varför vill de då inte också straffa människor som betalar för restaurangbesök, betalar för att bygga hus eller skänker pengar till tiggare? Det är nämligen i de sektorerna som tre fjärdedelar av de som utsätts för trafficking i Europa hamnar.
Som göteborgsforskaren Susanne Dodillet visat står lösningen på trafficking att finna i öppna gränser och ekonomisk utveckling i ursprungsländerna. Så länge kvinnor och män inte ser någon framtid i sina hemländer kommer de att söka sig en bättre framtid även om de vet att de riskerar att bli utnyttjade. Till exempel så vet båtflyktingarna mycket väl att det är bokstavligen livsfarligt att resa illegalt över Medelhavet, men de är beredda att riskera det ändå för att fly misären hemma. Trafficking drivs knappast alls av efterfrågan på sexuella tjänster, desto mer av efterfrågan på en chans till ett bättre liv hos de som flyttar från sina hemländer. Ju mer vi tvingar prostitutionen under jorden, desto sämre villkor får dess utövare. Ju högre murar vi bygger, desto större vinster kommer människohandlare och människosmugglare att göra."
torsdag, juli 03, 2008
Vem dog och gjorde Niklas Svenlin till feminist?
Jag läser med höjda ögonbryn dagens sidan 4 i Expressen. En lärarstudent som sommarjobbar på en OKQ8-mack i Piteå är tydligen upprörd eftersom det sålts porrtidningar där.
Herrejisses.
Jag sommarjobbar på en OKQ8-mack, och jag har, trots att jag är kvinna måste man kanske tillägga, inga som helst problem med porrtidningarna där. Jag packar upp dem, packar ner dem och säljer dem utan att bli röd om kinderna eller ens fnissig. Det är jag nämligen anställd för.
Det som retar mig mest med artikeln är att Svenlin tydligt uttrycker åsikten att han är feminist. Nå, det är då bannemig inte någon feminism jag bekänner mig till. Ironiskt nog hävdar Svenlin att Slitzbruden inte är någon "arvtagerska av den fria sexuella traditionen i Sverige. Hon har sedan länge tillfångatagits av en nygammal könsordning som står helt främmande inför dagens jämställdhetsutveckling". Det är en vacker mening som om något säger en hel del om Svenlins egen syn på hur saker bör vara - kvinnans villkorade frihet. En kvinna kan, per definition verkar det som, inte frivilligt visa sig naken i en tidning. Och gör hon det så är det för att hon är en svag liten varelse som fallit för "en nygammal könsordning". Yeah right. Jag som trodde att det här med att kvinnor inte får vara kåta var det som var gammalt.
Hela artikeln skulle lika gärna kunna vara skriven av en kristdemokrat. Det stinker sexualmoralism och kvinnoförtryck om vartenda ord. Den så kallade feminism som Svenlin förespråkar leder inte till annat än att kvinnor mår dåligt över one-night-stands, eftersom de egentligen inte får ligga runt som de vill - då är de offer för det patriarkala förtrycket.
Svenlin skriver faktiskt en mycket intressant sak: "Nakenhet och kroppar kan alltså vara lika frigörande som fängslande. Det som avgör i vilket av dessa fack som nakenheten bör placeras är dess framställning. Är den nakna kroppen ett aktivt subjekt eller ett passivt objekt? Är det personen på bilden som "äger" kroppen eller är det betraktaren?" Porr är det alltså, per definition, bara när den nakna kroppen som visas upp är ett passivt objekt. Det får ett par lustiga konsekvenser - bara delar av en bild kan vara porr, ett par som juckar mot varandra bör vara att betrakta som "frigörande" och en naken man som inte gör något är att betrakta som fängslande (inte på det bra sättet).
Eftersom Svenlin nu tycker som han gör, att kvinnor som är aktiva subjekt är frigörande inom erotiken, så borde han kanske passa på att kika lite på de där tidningarna han plockade bort - eller varför inte surfa lite porr på nätet. Petra Östergren utförde nämligen i samband med att hon skrev sin bok Porr, horor och feminister något av en studie och fann att kvinnor allt oftare deltog i porren som just aktiva subjekt. (Jag skulle gärna skicka boken till honom också, men eftersom jag tänkt behålla ett av mina ex själv så får jag helt enkelt hoppas att någon annan gör det.)
Nej, det är bannemig inte "feminism" som Svenlin förespråkar. Det är moralism. Sex som något gott eller ont hör inte hemma i en feministisk terminologi - där är kvinnan fri att knulla hur hon vill - precis som mannen. Individ över kön.
Visst får syndikalisterna vara porrmotståndare om de vill, och visst får de opinionsbilda allt de orkar, säg att producenter måste "ta sitt ansvar" (vad det nu betyder). Men de ska bannemig inte kalla sig för feminister när de gör det. Lögn är aldrig ett legitimt vapen i en debatt.
För övrigt anser jag att FRA-lagen bör förstöras.
Herrejisses.
Jag sommarjobbar på en OKQ8-mack, och jag har, trots att jag är kvinna måste man kanske tillägga, inga som helst problem med porrtidningarna där. Jag packar upp dem, packar ner dem och säljer dem utan att bli röd om kinderna eller ens fnissig. Det är jag nämligen anställd för.
Det som retar mig mest med artikeln är att Svenlin tydligt uttrycker åsikten att han är feminist. Nå, det är då bannemig inte någon feminism jag bekänner mig till. Ironiskt nog hävdar Svenlin att Slitzbruden inte är någon "arvtagerska av den fria sexuella traditionen i Sverige. Hon har sedan länge tillfångatagits av en nygammal könsordning som står helt främmande inför dagens jämställdhetsutveckling". Det är en vacker mening som om något säger en hel del om Svenlins egen syn på hur saker bör vara - kvinnans villkorade frihet. En kvinna kan, per definition verkar det som, inte frivilligt visa sig naken i en tidning. Och gör hon det så är det för att hon är en svag liten varelse som fallit för "en nygammal könsordning". Yeah right. Jag som trodde att det här med att kvinnor inte får vara kåta var det som var gammalt.
Hela artikeln skulle lika gärna kunna vara skriven av en kristdemokrat. Det stinker sexualmoralism och kvinnoförtryck om vartenda ord. Den så kallade feminism som Svenlin förespråkar leder inte till annat än att kvinnor mår dåligt över one-night-stands, eftersom de egentligen inte får ligga runt som de vill - då är de offer för det patriarkala förtrycket.
Svenlin skriver faktiskt en mycket intressant sak: "Nakenhet och kroppar kan alltså vara lika frigörande som fängslande. Det som avgör i vilket av dessa fack som nakenheten bör placeras är dess framställning. Är den nakna kroppen ett aktivt subjekt eller ett passivt objekt? Är det personen på bilden som "äger" kroppen eller är det betraktaren?" Porr är det alltså, per definition, bara när den nakna kroppen som visas upp är ett passivt objekt. Det får ett par lustiga konsekvenser - bara delar av en bild kan vara porr, ett par som juckar mot varandra bör vara att betrakta som "frigörande" och en naken man som inte gör något är att betrakta som fängslande (inte på det bra sättet).
Eftersom Svenlin nu tycker som han gör, att kvinnor som är aktiva subjekt är frigörande inom erotiken, så borde han kanske passa på att kika lite på de där tidningarna han plockade bort - eller varför inte surfa lite porr på nätet. Petra Östergren utförde nämligen i samband med att hon skrev sin bok Porr, horor och feminister något av en studie och fann att kvinnor allt oftare deltog i porren som just aktiva subjekt. (Jag skulle gärna skicka boken till honom också, men eftersom jag tänkt behålla ett av mina ex själv så får jag helt enkelt hoppas att någon annan gör det.)
Nej, det är bannemig inte "feminism" som Svenlin förespråkar. Det är moralism. Sex som något gott eller ont hör inte hemma i en feministisk terminologi - där är kvinnan fri att knulla hur hon vill - precis som mannen. Individ över kön.
Visst får syndikalisterna vara porrmotståndare om de vill, och visst får de opinionsbilda allt de orkar, säg att producenter måste "ta sitt ansvar" (vad det nu betyder). Men de ska bannemig inte kalla sig för feminister när de gör det. Lögn är aldrig ett legitimt vapen i en debatt.
För övrigt anser jag att FRA-lagen bör förstöras.
måndag, juni 02, 2008
Seger
Jag har, hör och häpna, lyckats gå och bli en av de sex vinnarna i Blogges tävling med min text (som ju egentligen inte alls är en novell) Ett offer - för männen eller samhällsmoralen? (Nu kan det ju vara så att det helt enkelt inte kom in så många bidrag att han var tvungen att välja en icke-novell, men jag föredrar att inte tänka i de banorna.)
Anyway, för er som inte orkar klicka på den här länken och läsa där, så klistrar jag in det hela här. Enjoy!
Den lyckliga horan är en myt. Män är djur. Män som köper sex är odjur. Männen utnyttjar kvinnorna – horan är ett offer. Känns det igen? Det är det vanliga mantrat från vad jag kallar wannabe-feminist-vänstern, som tråkigt nog fått fäste även bland feminister som kallar sig liberala.
Hur lyder då det resonemang som förs? Det är mycket enkelt. Enbart män köper sex, enbart kvinnor säljer sex, titta där, könsmaktsordningen! För kvinnor vill inte ha sex. Fast de vill, för de får. Men de vill inte. Häri ligger den största utmaningen för feminismen; att acceptera sex – och att acceptera olika smak vad det gäller sex.
För vad säger egentligen förhållandet kvinna/säljare – man/köpare? Säger det att kvinnor är i en mer utsatt position och att männen kan köpa deras sexuella tjänster – eller är det ett av de där obehagliga, kvarhängande mönstren som går ut på att kvinnor inte får gilla sex? Är förhållandet bara ett av den moderna tidens tecken på att kvinnans sexualitet fortfarande är undertryckt? Skulle kvinnor köpa sex om den wannabe-feminist-vänstra samhällsmoralen inte påtvingades dem?
Låt oss alla vara ärliga; det är ännu, 2008, inte okej för en tjej att gilla sex. Fortfarande sätts en slampstämpel i pannan på den kvinna som tar för sig och utforskar sina sexuella preferenser. Hora är fortfarande något fruktansvärt dåligt – en kvinnlig torsk är inte ens att tänka på. Om en kvinnlig sexsäljare, som ändå ses som det goda offret, blir häcklad, vilken kvinna skulle våga ta på sig rollen som sexköpare?
Det är svårt att bryta etablerade mönster, oavsett ditt kön och din styrka. Jag minns själv hur jag i nian tyckte att två tjejer i kortkort och urringat såg ”slampiga” ut – nu har jag snarare insett att kortkort och urringat kräver en hel del mod, självförtroende och självrespekt. Sådant är inte lätt att ha vad det gäller kläder, och ännu svårare när det kommer till sexlivet. Har jag någonsin uttryckt att en tjej varit slampig för att hon haft många partners? Troligen. De senaste åren har jag dock försökt ifrågasätta de himlande ögon och nedlåtande blickar som brukar dyka upp när ämnet kommer upp – och bara det är svårt.
Killar med många partners verkar folk däremot inte ha så stora problem med. Visst, de omnämns ofta i termer av jävla svin, men ändå hamnar kvinnan och sexualiteten ofta i fokus även för dessa diskussioner – guuuud vad korkad hon är som ligger med honom, alla vet ju att han är ett jävla svin, vaddå, tror hon att hon kan omvända honom eller? Åter igen antas att kvinnan aldrig vill ha sex för sexets skull, hon måste vilja vinna något annat på det – vanligen en stabil parrelation.
Detta undertryckande av kvinnans sexualitet medför en rätt snedvriden sexualisering av samhället. Kvinnan är målet för männens åtrå, och således sexualiseras kvinnokroppen. Det i sig är naturligtvis inte dåligt – det är bara ett tecken på att kvinnokroppen anses vara vacker. Problemet uppstår i och med att manskroppen inte är på långa vägar lika sexualiserad.
Det hela är enkelt. Eftersom kvinnan inte gillar sex behöver hon inget objekt att åtrå – och har hon inget objekt att åtrå kan hon ju inte vilja ha sex. En ond spiral upprättas. För ungefär hundra år sedan, i Frankrike, blev man tvungna att medicinskt ordinera orgasmmassage till kvinnor för att de inte skulle bli allt för deprimerade – idag är kvinnor hänvisade till den bokgenre som kallas tantsnusk. Fortfarande göms kvinnors sexualitet bakom något ”finare” och manskroppen ses fortfarande inte som ett verktyg för kvinnors njutande.
Vilken är då vägen bort från detta? Naturligtvis finns bara en – och den innebär att vi måste införskaffa oss ett samhälle byggt på en ideologi utan utopi, en ideologi som förespråkar frihet framför resultat och en ideologi som inte anser att ändamålen helgar medlen. Liberalismen behövs för att frigöra kvinnans sexualitet, den behövs faktiskt för att frigöra sexualiteten över huvud taget – annars kommer tvång och moralistiska lagar fortsätta vara medel som används för att nå ett förkastligt mål; det avsexualiserade samhället. Och i det samhället, vill jag lova, där kommer kvinnor definitivt inte att få köpa sex.
Anyway, för er som inte orkar klicka på den här länken och läsa där, så klistrar jag in det hela här. Enjoy!
Den lyckliga horan är en myt. Män är djur. Män som köper sex är odjur. Männen utnyttjar kvinnorna – horan är ett offer. Känns det igen? Det är det vanliga mantrat från vad jag kallar wannabe-feminist-vänstern, som tråkigt nog fått fäste även bland feminister som kallar sig liberala.
Hur lyder då det resonemang som förs? Det är mycket enkelt. Enbart män köper sex, enbart kvinnor säljer sex, titta där, könsmaktsordningen! För kvinnor vill inte ha sex. Fast de vill, för de får. Men de vill inte. Häri ligger den största utmaningen för feminismen; att acceptera sex – och att acceptera olika smak vad det gäller sex.
För vad säger egentligen förhållandet kvinna/säljare – man/köpare? Säger det att kvinnor är i en mer utsatt position och att männen kan köpa deras sexuella tjänster – eller är det ett av de där obehagliga, kvarhängande mönstren som går ut på att kvinnor inte får gilla sex? Är förhållandet bara ett av den moderna tidens tecken på att kvinnans sexualitet fortfarande är undertryckt? Skulle kvinnor köpa sex om den wannabe-feminist-vänstra samhällsmoralen inte påtvingades dem?
Låt oss alla vara ärliga; det är ännu, 2008, inte okej för en tjej att gilla sex. Fortfarande sätts en slampstämpel i pannan på den kvinna som tar för sig och utforskar sina sexuella preferenser. Hora är fortfarande något fruktansvärt dåligt – en kvinnlig torsk är inte ens att tänka på. Om en kvinnlig sexsäljare, som ändå ses som det goda offret, blir häcklad, vilken kvinna skulle våga ta på sig rollen som sexköpare?
Det är svårt att bryta etablerade mönster, oavsett ditt kön och din styrka. Jag minns själv hur jag i nian tyckte att två tjejer i kortkort och urringat såg ”slampiga” ut – nu har jag snarare insett att kortkort och urringat kräver en hel del mod, självförtroende och självrespekt. Sådant är inte lätt att ha vad det gäller kläder, och ännu svårare när det kommer till sexlivet. Har jag någonsin uttryckt att en tjej varit slampig för att hon haft många partners? Troligen. De senaste åren har jag dock försökt ifrågasätta de himlande ögon och nedlåtande blickar som brukar dyka upp när ämnet kommer upp – och bara det är svårt.
Killar med många partners verkar folk däremot inte ha så stora problem med. Visst, de omnämns ofta i termer av jävla svin, men ändå hamnar kvinnan och sexualiteten ofta i fokus även för dessa diskussioner – guuuud vad korkad hon är som ligger med honom, alla vet ju att han är ett jävla svin, vaddå, tror hon att hon kan omvända honom eller? Åter igen antas att kvinnan aldrig vill ha sex för sexets skull, hon måste vilja vinna något annat på det – vanligen en stabil parrelation.
Detta undertryckande av kvinnans sexualitet medför en rätt snedvriden sexualisering av samhället. Kvinnan är målet för männens åtrå, och således sexualiseras kvinnokroppen. Det i sig är naturligtvis inte dåligt – det är bara ett tecken på att kvinnokroppen anses vara vacker. Problemet uppstår i och med att manskroppen inte är på långa vägar lika sexualiserad.
Det hela är enkelt. Eftersom kvinnan inte gillar sex behöver hon inget objekt att åtrå – och har hon inget objekt att åtrå kan hon ju inte vilja ha sex. En ond spiral upprättas. För ungefär hundra år sedan, i Frankrike, blev man tvungna att medicinskt ordinera orgasmmassage till kvinnor för att de inte skulle bli allt för deprimerade – idag är kvinnor hänvisade till den bokgenre som kallas tantsnusk. Fortfarande göms kvinnors sexualitet bakom något ”finare” och manskroppen ses fortfarande inte som ett verktyg för kvinnors njutande.
Vilken är då vägen bort från detta? Naturligtvis finns bara en – och den innebär att vi måste införskaffa oss ett samhälle byggt på en ideologi utan utopi, en ideologi som förespråkar frihet framför resultat och en ideologi som inte anser att ändamålen helgar medlen. Liberalismen behövs för att frigöra kvinnans sexualitet, den behövs faktiskt för att frigöra sexualiteten över huvud taget – annars kommer tvång och moralistiska lagar fortsätta vara medel som används för att nå ett förkastligt mål; det avsexualiserade samhället. Och i det samhället, vill jag lova, där kommer kvinnor definitivt inte att få köpa sex.
torsdag, maj 29, 2008
Vad sägs om att helt enkelt slopa moraliserandet?
Idag på SvD Brännpunkt skriver läkarna Karin Boyer och Kaj Wedenberg om en skrämmande tendens i dagens samhälle; vi har en hög förekomst av både aborter och könssjukdomar. För att förändra detta föreslår de en ny sexualmoral.
"Fri kärlek under större ansvar! Friheten är att man får älska den man älskar så gott man kan, men att man respekterar ett nej. Ansvaret är att man skyddar sig och sin partner mot oönskad graviditet och sexuellt överförda sjukdomar, STI."
Problemet är ju att det i det snaraste är den sexualmoral som råder i Sverige. Jag hör sällan om någon som smittat ner någon bara för att jävlas. Vi måste istället fråga oss varför undomar inte använder kondom trots att de konstant blir uppmanade att göra det.
Jag tror inte sexualmoralen har med saken att göra. Snarare är det sexualmoralismens konsekvenser vi ser.
Det är bara att erkänna, sex är fortfarande, år 2008, något smutsigt och förbjudet som ska hållas hemligt. Med den synen, vem vågar gå och slänga upp ett paket profil på rullbandet nere på ICA? Jag har då aldrig sett någon göra det. Att pallra sig till ungdomsmottagningen för att få tag på kondomer är för övrigt ungefär lika lätt som att få en tid för höftledsoperation inom en vecka, eftersom dessa mottagningar av någon anledning bara verkar vara öppna när folk är i skolan, om de nu över huvud taget är öppna. Den vägen är rätt rejält igenbommad.
För att råda bot på det hela måste vi bli av med moralismen och göra det lika accepterat att ha sex som att käka godis. Först då kommer kondompaketet att hamna på rullbandet bakom dumlepåsen.
"Fri kärlek under större ansvar! Friheten är att man får älska den man älskar så gott man kan, men att man respekterar ett nej. Ansvaret är att man skyddar sig och sin partner mot oönskad graviditet och sexuellt överförda sjukdomar, STI."
Problemet är ju att det i det snaraste är den sexualmoral som råder i Sverige. Jag hör sällan om någon som smittat ner någon bara för att jävlas. Vi måste istället fråga oss varför undomar inte använder kondom trots att de konstant blir uppmanade att göra det.
Jag tror inte sexualmoralen har med saken att göra. Snarare är det sexualmoralismens konsekvenser vi ser.
Det är bara att erkänna, sex är fortfarande, år 2008, något smutsigt och förbjudet som ska hållas hemligt. Med den synen, vem vågar gå och slänga upp ett paket profil på rullbandet nere på ICA? Jag har då aldrig sett någon göra det. Att pallra sig till ungdomsmottagningen för att få tag på kondomer är för övrigt ungefär lika lätt som att få en tid för höftledsoperation inom en vecka, eftersom dessa mottagningar av någon anledning bara verkar vara öppna när folk är i skolan, om de nu över huvud taget är öppna. Den vägen är rätt rejält igenbommad.
För att råda bot på det hela måste vi bli av med moralismen och göra det lika accepterat att ha sex som att käka godis. Först då kommer kondompaketet att hamna på rullbandet bakom dumlepåsen.
tisdag, mars 25, 2008
Liberalism och sexualitet for dummies
Jag började närapå garva nyss. Ni förstår, jag läste Katrine Kielos Liberalismens puritanism. Hon kommer med ett och annat fantastiskt påstående.
Först och främst påstår hon att den stora sexualpolitiska frågan är "och har alltid varit om vi ska erkänna sexualitetens kraft. Eller inte. "
Jag måste missat något. Från liberalt håll har jag alltid upplevt att den snarare är huruvida klåfingriga moralister ska få bestämma hur andra ska knulla eller om de ska ge fan i det. Jag tror inte det är någon som ifrågasätter sexualitetens kraft - nog för att det finns asexuella människor, men generellt sett så har sexualiteten en stor inverkan på människor. Herregud, det erkänner till och med de tokreligiösa lagda åt ett sexfientligt håll, men de säger att det är synd och att man ska kämpa emot den. Bara det att man ska kämpa emot avslöjar ju att man tar det på rätt stort allvar - hur många kämpar emot något som är verkningslöst?
Människor är generellt sett sexuella, och deras sexualitet påverkar dem. Vi är överens, Kielos, vi är alla överens.
Andra stycket är oerhört intressant. För er som inte orkar klicka på länken så lyder det som följer:
"Marknaden reglerar i vårt samhälle alla ekonomiska och följaktligen också alla sociala förhållanden. Ur den ekonomiska strukturen följer en värdestruktur: Kapital går före arbete. Döda ting går före levande mänsklig energi. Vi betraktar våra kroppar - utifrån - som ett kapital som vi ska använda till att få största möjliga profit på marknaden. Något som inte har ett inneboende värde i kraft av sin mänsklighet utan vars värde mäts efter efterfrågan. Denna värdestruktur skapar ett otroligt sexualfientligt samhälle. Pryda liberaler varufierar sexualiteten för att slippa handskas med den och kallar det för höjden av frihet. Gillar du inte läget så varsågod och flytta till Nordkorea!"
Vad säger det här? I Kielos värld verkar vi sälja oss till högstbjudande på köttmarknaden. Förlåt, men är alla arbetslösa singlar? Gifter sig fattiga människor aldrig? Är det inte lite tvärt om? Och hur i helskotta kan den marknad Kielos snackar om skapa ett sexualfientligt samhälle?
Pryda liberaler, förresten. Det är ju för gulligt. Vet ni, jag tror också att sexualiteten hänger ihop med vilken ideologi man har. Liberaler är ju fruktansvärda, hårda, kalla människor och vill bara knulla för att uppfylla ett djuriskt behov och hatar alla typer av känslor, medan de på vänsterskalan känner, de knullar inte, de älskar. Det är riktigt sexualitet, förstår ni. Deras politiska färg är ju till och med rött! Ser ni inte sambandet?
Min definition av pryd verkar för övrigt inte vara den samma som Kielos. För henne är det sex utan känslor, för mig är det händerna-på-täcket. Alla förslag på hur hon tänkte där välkomnas varmt.
Vidare tar Kielos upp något intressant. Människors benägenhet att förändra sitt utseende efter rådande normer. Tydligen finns det en struktur som säger att bara de vackra, smala och unga får ha sex.
Ursäkta mig ett ögonblick, men varför tror Kielos att det är på det viset? Hon skyller på objektifieringen. Jag skulle vilja påstå att det snarare är den sexfientliga wannabe-feminist-vänstern som skapat denna så kallade norm. Ungdom och skönhet får väl erkännas ha en naturlig koppling till sex - det är nog, får man ändå säga, vad gemene man går igång på. Därför har det varit svårare att förtrycka sexualiteten för just dessa människor, det är fortfarande accepterat att vara sexuell när man är ung och vacker. Eftersom majoriteten av alla människor faktiskt är sexuella så är det klart att de försöker följa de mönster inom vilka sexualitet är tillåtet.
Hade vårt samhälle präglats av aningen mer liberala värderingar hade detta fenomen troligen inte varit lika framträdande. I ett liberalt samhälle är det snarare så att "[p]rivatlivet avpolitiseras genom att det görs till frågor om individuella val" som Kielos skriver, eller ännu snarere så att det aldrig blir politiserat. I ett liberalt samhälle har andra medborgare faktiskt ingen rätt att bestämma över ditt sexliv, och vem du väljer att ha som sängkamrat blir inget politiskt ställningstagande så länge du inte själv vill det. I ett sådant samhälle är det fullständigt okej att vara sexuell även om du inte är "ung och vacker".
Det är tydligen också ett problem att kvällstidningarna är fulla med tekniska tips om sex. Denna s.k. distansiering till närheten ska tydligen göra att möten mellan människor uteblir - de har bara sex, helt enkelt. Mekaniskt. Likt kugghjul. Moralism, någon?
I Kielos värld är tydligen sex utan känslor något ont, det är själva motsattsen till sexualitet - för människor vill egentligen inte ha sex utan att vara kära samtidigt, det är bara tjurskallighet.
Liberalismen däremot erkänner att människor är olika, och den accepterar också detta. Vill du knulla utan att vara kär så tänker den, olikt Kielos, inte lägga sig i. Du gör som du vill, så länge du inte skadar någon annan.
Visst har kvinnans sexualitet varit trampad på, precis som Kielos skriver. Frågan är dock vilka som fortsätter att köra kängan i ansiktet på den - sexualmoralister som inte vill att sex ska existera utan kärlek, eller liberaler som anser att det inte rör dem vad andra pysslar med mellan lakanen.
Att Kielos inte kan svara rätt på den frågan avslöjas i denna passage: "Att tillåta kvinnan att shoppa efter sexuell tillfredställelse på en avpolitiserad sexuell marknad är inte samma sak som att ge henne sexuell frihet. Snarare är det ett sätt att beskära densamma."
Alltså, att efter alla dessa år av tankegången att kvinnor bara får vilja ha sex 1) om de är unga och vackra och/eller 2) om de blivit bjudna på en romantisk ostronmiddag av en man som bedyrat sin kärlek gentemot dem så är det alltså en begränsning av kvinnors sexualitet att låta dem knulla runt bäst de vill? Man blir ju trött för mindre.
"Sexualiteten består inte av opersonliga marknadskrav och tekniska problem", skriver Kielos. Problemet är att hon åter igen vägrar erkänna att varje människa är unik. Det är inte säkert att det finns människor som enbart vill ha mekanisk, opersonlig sex, men finns de och trivs med det så har bannemig ingen rätt att kräva att de ska förändra sin sexualitet. Kielos behöver faktiskt inte knulla med dessa människor, så jag förstår inte varför det stör henne.
Först och främst påstår hon att den stora sexualpolitiska frågan är "och har alltid varit om vi ska erkänna sexualitetens kraft. Eller inte. "
Jag måste missat något. Från liberalt håll har jag alltid upplevt att den snarare är huruvida klåfingriga moralister ska få bestämma hur andra ska knulla eller om de ska ge fan i det. Jag tror inte det är någon som ifrågasätter sexualitetens kraft - nog för att det finns asexuella människor, men generellt sett så har sexualiteten en stor inverkan på människor. Herregud, det erkänner till och med de tokreligiösa lagda åt ett sexfientligt håll, men de säger att det är synd och att man ska kämpa emot den. Bara det att man ska kämpa emot avslöjar ju att man tar det på rätt stort allvar - hur många kämpar emot något som är verkningslöst?
Människor är generellt sett sexuella, och deras sexualitet påverkar dem. Vi är överens, Kielos, vi är alla överens.
Andra stycket är oerhört intressant. För er som inte orkar klicka på länken så lyder det som följer:
"Marknaden reglerar i vårt samhälle alla ekonomiska och följaktligen också alla sociala förhållanden. Ur den ekonomiska strukturen följer en värdestruktur: Kapital går före arbete. Döda ting går före levande mänsklig energi. Vi betraktar våra kroppar - utifrån - som ett kapital som vi ska använda till att få största möjliga profit på marknaden. Något som inte har ett inneboende värde i kraft av sin mänsklighet utan vars värde mäts efter efterfrågan. Denna värdestruktur skapar ett otroligt sexualfientligt samhälle. Pryda liberaler varufierar sexualiteten för att slippa handskas med den och kallar det för höjden av frihet. Gillar du inte läget så varsågod och flytta till Nordkorea!"
Vad säger det här? I Kielos värld verkar vi sälja oss till högstbjudande på köttmarknaden. Förlåt, men är alla arbetslösa singlar? Gifter sig fattiga människor aldrig? Är det inte lite tvärt om? Och hur i helskotta kan den marknad Kielos snackar om skapa ett sexualfientligt samhälle?
Pryda liberaler, förresten. Det är ju för gulligt. Vet ni, jag tror också att sexualiteten hänger ihop med vilken ideologi man har. Liberaler är ju fruktansvärda, hårda, kalla människor och vill bara knulla för att uppfylla ett djuriskt behov och hatar alla typer av känslor, medan de på vänsterskalan känner, de knullar inte, de älskar. Det är riktigt sexualitet, förstår ni. Deras politiska färg är ju till och med rött! Ser ni inte sambandet?
Min definition av pryd verkar för övrigt inte vara den samma som Kielos. För henne är det sex utan känslor, för mig är det händerna-på-täcket. Alla förslag på hur hon tänkte där välkomnas varmt.
Vidare tar Kielos upp något intressant. Människors benägenhet att förändra sitt utseende efter rådande normer. Tydligen finns det en struktur som säger att bara de vackra, smala och unga får ha sex.
Ursäkta mig ett ögonblick, men varför tror Kielos att det är på det viset? Hon skyller på objektifieringen. Jag skulle vilja påstå att det snarare är den sexfientliga wannabe-feminist-vänstern som skapat denna så kallade norm. Ungdom och skönhet får väl erkännas ha en naturlig koppling till sex - det är nog, får man ändå säga, vad gemene man går igång på. Därför har det varit svårare att förtrycka sexualiteten för just dessa människor, det är fortfarande accepterat att vara sexuell när man är ung och vacker. Eftersom majoriteten av alla människor faktiskt är sexuella så är det klart att de försöker följa de mönster inom vilka sexualitet är tillåtet.
Hade vårt samhälle präglats av aningen mer liberala värderingar hade detta fenomen troligen inte varit lika framträdande. I ett liberalt samhälle är det snarare så att "[p]rivatlivet avpolitiseras genom att det görs till frågor om individuella val" som Kielos skriver, eller ännu snarere så att det aldrig blir politiserat. I ett liberalt samhälle har andra medborgare faktiskt ingen rätt att bestämma över ditt sexliv, och vem du väljer att ha som sängkamrat blir inget politiskt ställningstagande så länge du inte själv vill det. I ett sådant samhälle är det fullständigt okej att vara sexuell även om du inte är "ung och vacker".
Det är tydligen också ett problem att kvällstidningarna är fulla med tekniska tips om sex. Denna s.k. distansiering till närheten ska tydligen göra att möten mellan människor uteblir - de har bara sex, helt enkelt. Mekaniskt. Likt kugghjul. Moralism, någon?
I Kielos värld är tydligen sex utan känslor något ont, det är själva motsattsen till sexualitet - för människor vill egentligen inte ha sex utan att vara kära samtidigt, det är bara tjurskallighet.
Liberalismen däremot erkänner att människor är olika, och den accepterar också detta. Vill du knulla utan att vara kär så tänker den, olikt Kielos, inte lägga sig i. Du gör som du vill, så länge du inte skadar någon annan.
Visst har kvinnans sexualitet varit trampad på, precis som Kielos skriver. Frågan är dock vilka som fortsätter att köra kängan i ansiktet på den - sexualmoralister som inte vill att sex ska existera utan kärlek, eller liberaler som anser att det inte rör dem vad andra pysslar med mellan lakanen.
Att Kielos inte kan svara rätt på den frågan avslöjas i denna passage: "Att tillåta kvinnan att shoppa efter sexuell tillfredställelse på en avpolitiserad sexuell marknad är inte samma sak som att ge henne sexuell frihet. Snarare är det ett sätt att beskära densamma."
Alltså, att efter alla dessa år av tankegången att kvinnor bara får vilja ha sex 1) om de är unga och vackra och/eller 2) om de blivit bjudna på en romantisk ostronmiddag av en man som bedyrat sin kärlek gentemot dem så är det alltså en begränsning av kvinnors sexualitet att låta dem knulla runt bäst de vill? Man blir ju trött för mindre.
"Sexualiteten består inte av opersonliga marknadskrav och tekniska problem", skriver Kielos. Problemet är att hon åter igen vägrar erkänna att varje människa är unik. Det är inte säkert att det finns människor som enbart vill ha mekanisk, opersonlig sex, men finns de och trivs med det så har bannemig ingen rätt att kräva att de ska förändra sin sexualitet. Kielos behöver faktiskt inte knulla med dessa människor, så jag förstår inte varför det stör henne.
tisdag, januari 15, 2008
Sexualmoralism är så jävla äckligt
Som ett brev på posten efter frågan i mitt senaste inlägg (vad ska alla laglydiga medborgare göra om lagen blir åt helvete?) kommer nu ett par skräckexempel om intolerans och vad det kan leda till.
DN:s rubriker är synnerligen svarta idag. Ungdomar har allt mer avancerad sex, heter det. Riktigt osmakligt är det att de länkar ihop det med en artikel om våldtäkt.
Blogge har redan skrivit ypperligt om de sexualkonservativa normer som DN spär på. Jag kan nog bara erkänna att jag tappade hakan när jag läste artikeln.
"Dagens unga har mer avancerade former av sex " - vad är avancerad sex, egentligen? Knullar man hängandes från lianer eller..? Kan DN förtydliga? Och varför skulle det vara dåligt? Att avancera innebär vanligen att man blir bättre på något, innebär det att ungdomar idag har bättre sex än vad de som nu är vuxna hade?
DN "har fått in svar från ett 70-tal mottagningar över hela landet" på sin fråga om hur ungas attityder till sex ser ut. Söker jag på ordet "ungdomsmottagning" på eniro får jag upp 8410 träffar. Nu är jag inte säker på att alla dessa utgör just ungdomsmottagningar, men det ger liksom lite perspektiv.
Herregud, jag skulle vilja citera hela artikeln och peka ut fel, men jag har annat att göra också.
"Ungas syn på sexualitet har förändrats väldigt mycket, men många är inte mogna för konsekvenserna, säger hon [Anna Gustafsson, chef för Malmöpolisens familjevåldsrotel]. Jag kallar det för "Big brother-syndromet", de går in i något utan att veta vad de kommer ut ur."
Nog börjar det bli lite "Big Brother"-stämnig i debatten allt. Ungdomar är inte moooogna för att ha sex, de är inte moooogna för konsekvenserna, "friheten matchas inte av en ökad inre trygghet hos alla ungdomar", som Timothy Prawirodarmo, socionom och kognitiv beteendeterapeut, uttrycker det.
Här har vi lite samma grej som när folk säger att man inte blir lyckligare för att man är rik. Man förutsätter att man därför istället blir lyckligare av att vara fattig. Bara för att ungdomar inte har sex så har de inte en "ökad inre trygghet". Och hallå, vad är egentligen problemet? Att folk knullar hur de vill eller att många unga känner sig otrygga? (Om de nu gör det.)
Hela artikeln bygger på att för många och fria sexkontakter skulle vara dåligt. Jag skulle vilja att DN svarade på en sak; i vilken typ av samhälle våldtas småpojkar? Där folk får knulla med vilka de vill förutsatt att alla är med på det eller i strikt sexualkonservativa församlingar med betoning på celibat som en dygd?
Nåja, ämnet jag egentligen förutsatte mig att behandla idag är detsamma som Mattias Svensson redan bloggat om. Inskränkningar i yttrandefriheten. Också med betoning på sexualmoralism.
Det föreslås tydligen att sexistisk, schabloniserande och könsdiskriminerande reklam ska förbjudas i lag. Idag finns Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK), en branschorganisation som prövar reklam. Personligen tycker jag de verkar inkompetenta. Inte bara för att de särskriver "bakgrundsinformation" och för att de byggt hemsidan på ett sätt som gör det svårt att länka till deras uttalanden, själva uttalandena verkar i majoritet vara idiotiska också. Nakna eller lättklädda eller antydningsvis sexuella kroppar får visst inte förekomma i reklam - ens om reklamen rör en tillställning där lite av poängen är lättklädda kroppar. Det är tydligen kränkande mot kvinnor i allmänhet att i reklam visa upp kvinnokroppar. Jag bara väntar på att någon ska stämma någon annan på stranden för att denna "med sin snygga kropp bidragit till objektifieringen av kvinnor".
Man sträcker på definitioner också. Efter att ha slagit fast att "annonsören inte kan vara ansvarig för alla de föreställningar och tankar som kan uppkomma hos betraktaren genom en presenterad text eller bild", men att annonsören får ansvara för "nära till hands liggande associationer som en beaktansvärd del av betraktarna kan antas göra" så räcker det plötsligt med att en viss "tolkning är möjlig" för att man ska bli fälld. Det leder uppenbarligen till att även fullt påklädda kvinnor kan anses användas "som blickfång av sexuell natur". Det får visst inte heller förekomma nakna kvinnor som ser ut att njuta i reklam för parfym - en om parfymen heter Opium, som väl närmast får förknippas med en euforisk drog med samma namn. Att annonsera för en tävling i vilken man kan vinna en bröstförstoring får man nog inte över huvud taget göra, åtminstone inte så länge ERK är sammansatt av överkänsliga och övertolkande människor. Just den reklamen lyckas man, förutom att fastslå att den är kvinnoförnedrande, få till att den schabloniserar mäns bild av hur den ideala kvinnokroppen ska se ut. Vad det verkar har man helt omedvetet själva målat den tavlan. Varför skulle kvinnorna operera sig för just männens skull? De kanske bara vill trivas bättre med sig själva? Och varför anmärker man på att man utlovas "snyggare" bröst? Är inte det själva poängen med skönhetsoperationer?
2001 fäller man Berghs School of Communication för att de använt en bild på bröst och mage på en gravid kvinna när de ville marknadsföra sin egen tillväxt (det faktum att det startat en skola i Malmö). Herregud, man fäller till och med det här efter att annonsen fått fyra anmälningar emot sig. Grunden är att det står "Hyr personal" på en bild där det är en mycket, mycket otydligt målad (förutsättningsvis) naken person. Detta är tydligen "ett exempel på reklamåtgärder i vilka kvinnor eller kvinnans kropp används som blickfång av sexuell natur, utan något samband med den marknadsförda produkten". Jo, jävlar vad den där bilden drar till sig blickar! Fan vad folk runkar till den, så sexig som den är!
JobAgent försvarar sig dock på ett ypperligt sätt. "Den nakna kvinnokroppen symboliserar den nakna, öppna människan - den som är beredd att satsa på något nytt utan att vara belastad av gamla konventioner (...) Låt vara att det finns en mycket liten grupp som tolkat bilden i kombination med texten som "fan tolkar bibeln". Den stora majoriteten uppfattar dock inte annonserna varken som könsdiskriminerande, sexistiska eller på något annat sätt kränkande".
Jag skulle personligen vilja säga att det inte ens är tydligt att det är en kvinna det rör sig om på bilden. Det kan vara en kille med långt hår. Innebär det inte att ERK späder på fördomen om att bara kvinnor ska ha långt hår?
Det läskigaste är att det här bara är några av de allra nipprigaste utfallen. Jag har inte ens orkat läsa igenom alla, men så godtyckligt som man verkar bedöma reklam här så är jag ytterst tveksam om vi ska föra in en sådan otydlighet i lagtexten. Den är svårförståelig som den är.
Sundevall har skrivit två bra poster om missbrukningen av tillståndet "kränkt". ERK borde ta del av dem.
DN:s rubriker är synnerligen svarta idag. Ungdomar har allt mer avancerad sex, heter det. Riktigt osmakligt är det att de länkar ihop det med en artikel om våldtäkt.
Blogge har redan skrivit ypperligt om de sexualkonservativa normer som DN spär på. Jag kan nog bara erkänna att jag tappade hakan när jag läste artikeln.
"Dagens unga har mer avancerade former av sex " - vad är avancerad sex, egentligen? Knullar man hängandes från lianer eller..? Kan DN förtydliga? Och varför skulle det vara dåligt? Att avancera innebär vanligen att man blir bättre på något, innebär det att ungdomar idag har bättre sex än vad de som nu är vuxna hade?
DN "har fått in svar från ett 70-tal mottagningar över hela landet" på sin fråga om hur ungas attityder till sex ser ut. Söker jag på ordet "ungdomsmottagning" på eniro får jag upp 8410 träffar. Nu är jag inte säker på att alla dessa utgör just ungdomsmottagningar, men det ger liksom lite perspektiv.
Herregud, jag skulle vilja citera hela artikeln och peka ut fel, men jag har annat att göra också.
"Ungas syn på sexualitet har förändrats väldigt mycket, men många är inte mogna för konsekvenserna, säger hon [Anna Gustafsson, chef för Malmöpolisens familjevåldsrotel]. Jag kallar det för "Big brother-syndromet", de går in i något utan att veta vad de kommer ut ur."
Nog börjar det bli lite "Big Brother"-stämnig i debatten allt. Ungdomar är inte moooogna för att ha sex, de är inte moooogna för konsekvenserna, "friheten matchas inte av en ökad inre trygghet hos alla ungdomar", som Timothy Prawirodarmo, socionom och kognitiv beteendeterapeut, uttrycker det.
Här har vi lite samma grej som när folk säger att man inte blir lyckligare för att man är rik. Man förutsätter att man därför istället blir lyckligare av att vara fattig. Bara för att ungdomar inte har sex så har de inte en "ökad inre trygghet". Och hallå, vad är egentligen problemet? Att folk knullar hur de vill eller att många unga känner sig otrygga? (Om de nu gör det.)
Hela artikeln bygger på att för många och fria sexkontakter skulle vara dåligt. Jag skulle vilja att DN svarade på en sak; i vilken typ av samhälle våldtas småpojkar? Där folk får knulla med vilka de vill förutsatt att alla är med på det eller i strikt sexualkonservativa församlingar med betoning på celibat som en dygd?
Nåja, ämnet jag egentligen förutsatte mig att behandla idag är detsamma som Mattias Svensson redan bloggat om. Inskränkningar i yttrandefriheten. Också med betoning på sexualmoralism.
Det föreslås tydligen att sexistisk, schabloniserande och könsdiskriminerande reklam ska förbjudas i lag. Idag finns Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK), en branschorganisation som prövar reklam. Personligen tycker jag de verkar inkompetenta. Inte bara för att de särskriver "bakgrundsinformation" och för att de byggt hemsidan på ett sätt som gör det svårt att länka till deras uttalanden, själva uttalandena verkar i majoritet vara idiotiska också. Nakna eller lättklädda eller antydningsvis sexuella kroppar får visst inte förekomma i reklam - ens om reklamen rör en tillställning där lite av poängen är lättklädda kroppar. Det är tydligen kränkande mot kvinnor i allmänhet att i reklam visa upp kvinnokroppar. Jag bara väntar på att någon ska stämma någon annan på stranden för att denna "med sin snygga kropp bidragit till objektifieringen av kvinnor".
Man sträcker på definitioner också. Efter att ha slagit fast att "annonsören inte kan vara ansvarig för alla de föreställningar och tankar som kan uppkomma hos betraktaren genom en presenterad text eller bild", men att annonsören får ansvara för "nära till hands liggande associationer som en beaktansvärd del av betraktarna kan antas göra" så räcker det plötsligt med att en viss "tolkning är möjlig" för att man ska bli fälld. Det leder uppenbarligen till att även fullt påklädda kvinnor kan anses användas "som blickfång av sexuell natur". Det får visst inte heller förekomma nakna kvinnor som ser ut att njuta i reklam för parfym - en om parfymen heter Opium, som väl närmast får förknippas med en euforisk drog med samma namn. Att annonsera för en tävling i vilken man kan vinna en bröstförstoring får man nog inte över huvud taget göra, åtminstone inte så länge ERK är sammansatt av överkänsliga och övertolkande människor. Just den reklamen lyckas man, förutom att fastslå att den är kvinnoförnedrande, få till att den schabloniserar mäns bild av hur den ideala kvinnokroppen ska se ut. Vad det verkar har man helt omedvetet själva målat den tavlan. Varför skulle kvinnorna operera sig för just männens skull? De kanske bara vill trivas bättre med sig själva? Och varför anmärker man på att man utlovas "snyggare" bröst? Är inte det själva poängen med skönhetsoperationer?
2001 fäller man Berghs School of Communication för att de använt en bild på bröst och mage på en gravid kvinna när de ville marknadsföra sin egen tillväxt (det faktum att det startat en skola i Malmö). Herregud, man fäller till och med det här efter att annonsen fått fyra anmälningar emot sig. Grunden är att det står "Hyr personal" på en bild där det är en mycket, mycket otydligt målad (förutsättningsvis) naken person. Detta är tydligen "ett exempel på reklamåtgärder i vilka kvinnor eller kvinnans kropp används som blickfång av sexuell natur, utan något samband med den marknadsförda produkten". Jo, jävlar vad den där bilden drar till sig blickar! Fan vad folk runkar till den, så sexig som den är!
JobAgent försvarar sig dock på ett ypperligt sätt. "Den nakna kvinnokroppen symboliserar den nakna, öppna människan - den som är beredd att satsa på något nytt utan att vara belastad av gamla konventioner (...) Låt vara att det finns en mycket liten grupp som tolkat bilden i kombination med texten som "fan tolkar bibeln". Den stora majoriteten uppfattar dock inte annonserna varken som könsdiskriminerande, sexistiska eller på något annat sätt kränkande".
Jag skulle personligen vilja säga att det inte ens är tydligt att det är en kvinna det rör sig om på bilden. Det kan vara en kille med långt hår. Innebär det inte att ERK späder på fördomen om att bara kvinnor ska ha långt hår?
Det läskigaste är att det här bara är några av de allra nipprigaste utfallen. Jag har inte ens orkat läsa igenom alla, men så godtyckligt som man verkar bedöma reklam här så är jag ytterst tveksam om vi ska föra in en sådan otydlighet i lagtexten. Den är svårförståelig som den är.
Sundevall har skrivit två bra poster om missbrukningen av tillståndet "kränkt". ERK borde ta del av dem.
måndag, december 17, 2007
Sexköpslagen kommer aldrig att funka
Expressens ledarredaktion beklagar sig idag över att polisen inte "prioriterar kampen mot prostitution". Bakgrunden är den rapport som socialstyrelsen nu släppt angående sexköp. Enligt den går det inte att fastställa om sexhandeln minskat eller ökat sen sexköpslagens införande, och Expressen ser detta som skäl att höja straffsatsen - något fullständigt absurt. En lag som inte har stöd bland folket (exempelvis kan ju nämnas att mer än 60 % av de som röstat i Expressens omröstning i skrivande stund vill att straffet ska sänkas) och som därtill inte uppfyller sitt syfte är inte en bra lag. Sexsäljarnas situation har i det snaraste förvärrats efter införandet. Innan sexköp blev förbjudet var hallickar sällan nödvändiga - nu har de ökat oroväckande mycket. Blogge Bloggelito har redan utförligt förklarat varför lagen aldrig kommer att funka - folk verkar helt enkelt vilja köpa sex. Om de då vill det, varför förbjuda dem? Lagen i sig är omoralisk och verkar komma sig av en felaktig problembeskrivning. När narkotikamissbrukare hamnar i prostitution blir prostitutionen problemet istället för narkotikan. Blir någon tvingad in i prostitution blir prostitutionen problemet istället för tvånget. Varför är det så?
Avskyn mot prostitution kommer sig antagligen av bristen på jämställdhet i samhället. Mäns prostitution är inte lika problematiserad som kvinnor, eftersom den inte håller sig till den traditionella offer-förövare-mallen. Kvinnor som är prostituerade är däremot offer - kvinnor vill nämligen inte ha sex enligt den rådande wannabe-feminist-vänstern. Och vill hon det ska det föregås av rosor, choklad och romantisk ostronmiddag (how's that for köpa sig en plats i sängen?). Den här förlegade, kollektivistiska synen på kvinnors sexualitet ligger till grund för sexköpsdebatten idag - ingen kan väl vilja sälja sex, frågar man sig, och så kallar man lagen för bra. Sanningen är istället den att om människor inte vill sälja sex så behövs det inte en lag som förbjuder sexköp; om ingen vill sälja sex så kommer ingen att kunna köpa det. Blir någon däremot tvingad in i prostitution är det förjävligt - men samtidigt måste man komma ihåg att det är tvånget som är problemet, inte prostitutionen.
Nä, Expressen, sexköpslagen är inte här för att stanna. Jag kommer i alla fall att göra mitt yttersta för att få bort den.
Avskyn mot prostitution kommer sig antagligen av bristen på jämställdhet i samhället. Mäns prostitution är inte lika problematiserad som kvinnor, eftersom den inte håller sig till den traditionella offer-förövare-mallen. Kvinnor som är prostituerade är däremot offer - kvinnor vill nämligen inte ha sex enligt den rådande wannabe-feminist-vänstern. Och vill hon det ska det föregås av rosor, choklad och romantisk ostronmiddag (how's that for köpa sig en plats i sängen?). Den här förlegade, kollektivistiska synen på kvinnors sexualitet ligger till grund för sexköpsdebatten idag - ingen kan väl vilja sälja sex, frågar man sig, och så kallar man lagen för bra. Sanningen är istället den att om människor inte vill sälja sex så behövs det inte en lag som förbjuder sexköp; om ingen vill sälja sex så kommer ingen att kunna köpa det. Blir någon däremot tvingad in i prostitution är det förjävligt - men samtidigt måste man komma ihåg att det är tvånget som är problemet, inte prostitutionen.
Nä, Expressen, sexköpslagen är inte här för att stanna. Jag kommer i alla fall att göra mitt yttersta för att få bort den.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
