Politometern har nu släppt listan på de mest inflytelserika centerbloggarna. Det är en sjukt intressant lista, inte bara för att jag når en hedrande tiondeplats, utan också för att jag tror att den speglar partiet och vilken framtid vi går till mötes.
Efter att snabbt skummat igenom topp femtio så gör jag bedömningen att en klar majoritet utgörs av sådana som jag skulle kalla för yngre människor. (I politiska sammanhang, mind you.) Första och andra plats innehas av CUF:s före detta respektive nuvarande förbundsordförande.
Internet kommer att spela en allt större roll i politiken framöver, det är jag övertygad om. Nästa generation centerpartistiska makthavare har fattat detta och med andra ord redan skaffat sig ett inflytande.
Uppdatering: Magnus Andersson exemplifierar föredömligt, naturligtvis.
onsdag, januari 27, 2010
tisdag, januari 26, 2010
Saab är sålt
Så kom då äntligen bekräftelsen på det som egentligen var ute och snurrade redan igår. Maud Olofsson har haft is i magen och råg i ryggen under hela processen, och det har lönat sig. Med Sahlin som statsminister hade det istället varit du och jag som fått stå för notan.
Fler bloggar: Magnus Andersson, Per Ankersjö, Tobias Gillberg, Mina Moderata Karameller, Magnus Persson, Annie Johansson, Elias Giertz.
Fler bloggar: Magnus Andersson, Per Ankersjö, Tobias Gillberg, Mina Moderata Karameller, Magnus Persson, Annie Johansson, Elias Giertz.
lördag, januari 23, 2010
Ska vi debattera eller raljera, Carina Hägg?
Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Carina Hägg har tydligen varit i Östersund och debatterat människohandel. Därmed passar hon smickrande nog på med att uppmärksamma inte bara CUF:s arbete för att slopa sexköpslagen, utan också mig personligen.
Tråkigt nog innehåller Häggs inlägg inte några argument i sig, utan hon nöjer sig med att fälla en kommentar om att "min" Facebookgrupp för slopandet av sexköpslagen håller sig med en "olustig" ton.
Det förvånade mig en smula. Har jag en Facebookgrupp om slopandet av sexköpslagen? En snabb reaserch sade ja. Det finns nämligen en liten grupp på 21 personer som jag gick med i för rätt länge sedan och som jag nu står kvar som ensam admin på. Alltså, jag startade den inte, utan tycker att den större gruppen är mer relevant att vara med i egentligen. Den lilla gruppen har inte heller haft någon aktivitet sedan den 15 december, och dessförinnan 14 juli. Jag antar också att det är detta inlägg Hägg syftar på - det lyder "yes!!!! fitta ska va gratis hahaha" och kan alltså inte heller rent tekniskt sägas argumentera för ett slopande.
Hägg har nu inget kommentatorsfält, så jag får fåfängt hoppas att hon läser min blogg - men gör du det, Carina, kan vi inte ta debatten nu istället? Jag är inte intresserad av att bemöta konstiga påhopp om tonen i Facebookgrupper. Jag är intresserad av att höra dina argument.
Tråkigt nog innehåller Häggs inlägg inte några argument i sig, utan hon nöjer sig med att fälla en kommentar om att "min" Facebookgrupp för slopandet av sexköpslagen håller sig med en "olustig" ton.
Det förvånade mig en smula. Har jag en Facebookgrupp om slopandet av sexköpslagen? En snabb reaserch sade ja. Det finns nämligen en liten grupp på 21 personer som jag gick med i för rätt länge sedan och som jag nu står kvar som ensam admin på. Alltså, jag startade den inte, utan tycker att den större gruppen är mer relevant att vara med i egentligen. Den lilla gruppen har inte heller haft någon aktivitet sedan den 15 december, och dessförinnan 14 juli. Jag antar också att det är detta inlägg Hägg syftar på - det lyder "yes!!!! fitta ska va gratis hahaha" och kan alltså inte heller rent tekniskt sägas argumentera för ett slopande.
Hägg har nu inget kommentatorsfält, så jag får fåfängt hoppas att hon läser min blogg - men gör du det, Carina, kan vi inte ta debatten nu istället? Jag är inte intresserad av att bemöta konstiga påhopp om tonen i Facebookgrupper. Jag är intresserad av att höra dina argument.
fredag, januari 22, 2010
Kan vi kvotera bort Schlingmann då?
Moderaterna - eller, ja, egentligen deras partisekreterare Schlingmann - har nu kommit med den fenomenalt dåliga idén att kvotera börsbolagens styrelser 2014 om de inte själva fördubblar andelen kvinnliga styrelseledamöter.
Kvotering är en styggelse. Det innebär nämligen att man tvingas tillsätta en post med hänsyn till kön och inte kompetens. Inte bara kör man alltså över bolagets ägare och underminerar den inkvoterades position, utan att man underminerar förtroendet för alla personer av det inkvoterade könet, oavsett om de faktiskt är inkvoterade eller inte.
Att Fredrik Reinfeldt härtill verkar öppna för ytterligare kvotering ger mig nästan skrämselhicka. Maud Olofsson har i alla fall ryggrad nog att säga emot.
Läs också Elker.
Kvotering är en styggelse. Det innebär nämligen att man tvingas tillsätta en post med hänsyn till kön och inte kompetens. Inte bara kör man alltså över bolagets ägare och underminerar den inkvoterades position, utan att man underminerar förtroendet för alla personer av det inkvoterade könet, oavsett om de faktiskt är inkvoterade eller inte.
Att Fredrik Reinfeldt härtill verkar öppna för ytterligare kvotering ger mig nästan skrämselhicka. Maud Olofsson har i alla fall ryggrad nog att säga emot.
Läs också Elker.
tisdag, januari 12, 2010
Att göra kön avgörande för att göra kön irrelevant funkar inte
Så kom då äntligen beskedet från regeringen om att man lägger ner kvoteringen i den högre utbildningen. Det är välkommet och egentligen ett vansinne att det fått pågå alls.
Att det fått pågå står dock klart. Enligt Centrum för Rättvisa, som drivit det uppmärksammade veterinärutbildningsfallet, är det över 5 000 personer som drabbats bara under 2009. Och jodå, det har skett i jämställdhetens namn. Tanken var ju någonstans att en jämnare könsfördelning skulle vara bra för jämställdheten i samhället. Sen råkade visst majoriteten av alla högskolestuderande vara kvinnor - och vips! så blev det inte riktigt som man tänkt sig.
Högskolekvoteringen är ett typexempel på när man glömt varför vi vill ha jämställdhet. Man har glömt att det är för att könet ska vara irrelevant för möjligheten att läsa vidare efter gymnasiet. Att göra könet till en avgörande faktor ser säkert fint ut i statistiken, men jämställdheten måste finnas på individnivå för att vara något att ha. Ett femtio-femtio-samhälle har ingenting med jämställdhet att göra, för jämställdhet är inte statistik. Det är verkliga människor som inte diskrimineras.
Alltså, vi tar det en gång till. Om man inte vill att könet ska vara avgörande för vilken utbildning man skaffar sig, kan man inte hindra människor från att skaffa sig utbildning för att de tillhör ett visst kön.
Läs också: Mårten Schultz, Amanda Brihed, Hans Egnell och Annie Johansson.
Att det fått pågå står dock klart. Enligt Centrum för Rättvisa, som drivit det uppmärksammade veterinärutbildningsfallet, är det över 5 000 personer som drabbats bara under 2009. Och jodå, det har skett i jämställdhetens namn. Tanken var ju någonstans att en jämnare könsfördelning skulle vara bra för jämställdheten i samhället. Sen råkade visst majoriteten av alla högskolestuderande vara kvinnor - och vips! så blev det inte riktigt som man tänkt sig.
Högskolekvoteringen är ett typexempel på när man glömt varför vi vill ha jämställdhet. Man har glömt att det är för att könet ska vara irrelevant för möjligheten att läsa vidare efter gymnasiet. Att göra könet till en avgörande faktor ser säkert fint ut i statistiken, men jämställdheten måste finnas på individnivå för att vara något att ha. Ett femtio-femtio-samhälle har ingenting med jämställdhet att göra, för jämställdhet är inte statistik. Det är verkliga människor som inte diskrimineras.
Alltså, vi tar det en gång till. Om man inte vill att könet ska vara avgörande för vilken utbildning man skaffar sig, kan man inte hindra människor från att skaffa sig utbildning för att de tillhör ett visst kön.
Läs också: Mårten Schultz, Amanda Brihed, Hans Egnell och Annie Johansson.
lördag, januari 09, 2010
Om kvinnligt förtagande
När man pratar jämställdhet så är det väldigt lätt att man börjar i fel ände. Oftast får man höra att det och det måste förändras för att vi ska få ett jämställt samhälle - sällan diskuteras något med utgångspunkt i att vi behöver ett jämställt samhälle därför att... Personligen tror jag detta har att göra med den strävan efter politisk korrekthet i den här specifika frågan som finns kanske framförallt hos media och politiker. Skulle man säga att vi behöver ett jämställt samhälle därför att... så innebär ju det att jämställdheten som sådan inte är en gudagiven godhet, utan något som precis som allt annat behöver motiveras. Kanske finns en rädsla för att man inte ska kunna motivera det - kanske har man helt enkelt glömt hur man gör.
Det är nämligen viktigt med ett jämställt samhälle, därför att det man har mellan benen används som måttstock där det de facto är helt irrelevant - könet sätts före individen, och innebär en ofrivillig kollektivisering.
Se exempelvis på den kollektiva uppdelning vad gäller yrken som finns i vårt samhälle. Männen finns inom privat sektor, driver företag, tjänar pengar (de är ju trots allt fortfarande familjeförsörjaren, i sann, konservativ anda) - medan kvinnor återfinns i de lågavlönade yrkena i offentlig sektor. Omvårdande yrken, deltidstjänster. Finns det egentligen någon biologisk förklaring till detta? Nej, inte ens om man säger att kvinnor är omvårdande av naturen. I första hand bör det nämligen handla om omvårdnad av den egna familjen - och ska man kunna göra det, då behöver man faktiskt dra in lite cash. Ändå antas kvinnan i dagens samhälle fortfarande vara villig att offra sin ekonomi, sina drömmar och sitt välbefinnande för att tjäna det allmänna.
Det är därför vi behöver fler kvinnliga företagare. För att kvinnorna själva ska få en chans att göra något åt den rådande ordningen. För att också kvinnor ska tjäna pengar, trivas med sina jobb, slippa arbeta på ett sätt som leder till sjukskrivning och förverkliga sina egna drömmar. Det handlar om en frigörelse från det offentligas bojor.
Därför är det sannerligen beklagligt att kvinnligt företagande motiveras med att samhället behöver det. Det blir så tydligt att vissa inte förstått vad det handlar om. Sakine Madon har helt rätt när hon skriver att man måste sluta underblåsa bilden av kvinnor som altruistiska varelser utan förståelse för pengar eller vinst. Och jo, lite tveksamt är det faktiskt om kvinnliga företagsambassadörer gör så där vansinnigt stor nytta för kvinnligt företagande - även om jag tror att det är ett nyttigt sätt att knyta kontakter och hämta inspiration. Men ska man verkligen få fart på jämställdheten i vårt avlånga land, då gäller det att sluta förhindra kvinnor att starta företag inom de områden som många av dem har utbildning inom och erfarenhet av. Kort sagt, låt vården drivas av privata företag istället för det offentliga.
Det är nämligen viktigt med ett jämställt samhälle, därför att det man har mellan benen används som måttstock där det de facto är helt irrelevant - könet sätts före individen, och innebär en ofrivillig kollektivisering.
Se exempelvis på den kollektiva uppdelning vad gäller yrken som finns i vårt samhälle. Männen finns inom privat sektor, driver företag, tjänar pengar (de är ju trots allt fortfarande familjeförsörjaren, i sann, konservativ anda) - medan kvinnor återfinns i de lågavlönade yrkena i offentlig sektor. Omvårdande yrken, deltidstjänster. Finns det egentligen någon biologisk förklaring till detta? Nej, inte ens om man säger att kvinnor är omvårdande av naturen. I första hand bör det nämligen handla om omvårdnad av den egna familjen - och ska man kunna göra det, då behöver man faktiskt dra in lite cash. Ändå antas kvinnan i dagens samhälle fortfarande vara villig att offra sin ekonomi, sina drömmar och sitt välbefinnande för att tjäna det allmänna.
Det är därför vi behöver fler kvinnliga företagare. För att kvinnorna själva ska få en chans att göra något åt den rådande ordningen. För att också kvinnor ska tjäna pengar, trivas med sina jobb, slippa arbeta på ett sätt som leder till sjukskrivning och förverkliga sina egna drömmar. Det handlar om en frigörelse från det offentligas bojor.
Därför är det sannerligen beklagligt att kvinnligt företagande motiveras med att samhället behöver det. Det blir så tydligt att vissa inte förstått vad det handlar om. Sakine Madon har helt rätt när hon skriver att man måste sluta underblåsa bilden av kvinnor som altruistiska varelser utan förståelse för pengar eller vinst. Och jo, lite tveksamt är det faktiskt om kvinnliga företagsambassadörer gör så där vansinnigt stor nytta för kvinnligt företagande - även om jag tror att det är ett nyttigt sätt att knyta kontakter och hämta inspiration. Men ska man verkligen få fart på jämställdheten i vårt avlånga land, då gäller det att sluta förhindra kvinnor att starta företag inom de områden som många av dem har utbildning inom och erfarenhet av. Kort sagt, låt vården drivas av privata företag istället för det offentliga.
onsdag, januari 06, 2010
Mer om nakenscanningen
Idag har jag ett lite längre inlägg på Politikerbloggen om det här med nakenscanningen. Någon måtta får det faktiskt vara på galenskaperna.
tisdag, januari 05, 2010
Nakenscanning och barnporr (ja, jag säger då det...)
Det är lite svårt att börja den här bloggposten. Nakenscanning och barnporr, liksom, jag känner mig som kvällspressen. Tyvärr handlar det inte om en rubriksättare som blivit galen, utan om två rätt allvarliga grejer.
Till att börja med: EU diskuterar en lag som ska tvinga alla flygplatser att börja med nakenscanning. Det är rätt vidrigt. Det är en helt annan sak om flygplatserna själva beslutar att införa scanningen - avtalsfriheten är trots allt en hedersvärd princip. Den fria marknaden kommer också med stor sannolikhet ge fördel åt de flygplatser som låter bli galenskaperna. Terrorbrott på flygplan är faktiskt vansinnigt sällsynta, så något egentligt skäl för den nya "säkerhetskontrollen" föreligger inte. Det är ren hysteri.
Om EU, eller någon enskild stat, skulle kräva det av flygplatserna blir situationen dock en annan. Då har vi medborgare inte något val, och då blir det i högsta grad relevant att tala om en integritetskränkning.
Ironiskt nog ser en annan hysteri ut att kunna bli allierad med integritetskämparna. Ja, ironiskt, eftersom det handlar om barnporrhysterin. En brittisk anti-barnporrsorganisation slår på stora trumman och hävdar att nakenscanningen kan bryta mot barnporrlagen om man scannar just barn.
Det är naturligtvis inte rimligt att klassa en scanningbild som barnporr. Då vore varenda bild från familjens badsemester barnporr. Ja, risken är naturligtvis att också att röntgenbilder klassas som oanständiga. Tar läkare verkligen på barnen när de undersöker dem? Usch, pedofili!
Vi normalt funtade människor kan antagligen se fram emot en riktigt rolig strid mellan vår tids två största hysterier - lite som plåster på såren för att vår integritet förlorar oavsett vem av dem som vinner, kanske.
Till att börja med: EU diskuterar en lag som ska tvinga alla flygplatser att börja med nakenscanning. Det är rätt vidrigt. Det är en helt annan sak om flygplatserna själva beslutar att införa scanningen - avtalsfriheten är trots allt en hedersvärd princip. Den fria marknaden kommer också med stor sannolikhet ge fördel åt de flygplatser som låter bli galenskaperna. Terrorbrott på flygplan är faktiskt vansinnigt sällsynta, så något egentligt skäl för den nya "säkerhetskontrollen" föreligger inte. Det är ren hysteri.
Om EU, eller någon enskild stat, skulle kräva det av flygplatserna blir situationen dock en annan. Då har vi medborgare inte något val, och då blir det i högsta grad relevant att tala om en integritetskränkning.
Ironiskt nog ser en annan hysteri ut att kunna bli allierad med integritetskämparna. Ja, ironiskt, eftersom det handlar om barnporrhysterin. En brittisk anti-barnporrsorganisation slår på stora trumman och hävdar att nakenscanningen kan bryta mot barnporrlagen om man scannar just barn.
Det är naturligtvis inte rimligt att klassa en scanningbild som barnporr. Då vore varenda bild från familjens badsemester barnporr. Ja, risken är naturligtvis att också att röntgenbilder klassas som oanständiga. Tar läkare verkligen på barnen när de undersöker dem? Usch, pedofili!
Vi normalt funtade människor kan antagligen se fram emot en riktigt rolig strid mellan vår tids två största hysterier - lite som plåster på såren för att vår integritet förlorar oavsett vem av dem som vinner, kanske.
Maud gör inte reklam för sig själv
Man kan tycka vad man vill om att myndigheter gör reklam. Ja, det vore faktiskt välkommet med en diskussion kring om våra skattepengar ska gå till att promota myndighetsåtgärder, men det tycks vara stört omöjligt att få igång en. Istället verkar socialdemokraterna haka upp sig på att Maud Olofsson är näringsminister. Det ger henne tydligen orättvist mycket medieutrymme.
Ja, Tillväxtverket har haft en radioreklam där man söker kvinnliga företagare som kan bli ambassadörer och arbeta för att fler kvinnor ska bli företagare. Man nämner Maud Olofssons namn. Hon är ju trots allt ansvarig minister. Det får dock oppositionen att gå i taket och kräva att Centerpartiet ska finansiera den här typen av reklam i framtiden.
Alltså. Om Socialdemokraterna skulle få makten efter valet i år (hemska tanke) - då bör de förändringar de lovat att genomföra inom exempelvis Försäkringskassan inte få annonseras av Försäkringskassan själv. Socialdemokraterna bör istället själva betala för ett gäng helsidesannonser i diverse tidningar, så att informationen kommer ut. Sakfrågan är ju nämligen bara en förevändning för att stärka deras politiker. Just det.
Det skulle jag vilja se.
Ja, Tillväxtverket har haft en radioreklam där man söker kvinnliga företagare som kan bli ambassadörer och arbeta för att fler kvinnor ska bli företagare. Man nämner Maud Olofssons namn. Hon är ju trots allt ansvarig minister. Det får dock oppositionen att gå i taket och kräva att Centerpartiet ska finansiera den här typen av reklam i framtiden.
Alltså. Om Socialdemokraterna skulle få makten efter valet i år (hemska tanke) - då bör de förändringar de lovat att genomföra inom exempelvis Försäkringskassan inte få annonseras av Försäkringskassan själv. Socialdemokraterna bör istället själva betala för ett gäng helsidesannonser i diverse tidningar, så att informationen kommer ut. Sakfrågan är ju nämligen bara en förevändning för att stärka deras politiker. Just det.
Det skulle jag vilja se.
torsdag, december 31, 2009
En tillbakablick och en framtidsförhoppning
Ja, då var 2009 strax slut, och vi kliver in i ett nytt decennium. Lite sorgligt känns det - de gångna tio åren är ändå de under vilka jag blivit den jag är, fått ett politiskt medvetande och kanske, kanske blivit vuxen. Det är rätt stora grejer. Och bara för att alla andra gör det så tänkte jag försöka mig på en snabbresumé av inte bara det gångna året, utan det gångna decenniet.
00: Jag kan inte påstå att jag minns jättemycket från nyårsafton, annat än att våra kattungar var vakna och rände i korridorerna när vi kom hem jättesent. Började sexan i Funäsdalen. Började sminka mig och hade crazy platåboots.
01: Slog vad med mamma, åt en surströmming och fick min underbare ponny Poppe. Lärde mig ta ansvar, kliva upp på morgnarna och började få kondition.
02: Frågade pappa varför folk inte röstade på borgarna - de ville ju sänka skatten.
03: Släpade ut pållen ur brinnande stall.
04: Gick ut nian. Vägrade alkohol på avslutningen och drack Fanta Exotic istället. Började på gymnasiet - omvälvande.
05: Åkte på mitt livs första festival. Träffade Lennie. Gick med i CUF.
06: Började blogga. Hamnade i CUF Jämtlands styrelse. Läste Avalons Dimmor och avskydde den. Var på min första CUF-stämma. Valvakade. Blev förbannat glad. For till Ryssland med klassen. Fyllde 18 två månader för sent.
07: Satt tre timmar i en taxi och väntade på grusbilen. Blev ordförande för CUF Jämtland. Fick upp ögonen för sexköpslagen. Tog studenten. Drack fortfarande inte alkohol. Mamma lovade för första gången att aldrig hjälpa mig att flytta igen. Antogs till juristprogrammet i Uppsala. Flyttade in i en korridor. Skrev min första nyårskrönika.
08: Åt tio semlor på fettisdagen. Gick i mitt livs första första maj-tåg. Sen kom FRA och jag blev förbannat förbannad. Argumenterade mot att kvinnors sexualitet bara är villkorligt frigiven. Argumenterade mot civilkuragelagen och hamnade i DN. Alliansen tog inte chansen att rösta nej till IPRED. Flyttade från korridor till studentlägenhet med eget kök. Mamma lovade för andra gången att aldrig hjälpa mig flytta igen Skrev en besviken och förbannad nyårskrönika.
09: Förklarade att kåren var föråldrad. Föreslog t-shirttryck. Garvade lite åt Spectrial. Gjorde ett litet bildcollage. Förlorade en vän. Föreslog en städköpslag. Förlorade min älskade Poppepålle. Valdes in i CUF:s förbundsstyrelse samtidigt som förbundet tog ställning mot sexköpslagen. Var med i TV. Skrev om sexköpslagen nästan konstant i en dryg vecka. Försökte få partiet på rätt köl i FRA-frågan, men misslyckades. Någonstans i den vevan övergav jag också mitt eget kommentatorsfält - det finns tyvärr inte tid. Började däremot blogga lite på Magasinet Neo. Slet i en ICA-kassa hela sommaren och blev väldigt dålig på att blogga här. Sörjde Blogges försvinnande men blev också förbannat glad när han dök upp igen. Tillkännagav riksdagskandidatur och hamnade på fjärdeplats hemma i Jämtland.
Ett jäkla år, med andra ord. Men det är över nu. Vi är på väg in i tiotalet.
Till att börja med kommer vi att ha valår. Jag kommer att jobba arslet av mig för att komma in, men det är ju inte direkt säkert att man klarar det. Oavsett vad som händer kan jag dock lova att jag kommer att kämpa för de mänskliga rättigheterna - inbegripet integritet. Mer är svårt att säga.
Jag får nog nöja mig med att önska er alla ett trevligt avslut på det gamla, och en riktigt gott nytt år!
00: Jag kan inte påstå att jag minns jättemycket från nyårsafton, annat än att våra kattungar var vakna och rände i korridorerna när vi kom hem jättesent. Började sexan i Funäsdalen. Började sminka mig och hade crazy platåboots.
01: Slog vad med mamma, åt en surströmming och fick min underbare ponny Poppe. Lärde mig ta ansvar, kliva upp på morgnarna och började få kondition.
02: Frågade pappa varför folk inte röstade på borgarna - de ville ju sänka skatten.
03: Släpade ut pållen ur brinnande stall.
04: Gick ut nian. Vägrade alkohol på avslutningen och drack Fanta Exotic istället. Började på gymnasiet - omvälvande.
05: Åkte på mitt livs första festival. Träffade Lennie. Gick med i CUF.
06: Började blogga. Hamnade i CUF Jämtlands styrelse. Läste Avalons Dimmor och avskydde den. Var på min första CUF-stämma. Valvakade. Blev förbannat glad. For till Ryssland med klassen. Fyllde 18 två månader för sent.
07: Satt tre timmar i en taxi och väntade på grusbilen. Blev ordförande för CUF Jämtland. Fick upp ögonen för sexköpslagen. Tog studenten. Drack fortfarande inte alkohol. Mamma lovade för första gången att aldrig hjälpa mig att flytta igen. Antogs till juristprogrammet i Uppsala. Flyttade in i en korridor. Skrev min första nyårskrönika.
08: Åt tio semlor på fettisdagen. Gick i mitt livs första första maj-tåg. Sen kom FRA och jag blev förbannat förbannad. Argumenterade mot att kvinnors sexualitet bara är villkorligt frigiven. Argumenterade mot civilkuragelagen och hamnade i DN. Alliansen tog inte chansen att rösta nej till IPRED. Flyttade från korridor till studentlägenhet med eget kök. Mamma lovade för andra gången att aldrig hjälpa mig flytta igen Skrev en besviken och förbannad nyårskrönika.
09: Förklarade att kåren var föråldrad. Föreslog t-shirttryck. Garvade lite åt Spectrial. Gjorde ett litet bildcollage. Förlorade en vän. Föreslog en städköpslag. Förlorade min älskade Poppepålle. Valdes in i CUF:s förbundsstyrelse samtidigt som förbundet tog ställning mot sexköpslagen. Var med i TV. Skrev om sexköpslagen nästan konstant i en dryg vecka. Försökte få partiet på rätt köl i FRA-frågan, men misslyckades. Någonstans i den vevan övergav jag också mitt eget kommentatorsfält - det finns tyvärr inte tid. Började däremot blogga lite på Magasinet Neo. Slet i en ICA-kassa hela sommaren och blev väldigt dålig på att blogga här. Sörjde Blogges försvinnande men blev också förbannat glad när han dök upp igen. Tillkännagav riksdagskandidatur och hamnade på fjärdeplats hemma i Jämtland.
Ett jäkla år, med andra ord. Men det är över nu. Vi är på väg in i tiotalet.
Till att börja med kommer vi att ha valår. Jag kommer att jobba arslet av mig för att komma in, men det är ju inte direkt säkert att man klarar det. Oavsett vad som händer kan jag dock lova att jag kommer att kämpa för de mänskliga rättigheterna - inbegripet integritet. Mer är svårt att säga.
Jag får nog nöja mig med att önska er alla ett trevligt avslut på det gamla, och en riktigt gott nytt år!
tisdag, december 29, 2009
Ja, dumma kristdemokrater!
Johan Ingerö raljerar idag över Johannes Forssbergs ledare i vilken det absurda steriliseringskravet för könsbyten behandlas. Enligt Ingerö är detta trams. Trams.
Jag vet att det här är en fruktansvärt infantil jämförelse, men eftersom Ingerö nu faktiskt definierar sig som hårdrockare så borde han ha en vag aning om vad det innebär att inte riktigt passa in i mallen. Hur förbannad hade han blivit om staten kommit och talat om för honom att jodå, han kan väl få lyssna på hårdrock, men då måste han tatuera in någon av Kissnubbarnas sminkning i fejjan? Då leder en grundläggande känsla av att hårdrock är ens egna musikstil ändå inte till självmord.
Transsexualism är inte ett val. Staten, däremot, har fått för sig att ett juridiskt könsbyte måste innebära sterilisering. Inte en könskorrigering per se, det går alltså bra att ha kvar kvinnliga könsorgan men juridiskt sett vara man - så länge könsorganen inte fungerar för reproduktion. Man får inte ens ha sparade könsceller som kan användas för reproduktion.
Ingerö, som annars har en förmåga att hålla sig till logiska, liberala resonemang, tycks ha förälskat sig lite väl mycket i termen "verklighetens folk" för att kunna se den absurda verklighet som drabbar transsexuella. Det är bannemej riktigt tråkigt.
Jag vet att det här är en fruktansvärt infantil jämförelse, men eftersom Ingerö nu faktiskt definierar sig som hårdrockare så borde han ha en vag aning om vad det innebär att inte riktigt passa in i mallen. Hur förbannad hade han blivit om staten kommit och talat om för honom att jodå, han kan väl få lyssna på hårdrock, men då måste han tatuera in någon av Kissnubbarnas sminkning i fejjan? Då leder en grundläggande känsla av att hårdrock är ens egna musikstil ändå inte till självmord.
Transsexualism är inte ett val. Staten, däremot, har fått för sig att ett juridiskt könsbyte måste innebära sterilisering. Inte en könskorrigering per se, det går alltså bra att ha kvar kvinnliga könsorgan men juridiskt sett vara man - så länge könsorganen inte fungerar för reproduktion. Man får inte ens ha sparade könsceller som kan användas för reproduktion.
Ingerö, som annars har en förmåga att hålla sig till logiska, liberala resonemang, tycks ha förälskat sig lite väl mycket i termen "verklighetens folk" för att kunna se den absurda verklighet som drabbar transsexuella. Det är bannemej riktigt tråkigt.
tisdag, december 01, 2009
Storebror lyssnar
onsdag, november 18, 2009
Check it out
Jag är lite upptagen just för tillfället med att fundera på ett genusperspektiv på sam- respektive individbeskattning, men ni som slipper det bör definitivt kolla in detta - Magnus Andersson släpper sin bok om miljö och framtid! Gratis som ljudbok, till och med. Lyssna på förordet, vettja!
söndag, november 15, 2009
Sluta mörka, Ask!
Johanna Sjödin skrev för en tid sedan en föredömlig debattartikel i Expressen om den föreslagna ändringen i barnporrlagen. Idag svarar Ask på ett synnerligen oföredömligt sätt.
Hela förslaget har inte läckt ut, men det talas om att alla pornografiska bilder på personer under 18 ska klassas som barnporr. Det är naturligtvis väldigt problematiskt. Till att börja med för att det devalverar begreppet barnporr, och vidare för att det riskerar att begränsa faktiskt byxmyndiga personers sexuella självbestämmande.
Det går redan idag att konstatera att barnporr inte alls behöver utgöra något "dokumenterat övergrepp". Till och med tecknad barnporr ingår ju för i jessu namn i kriminaliseringen. Den man med lagstiftningen vill komma åt är istället sexualiseringen av barn. Därför blir det en smula absurt att sätta en artonårsgräns. Det är nämligen fullständigt lagligt att ha sex med någon som fyllt femton - ska man ha någon typ av konsekvens måste det istället betraktas som våldtäkt mot barn. Det är naturligtvis ett alternativ, men det får sannerligen absurda konsekvenser.
Oroar man sig, som Ask verkar göra, för att människor mellan 15 och 18 ska utnyttjas för sexuell posering kan man påminna sig om att vi redan har en paragraf (närmare bestämt 2 st 8§ 6 kap BrB) som gör det kriminellt att utnyttja sådana för sexuell posering om det typiskt sett kan skada ungdomens utveckling eller hälsa. Någon ytterligare lagstiftning på området torde inte vara nödvändig.
Att Ask ägnar ett helt stycke åt att förklara att fotografen bör ha ett ansvar att ta reda på vilken ålder den han fotograferar har gör därför hela texten förvirrad. När vi därtill talar om tittförbud så handlar det dessutom om att konsumenten åläggs ett ansvar. Bäst vore om regeringen kunde skärpa sig och redogöra för vilka ändringar man ämnar göra i lagen, och det snarast. Just nu känns det snarare som om man försöker mörka röran man tänker ställa till med.
Hela förslaget har inte läckt ut, men det talas om att alla pornografiska bilder på personer under 18 ska klassas som barnporr. Det är naturligtvis väldigt problematiskt. Till att börja med för att det devalverar begreppet barnporr, och vidare för att det riskerar att begränsa faktiskt byxmyndiga personers sexuella självbestämmande.
Det går redan idag att konstatera att barnporr inte alls behöver utgöra något "dokumenterat övergrepp". Till och med tecknad barnporr ingår ju för i jessu namn i kriminaliseringen. Den man med lagstiftningen vill komma åt är istället sexualiseringen av barn. Därför blir det en smula absurt att sätta en artonårsgräns. Det är nämligen fullständigt lagligt att ha sex med någon som fyllt femton - ska man ha någon typ av konsekvens måste det istället betraktas som våldtäkt mot barn. Det är naturligtvis ett alternativ, men det får sannerligen absurda konsekvenser.
Oroar man sig, som Ask verkar göra, för att människor mellan 15 och 18 ska utnyttjas för sexuell posering kan man påminna sig om att vi redan har en paragraf (närmare bestämt 2 st 8§ 6 kap BrB) som gör det kriminellt att utnyttja sådana för sexuell posering om det typiskt sett kan skada ungdomens utveckling eller hälsa. Någon ytterligare lagstiftning på området torde inte vara nödvändig.
Att Ask ägnar ett helt stycke åt att förklara att fotografen bör ha ett ansvar att ta reda på vilken ålder den han fotograferar har gör därför hela texten förvirrad. När vi därtill talar om tittförbud så handlar det dessutom om att konsumenten åläggs ett ansvar. Bäst vore om regeringen kunde skärpa sig och redogöra för vilka ändringar man ämnar göra i lagen, och det snarast. Just nu känns det snarare som om man försöker mörka röran man tänker ställa till med.
tisdag, november 03, 2009
SD:s idé
lördag, oktober 31, 2009
Från en Gamer's Girlfriend till orolig mamma
Förlåt, men nu blir det lite opolitiskt och mer privat, men DN rapporterar om Karin, orolig mamma till Jonas, 21, som bara spelar WoW. För mig är det lite roligt, faktiskt, eftersom min pojkvän och den här Jonas är lite lika varandra. Ni vet, spelar. Spelar mycket. Lever för att spela. Nåja, det verkar finnas ett par skillnader. Mitt småländska bihang har en hög med AFK-vänner han spelar med, och han lade ner just WoW för något år sedan.
Nåja, jag tycker mig ha lite halvkoll på läget vad det gäller just gamers. Jag känner till dygnsrytmen, tankesättet, prioriteringarna.
Till att börja med har de allra flesta ett helt normalt liv. Visst, de lever inte för att jobba - de jobbar för att spela - men de tjänar egna pengar, går ut på krogen som normalt folk ibland, har partners och vänner och är i stort sett som vilken annan människa som helst. Vissa gillar att läsa på fritiden, andra spelar fotboll, många ägnar varje minut de kan i stallet - och en del gillar att spela. Mycket konstigare än så är det inte.
I vissa fall händer det dock att någon blir rejält bortskämd, som i fallet Jonas respektive min pojkvän. Bortskämd kan man bli i en massa andra sammanhang också, men det betyder inte att man behöver samtalsterapi. Det betyder att man behöver krav, gränser och en förståelse för att saker inte kommer gratis här i livet. Pojkvännen kommer därför att få lov att plugga in gymnasiebetygen på Komvux fr.o.m. januari, även om tanken är att han ska bli hemmaman. Risken är ju inte överhängande att jag får en så pass bra lön att det kommer att funka direkt efter avslutade studier. Och trots att han bor hemma hos mamma och egentligen inte betalar för sig så har han faktiskt haft jobb och skjuter till slantar till hushållskassan när det behövs.
Den här Jonas har dock, av artikeln att döma, inte någon arbetslivserfarenhet. Han verkar ha suttit på rummet framför datorn i rummet i princip i flera år och bidragit endast genom att laga middag. Mamman påstår i sin tur att hon varken förstår eller lyckas förändra situationen. Därför tänkte jag att jag skulle komma med lite tips till mamma Karin.
1. Minsta motståndets lag gäller. Om du möjliggör för din son att sitta hemma och spela hela dagarna så kommer han att göra det.
2. Ett ultimatum är inte ett ultimatum om det inte får konsekvenser att bryta det. Om du säger att du ska gömma modemet om han inte skärper sig men sedan inte gör det, då är det fullständigt självklart att det inte funkar.
3. Du kan absolut stänga av bredbandsuppkopplingen. Du kan till och med slänga ut honom. Ditt uppdrag som mamma är att förbereda honom på livet. I livet får man betala för uppkoppling, hyra och mat. Learning by doing brukar funka utmärkt för den som gillar att spela.
4. Kom nu också ihåg att sociala relationer via Internet också är sociala relationer, oavsett om du förstår det eller inte.
Överlag handlar det här inte om spelandet i sig, utan om ren bortskämdhet. Bortskämdhet botas bäst med lite hederlig verklighetskontakt.
Nåja, jag tycker mig ha lite halvkoll på läget vad det gäller just gamers. Jag känner till dygnsrytmen, tankesättet, prioriteringarna.
Till att börja med har de allra flesta ett helt normalt liv. Visst, de lever inte för att jobba - de jobbar för att spela - men de tjänar egna pengar, går ut på krogen som normalt folk ibland, har partners och vänner och är i stort sett som vilken annan människa som helst. Vissa gillar att läsa på fritiden, andra spelar fotboll, många ägnar varje minut de kan i stallet - och en del gillar att spela. Mycket konstigare än så är det inte.
I vissa fall händer det dock att någon blir rejält bortskämd, som i fallet Jonas respektive min pojkvän. Bortskämd kan man bli i en massa andra sammanhang också, men det betyder inte att man behöver samtalsterapi. Det betyder att man behöver krav, gränser och en förståelse för att saker inte kommer gratis här i livet. Pojkvännen kommer därför att få lov att plugga in gymnasiebetygen på Komvux fr.o.m. januari, även om tanken är att han ska bli hemmaman. Risken är ju inte överhängande att jag får en så pass bra lön att det kommer att funka direkt efter avslutade studier. Och trots att han bor hemma hos mamma och egentligen inte betalar för sig så har han faktiskt haft jobb och skjuter till slantar till hushållskassan när det behövs.
Den här Jonas har dock, av artikeln att döma, inte någon arbetslivserfarenhet. Han verkar ha suttit på rummet framför datorn i rummet i princip i flera år och bidragit endast genom att laga middag. Mamman påstår i sin tur att hon varken förstår eller lyckas förändra situationen. Därför tänkte jag att jag skulle komma med lite tips till mamma Karin.
1. Minsta motståndets lag gäller. Om du möjliggör för din son att sitta hemma och spela hela dagarna så kommer han att göra det.
2. Ett ultimatum är inte ett ultimatum om det inte får konsekvenser att bryta det. Om du säger att du ska gömma modemet om han inte skärper sig men sedan inte gör det, då är det fullständigt självklart att det inte funkar.
3. Du kan absolut stänga av bredbandsuppkopplingen. Du kan till och med slänga ut honom. Ditt uppdrag som mamma är att förbereda honom på livet. I livet får man betala för uppkoppling, hyra och mat. Learning by doing brukar funka utmärkt för den som gillar att spela.
4. Kom nu också ihåg att sociala relationer via Internet också är sociala relationer, oavsett om du förstår det eller inte.
Överlag handlar det här inte om spelandet i sig, utan om ren bortskämdhet. Bortskämdhet botas bäst med lite hederlig verklighetskontakt.
tisdag, oktober 20, 2009
SMS-lån
Jag fick förmånen att delta i SVT:s Debatt (avsnittet finns här t.o.m. den 8 januari 2010). Ämnet var SMS-lån och ett längre debattinlägg finns på SVT Opinion.
lördag, oktober 17, 2009
Ledigt jobb hos CUF i Kalmar
En av de finaste sakerna med att sitta i CUF:s förbundsstyrelse är att man får kontaktdistrikt att åka ut till. Under helgen har jag varit i Kalmar läns CUF-distrikt och haft skitkul - skolbesök, café- och diskussionskväll, bio, distriktsstyrelsemöte och återvärvning komprimerat till två dagar.
Om någon som läser den här bloggen händelsevis är arbetslös och känner att fan, det verkar ju kul, det där de gör i Kalmar CUF, så har den personen världens chans. Distriktet söker nämligen en valombudsman! Annons följer:
Att ungdomar får vara med i samhällsdebatten och själva påverka och forma sin framtid är viktigt. Därför söker Centerpartiets ungdomsförbund i Kalmar län en ombudsman.
Centerrörelsen i Kalmar län avser förstärka personalbemanningen på distriktsexpeditionen i Kalmar stad inför det åstundande valet 2010. Tjänsten är en projekttjänst på heltid och är oreglerad.
Dina arbetsuppgifter som valombudsman är:
Arbeta för en framgång för Centerpartiet och Centerpartiets ungdomsförbund i kommun, landsting och riksdagsval 2010
Värva mer medlemmar till Centerpartiets ungdomsförbund i Kalmar läns distrikt
Sköta den löpande verksamheten (posthantering, kontakt med sidoorganisationer, viss administration, organisera distriktets verksamhet)
Hjälpa oss utveckla och föra CUF Kalmar läns distrikt framåt
Planera och genomföra kampanjer
Vara en drivande kraft i distriktet
Sköta CUF Kalmar läns hemsida
Du kommer själv att få utforma mycket av ditt arbete tillsammans med ungdomarna i CUF och tillsammans med övriga medarbetare inom centerrörelsen. Ditt arbete kommer innebära resor runt om i Kalmar län och arbete på oregelbundna tider. Körkort och datorvana är en fördel.
Vi söker dig som:
Har ett intresse för politik, samhällsfrågor och delar Centerpartiets ungdomsförbunds värderingar.
Är positiv och utåtriktad.
Har lätt att uttrycka dig i tal och skrift
Tillträde. 15 - 20 september 2009
Lön: Lön enligt överenskommelse
Frågor besvaras av distriktsordförande Johan Eliasson, tfn 0707-837287 eller partiombudsman Roger Sandström 070-265 64 26.
Du är mycket välkommen med din ansökan senast den 10 september 2009. Vi tar emot ansökan via e-post, skicka till både e-post adresserna nedan:
johan.eliasson@centerpartiet.se och
roger.sandstrom@centerpartiet.se
Om någon som läser den här bloggen händelsevis är arbetslös och känner att fan, det verkar ju kul, det där de gör i Kalmar CUF, så har den personen världens chans. Distriktet söker nämligen en valombudsman! Annons följer:
Att ungdomar får vara med i samhällsdebatten och själva påverka och forma sin framtid är viktigt. Därför söker Centerpartiets ungdomsförbund i Kalmar län en ombudsman.
Centerrörelsen i Kalmar län avser förstärka personalbemanningen på distriktsexpeditionen i Kalmar stad inför det åstundande valet 2010. Tjänsten är en projekttjänst på heltid och är oreglerad.
Dina arbetsuppgifter som valombudsman är:
Arbeta för en framgång för Centerpartiet och Centerpartiets ungdomsförbund i kommun, landsting och riksdagsval 2010
Värva mer medlemmar till Centerpartiets ungdomsförbund i Kalmar läns distrikt
Sköta den löpande verksamheten (posthantering, kontakt med sidoorganisationer, viss administration, organisera distriktets verksamhet)
Hjälpa oss utveckla och föra CUF Kalmar läns distrikt framåt
Planera och genomföra kampanjer
Vara en drivande kraft i distriktet
Sköta CUF Kalmar läns hemsida
Du kommer själv att få utforma mycket av ditt arbete tillsammans med ungdomarna i CUF och tillsammans med övriga medarbetare inom centerrörelsen. Ditt arbete kommer innebära resor runt om i Kalmar län och arbete på oregelbundna tider. Körkort och datorvana är en fördel.
Vi söker dig som:
Har ett intresse för politik, samhällsfrågor och delar Centerpartiets ungdomsförbunds värderingar.
Är positiv och utåtriktad.
Har lätt att uttrycka dig i tal och skrift
Tillträde. 15 - 20 september 2009
Lön: Lön enligt överenskommelse
Frågor besvaras av distriktsordförande Johan Eliasson, tfn 0707-837287 eller partiombudsman Roger Sandström 070-265 64 26.
Du är mycket välkommen med din ansökan senast den 10 september 2009. Vi tar emot ansökan via e-post, skicka till både e-post adresserna nedan:
johan.eliasson@centerpartiet.se och
roger.sandstrom@centerpartiet.se
tisdag, oktober 13, 2009
Ung Vänster ignorerar kvinnorna
Klatschig rubrik, va? Vad i hela friden kan jag mena med det där? Ung Vänster brukar ju alltid prata om feminism och jämställdhet, skulle de ignorera kvinnor, verkligen?
Ja, att döma av Ida Gabrielssons senaste blogginlägg så gör de det. Det handlar om sexköpslagen. Vad Gabrielsson tycker i frågan är väl rätt självklart, men det intressanta är vilka hon definierar som sina motståndare.
Nej, det är inte Isabella Lund, en av de sexsäljare som faktiskt vågar ta ton i debatten. Det är inte Pye Jakobsson. Det är inte Louise Persson, Petra Östergren eller Susanne Dodillet. Det är inte jag heller, trots att jag nog vågar påstå att jag varit rätt synlig i debatten, inte bara i våras utan också nu i höst.
De som Gabrielsson väljer är idel män. Varför då, kan man fråga sig. Två tänkbara förklaringar finns.
1) Gabrielsson anser helt enkelt att kvinnors argument inte är värda att bemöta. Det vore väldigt, väldigt allvarligt.
2) Gabrielsson inser att det är så mycket svårare att argumentera mot kvinnor i den här frågan, och framförallt mot kvinnor med erfarenhet av sexbranchen. I den insikten chansar hon på att ingen ska analysera hennes val av motståndare som tillåter henne att använda guilt by association-argument som "Omsorg om andra är knappast högerherrarnas signum". Det är också rätt allvarligt, för det innebär dels att hon inte vågar ta debatten på riktigt och dels att hon underskattar det politiska motståndet rätt rejält.
Nåja, Gabrielsson, du ska i alla fall få dina argument synade. Låt oss börja från början:
"Det första argumentet för att upphäva lagen går ut på att sex är en affärsuppgörelse", påstår hon. Så är det verkligen inte. Ett av argumenten är att kvinnor måste få fullständig rätt till sina kroppar och handlingar - och om någon önskar sälja sexuella tjänster så måste den få göra det. Det innebär inte att sex alltid är en affärsuppgörelse.
Försäljning av sex innebär att man utplånar sexualiteten, menar Gabrielsson också. Hon ignorerar fullständigt de sexsäljare som menar att de faktiskt njuter av att ha sex oavsett om de får betalt eller inte.
Gabrielsson tror inte heller att sexköpslagen har bidragit till någon stigmatisering av sexsäljarna. För det är klart, att bara för att vi har en lag som implicit säger att horor, det är kvinnor som är offer och som inte själva förstår konsekvenserna av sitt handlande och som är oförmögna att fatta beslut om sina egna liv och kroppar så betyder ju inte det att man spär på någon stigmatisering. Åhnä.
För att svara på Gabrielssons fråga, ja, Nya Zeeland avkriminaliserade sexhandeln och resultatet är en säkrare arbetsmiljö, bättre hälsa och helt enkelt lite lyckligare horor som erkänns som myndiga personer.
Att dessutom ironisera över att "I Holland blomstrar tulpanerna och prostitutionen lika praktfullt. Alla mår bra och det finns inget red-light district" är extra obehagligt, när sexköpslagen faktiskt slår hårdast mot de sexarbetare som har en trasig bakgrund. De står nämligen kvar på gatan och har sett sin situation förändras när de bra kunderna försvunnit till Internet och de obehagliga typerna blivit kvar - med följden att de inte kan välja bort dem.
Ida Gabrielsson, du är skyldig en förklaring. Varför ignorerar du kvinnornas argument i den här frågan, och varför för du en politik som slår mot sexsäljare?
Ja, att döma av Ida Gabrielssons senaste blogginlägg så gör de det. Det handlar om sexköpslagen. Vad Gabrielsson tycker i frågan är väl rätt självklart, men det intressanta är vilka hon definierar som sina motståndare.
Nej, det är inte Isabella Lund, en av de sexsäljare som faktiskt vågar ta ton i debatten. Det är inte Pye Jakobsson. Det är inte Louise Persson, Petra Östergren eller Susanne Dodillet. Det är inte jag heller, trots att jag nog vågar påstå att jag varit rätt synlig i debatten, inte bara i våras utan också nu i höst.
De som Gabrielsson väljer är idel män. Varför då, kan man fråga sig. Två tänkbara förklaringar finns.
1) Gabrielsson anser helt enkelt att kvinnors argument inte är värda att bemöta. Det vore väldigt, väldigt allvarligt.
2) Gabrielsson inser att det är så mycket svårare att argumentera mot kvinnor i den här frågan, och framförallt mot kvinnor med erfarenhet av sexbranchen. I den insikten chansar hon på att ingen ska analysera hennes val av motståndare som tillåter henne att använda guilt by association-argument som "Omsorg om andra är knappast högerherrarnas signum". Det är också rätt allvarligt, för det innebär dels att hon inte vågar ta debatten på riktigt och dels att hon underskattar det politiska motståndet rätt rejält.
Nåja, Gabrielsson, du ska i alla fall få dina argument synade. Låt oss börja från början:
"Det första argumentet för att upphäva lagen går ut på att sex är en affärsuppgörelse", påstår hon. Så är det verkligen inte. Ett av argumenten är att kvinnor måste få fullständig rätt till sina kroppar och handlingar - och om någon önskar sälja sexuella tjänster så måste den få göra det. Det innebär inte att sex alltid är en affärsuppgörelse.
Försäljning av sex innebär att man utplånar sexualiteten, menar Gabrielsson också. Hon ignorerar fullständigt de sexsäljare som menar att de faktiskt njuter av att ha sex oavsett om de får betalt eller inte.
Gabrielsson tror inte heller att sexköpslagen har bidragit till någon stigmatisering av sexsäljarna. För det är klart, att bara för att vi har en lag som implicit säger att horor, det är kvinnor som är offer och som inte själva förstår konsekvenserna av sitt handlande och som är oförmögna att fatta beslut om sina egna liv och kroppar så betyder ju inte det att man spär på någon stigmatisering. Åhnä.
För att svara på Gabrielssons fråga, ja, Nya Zeeland avkriminaliserade sexhandeln och resultatet är en säkrare arbetsmiljö, bättre hälsa och helt enkelt lite lyckligare horor som erkänns som myndiga personer.
Att dessutom ironisera över att "I Holland blomstrar tulpanerna och prostitutionen lika praktfullt. Alla mår bra och det finns inget red-light district" är extra obehagligt, när sexköpslagen faktiskt slår hårdast mot de sexarbetare som har en trasig bakgrund. De står nämligen kvar på gatan och har sett sin situation förändras när de bra kunderna försvunnit till Internet och de obehagliga typerna blivit kvar - med följden att de inte kan välja bort dem.
Ida Gabrielsson, du är skyldig en förklaring. Varför ignorerar du kvinnornas argument i den här frågan, och varför för du en politik som slår mot sexsäljare?
fredag, oktober 09, 2009
Sex sex sex
Ni får förlåta rubriken, men det är mitt sexhundrasextiosjätte inlägg - och det handlar om sexköpslagen. Jag kunde inte låta bli.
Nåja, jag debatterade i alla fall sexköpslagen igår kväll mot Gudrun Schyman, i Österängskyrkan i Jönköping. Bara påven fattades. Det blev i alla fall en mycket intressant - och kanske framförallt för mig lärorok - debatt.
Det är väl alltid så här i efterhand som man kommer på vad man borde sagt. När Schyman påstod att jag, eftersom jag ville avkriminalisera sexköp, borde verka för en blomstrande sextjänstesektor och i rimlighetens namn också borde vilja införa en sexsäljargymnasielinje, så borde jag ha svarat nej; jag är liberal. Bara för att jag inte vill förbjuda något behöver jag inte vilja uppmuntra beteendet. Det var också en hel del argument som jag aldrig hann ta upp, men vafan.
Debatten kanske framförallt kan sammanfattas som lärorik för min del, men jag tror att jag lyckades få fram ett par poänger. När jag exempelvis frågade Schyman varför hon vill ha kvar sexköpslagen trots att den förvärrar sexsäljarnas situation svarade hon att det viktiga var att skicka en signal om vilket samhälle vi ville ha. När jag frågade om den signalen var viktigare än sexsäljarnas väl och ve så svarade hon att om det nu fanns en eller tio som ville sälja sex så fick de helt enkelt låta bli, för för henne var det viktiga att värna de trasiga själar som fanns i sexbranchen. I mina ögon säger det en hel del.
Sexköpslagsfrågan verkar inte vilja lägga sig, tack och lov. Fredrick Federley motionerar om ett upprivande, vilket gillas av bl.a. Witchbitch, ProjO/Gothbarbie, Ingrid Lundqvist, fellow CUF:are och en viss man vi trodde försvunnit från bloggosfären.
(Sen vill jag också tillägga att det var riktigt, riktigt roligt att bli inbjuden just till Österängskyrkan - de verkar ha tagit på sig att vara ett forum för samhälle och debatt som jag tyvärr tror att många partier har glömt bort. Ett stort, stort tack för ett fantastiskt arrangemang! Förhoppningsvis kommer det att dyka upp en video med debatten senare - Ung Pirat i Jönköping var nämligen där med en webbkamera! All credd till dem!)
Nåja, jag debatterade i alla fall sexköpslagen igår kväll mot Gudrun Schyman, i Österängskyrkan i Jönköping. Bara påven fattades. Det blev i alla fall en mycket intressant - och kanske framförallt för mig lärorok - debatt.
Det är väl alltid så här i efterhand som man kommer på vad man borde sagt. När Schyman påstod att jag, eftersom jag ville avkriminalisera sexköp, borde verka för en blomstrande sextjänstesektor och i rimlighetens namn också borde vilja införa en sexsäljargymnasielinje, så borde jag ha svarat nej; jag är liberal. Bara för att jag inte vill förbjuda något behöver jag inte vilja uppmuntra beteendet. Det var också en hel del argument som jag aldrig hann ta upp, men vafan.
Debatten kanske framförallt kan sammanfattas som lärorik för min del, men jag tror att jag lyckades få fram ett par poänger. När jag exempelvis frågade Schyman varför hon vill ha kvar sexköpslagen trots att den förvärrar sexsäljarnas situation svarade hon att det viktiga var att skicka en signal om vilket samhälle vi ville ha. När jag frågade om den signalen var viktigare än sexsäljarnas väl och ve så svarade hon att om det nu fanns en eller tio som ville sälja sex så fick de helt enkelt låta bli, för för henne var det viktiga att värna de trasiga själar som fanns i sexbranchen. I mina ögon säger det en hel del.
Sexköpslagsfrågan verkar inte vilja lägga sig, tack och lov. Fredrick Federley motionerar om ett upprivande, vilket gillas av bl.a. Witchbitch, ProjO/Gothbarbie, Ingrid Lundqvist, fellow CUF:are och en viss man vi trodde försvunnit från bloggosfären.
(Sen vill jag också tillägga att det var riktigt, riktigt roligt att bli inbjuden just till Österängskyrkan - de verkar ha tagit på sig att vara ett forum för samhälle och debatt som jag tyvärr tror att många partier har glömt bort. Ett stort, stort tack för ett fantastiskt arrangemang! Förhoppningsvis kommer det att dyka upp en video med debatten senare - Ung Pirat i Jönköping var nämligen där med en webbkamera! All credd till dem!)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
