När man pratar jämställdhet så är det väldigt lätt att man börjar i fel ände. Oftast får man höra att det och det måste förändras för att vi ska få ett jämställt samhälle - sällan diskuteras något med utgångspunkt i att vi behöver ett jämställt samhälle därför att... Personligen tror jag detta har att göra med den strävan efter politisk korrekthet i den här specifika frågan som finns kanske framförallt hos media och politiker. Skulle man säga att vi behöver ett jämställt samhälle därför att... så innebär ju det att jämställdheten som sådan inte är en gudagiven godhet, utan något som precis som allt annat behöver motiveras. Kanske finns en rädsla för att man inte ska kunna motivera det - kanske har man helt enkelt glömt hur man gör.
Det är nämligen viktigt med ett jämställt samhälle, därför att det man har mellan benen används som måttstock där det de facto är helt irrelevant - könet sätts före individen, och innebär en ofrivillig kollektivisering.
Se exempelvis på den kollektiva uppdelning vad gäller yrken som finns i vårt samhälle. Männen finns inom privat sektor, driver företag, tjänar pengar (de är ju trots allt fortfarande familjeförsörjaren, i sann, konservativ anda) - medan kvinnor återfinns i de lågavlönade yrkena i offentlig sektor. Omvårdande yrken, deltidstjänster. Finns det egentligen någon biologisk förklaring till detta? Nej, inte ens om man säger att kvinnor är omvårdande av naturen. I första hand bör det nämligen handla om omvårdnad av den egna familjen - och ska man kunna göra det, då behöver man faktiskt dra in lite cash. Ändå antas kvinnan i dagens samhälle fortfarande vara villig att offra sin ekonomi, sina drömmar och sitt välbefinnande för att tjäna det allmänna.
Det är därför vi behöver fler kvinnliga företagare. För att kvinnorna själva ska få en chans att göra något åt den rådande ordningen. För att också kvinnor ska tjäna pengar, trivas med sina jobb, slippa arbeta på ett sätt som leder till sjukskrivning och förverkliga sina egna drömmar. Det handlar om en frigörelse från det offentligas bojor.
Därför är det sannerligen beklagligt att kvinnligt företagande motiveras med att samhället behöver det. Det blir så tydligt att vissa inte förstått vad det handlar om. Sakine Madon har helt rätt när hon skriver att man måste sluta underblåsa bilden av kvinnor som altruistiska varelser utan förståelse för pengar eller vinst. Och jo, lite tveksamt är det faktiskt om kvinnliga företagsambassadörer gör så där vansinnigt stor nytta för kvinnligt företagande - även om jag tror att det är ett nyttigt sätt att knyta kontakter och hämta inspiration. Men ska man verkligen få fart på jämställdheten i vårt avlånga land, då gäller det att sluta förhindra kvinnor att starta företag inom de områden som många av dem har utbildning inom och erfarenhet av. Kort sagt, låt vården drivas av privata företag istället för det offentliga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag är helt för jämnstäldhet, och kan även i viss mån tänka mig betecknas som feminist.
Men jag tycker hela debatten har pågått för länge och draght åt fel håll.
Kvinnor har ju röst rätt, rätt att arbeta även när dom har barn och rätt till ett eget liv, vilket var kärnpunkterna när debatten startade en gång i tiden.
Nu för tiden handlar det oftast bara om ett uppriktigt manshat som kan liknas vid extrem rasism.
Visst, det finns fortfarande en och annan späcksäck med hög positiom inom olika områden, som krampaktigt håller fast vid det som en gång varit.
Men om man ska vara realistisk handlar det nu för tiden emdast om att ha rätt utbildning för det önskade jobbet.
Sen tror jag könsrasismen är dubbel;
Män är rädda för kvinnor eftersom dom är praktiska och bra på att tänka.
Kvinnor i sin tur verkar ofta vara instälda på att män inom arbetsmarknaden endast motarbetar dom.
Nu vet jag själv iof bara om SisBiz,
Men så har jag ju heller alldrig sökt.
Privatcams
Amateur Cams
Privat Sexcams
Bra skrivet, många intressanta poänger där. Har lite svårt för detta dock:
"Ändå antas kvinnan i dagens samhälle fortfarande vara villig att offra sin ekonomi, sina drömmar och sitt välbefinnande för att tjäna det allmänna."
Jag ser inte det. Män och kvinnor gör absolut olika val i stor grad, kvinnor offrar sin ekonomi i större grad och det är absolut intressant att ta reda på varför det är så... men jag är inte så säker på att man utan att ha någon grund för det kan säga att kvinnor "förväntas" göra det. Själv har jag aldrig känt mig särskilt pushad ut i den privata sektorn som man.
Frontalkrock: Jag ser mig själv som liberal feminist, och har pratat med många feminister i mitt liv, både liberala och socialistiska sådana, och jag kan inte minnas att jag någonsin råkat ut för "manshat". Det här med manshat verkar nästan vara någon slags konspirationsteori.
Däremot har mer eller mindre varenda tjej jag någonsin träffat i hela mitt liv haft stor respekt för och/eller tänt sexuellt på "riktiga män". Och när jag säger "riktiga män" menar jag inte grabbiga killar som slår vad om vem som kan dricka mest öl. När jag säger "riktiga män" så menar jag killar som har självförtroende, är bekväma med sig själva, artiga men inte mesiga, ställer krav på sin omgivning och människor i den men reagerar på ett moget och sansat sätt när kraven inte uppfylls, med mera med mera.
Jag börjar undra om de killar som påstår att feminister "hatar män" i själva verket bara ogillar att feminister generellt sett har svårt för mentalt omogna manspojkar.
Det finns för övrigt, exakt samma problem i det kvinnliga könet - det vill säga vuxna kvinnor som fortfarande har en liten flickas mentalitet.
Och bara för sakens skull ska jag avrunda det här med ett raggningstips - om en kvinna beter sig som ett bortskämt litet barn, till exempel genom att tappa besinningen, manipulera människor till att göra saker genom att försöka se söt ut, eller försöker få sin vilja genom att hota med att bli ledsen och gråta eller liknande (alla saker som småbarn gör)... Och du som kille avslöjar henne, och berättar att du inte tänker stå ut med hennes omogna beteende och att du tänker avsluta diskussionen och gå därifrån eller liknande om hon inte skärper sig... Så kommer du få väldigt intressanta reaktioner...
Detta ser för mig ut som en mycket kortsiktig icke-lösning för jämställdheten. Att vården ska bli privatägd för att kvinnor ska bli företagare stärker ju bara normen om kvinnans plats inom vård och omhändertagande. Istället bör man sudda ut normerna för att öppna för alla i alla delar av samhället.
Dessutom ser jag stora brister i att sätta människor med vinstsyfte vars vilja inte är att "tjäna det offentliga" i chefspositioner inom vård, utbildning och andra livsviktiga miljöer. Finns ett vinstbegär finns också anledning till besparingar, press mm. Samt en enorm utökning av de redan för stora klassklyftorna. Det är för övrigt ett mycket litet antal högutbildade kvinnor som skulle få chansen att driva företag inom vården.
Skicka en kommentar