Jag hade fel om 2008

Förra året skrev jag att det nya året inte alls markerade ett slut, utan en ny början. Aldrig har jag väl haft så fel.

Visst har det funnits ljuspunkter, men i stort har året haft en frihetlig nedgång som är värre än börsens.

Jag började året med att upptäcka ERK och sucka över halvdöda institutioner med dålig taktkänsla. Pappa vägrade kompromissa med sin integritet och Nämnden för Barn, Utbildning och Fritid förlorade - i mina ögon - sin bäste ordförande någonsin.

Småpotatis, kan tyckas så här i efterhand, för plötsligt dök en storspelare upp på banan. Vi reglerar, sade de, när de menade att de berättigade allmän avlyssning. I en enda omröstning dödades den personliga integriteten - av en borgerlig regering där centerpartiet ingår. Jag tror aldrig att jag i hela mitt liv skämts så mycket över min partitillhörighet. Aldrig. Ändå beslutade jag mig för att stanna. Det handlar om taktik. Det handlar om att inte ha några egentliga alternativ. Det handlar om att skämmas så mycket att man villigt städar upp andras skit.

2008 handlade också mycket om feltolkningar. Syndikalister fick för sig att porr var ofeministiskt. Centerkvinnorna var fan inte bättre. I finanskrisens spår blev allt nyliberalt - till och med socialism. Marknadshyror var det visst så länge sedan vi hade att folk glömt bort vad det är.

Under hösten föddes också ett annat hot mot integriteten: IPRED. En allians som sade sig vilja återvinna förtroendet fick sin chans och sumpade den.

Civilkuragelagen dök också upp och jag fick uttala mig i DN om saken. Saken verkar sedan ha dött ut, men det är väl värt att hålla ögonen öppna.

Man får väl bara erkänna att det blivit en del porr, hor och feminism också. Vad fan, jag har ju till och med blivit censurerad! Jag som hoppats på att vi gick mot bättre tider.

Förra året lovade jag att gå upp fem kilo. Det har förvisso misslyckats, men på något vis har jag hamnat stabilt över femtiosträcket. I år tänkte jag iställlet försöka skaffa mig kondition, eller nått.
För när allt kommer omkring är det nog konditionen det hänger på. Det här med hjärt- och kärlsjukdomar, alltså. Sådana vill vi ju tydligen inte råka ut för. Maten ska de bannemig inte få ta ifrån mig.
Årets citat på temat dök i alla fall upp för mig i Ljusdalsposten på självaste julafton och är författat av Christer Enkvist, överläkare, och Olle Jonsson, mjölkbonde. Nog fan har de en poäng med följande; Vi måste komma ihåg att i ett historiskt perspektiv är det först under de få 30–40 åren som Livsmedelsverkets rekommendationer funnits som fetman i landet formligen exploderat, inte minst bland våra barn.

Hur kan man då summera året?

FRA. IPRED. En socialistisk borgarregering som gör mer dåligt än bra och som vägrar acceptera människors egna val.

På torsdag börjar FRA-lagen gälla, med full kraft, utan inskränkningar. Onsdag kväll skålar vi för vad som kanske varit vårt sista år i frihet. Gott nytt år, hörrni.