Förlåt, men nu blir det lite opolitiskt och mer privat, men DN rapporterar om Karin, orolig mamma till Jonas, 21, som bara spelar WoW. För mig är det lite roligt, faktiskt, eftersom min pojkvän och den här Jonas är lite lika varandra. Ni vet, spelar. Spelar mycket. Lever för att spela. Nåja, det verkar finnas ett par skillnader. Mitt småländska bihang har en hög med AFK-vänner han spelar med, och han lade ner just WoW för något år sedan.
Nåja, jag tycker mig ha lite halvkoll på läget vad det gäller just gamers. Jag känner till dygnsrytmen, tankesättet, prioriteringarna.
Till att börja med har de allra flesta ett helt normalt liv. Visst, de lever inte för att jobba - de jobbar för att spela - men de tjänar egna pengar, går ut på krogen som normalt folk ibland, har partners och vänner och är i stort sett som vilken annan människa som helst. Vissa gillar att läsa på fritiden, andra spelar fotboll, många ägnar varje minut de kan i stallet - och en del gillar att spela. Mycket konstigare än så är det inte.
I vissa fall händer det dock att någon blir rejält bortskämd, som i fallet Jonas respektive min pojkvän. Bortskämd kan man bli i en massa andra sammanhang också, men det betyder inte att man behöver samtalsterapi. Det betyder att man behöver krav, gränser och en förståelse för att saker inte kommer gratis här i livet. Pojkvännen kommer därför att få lov att plugga in gymnasiebetygen på Komvux fr.o.m. januari, även om tanken är att han ska bli hemmaman. Risken är ju inte överhängande att jag får en så pass bra lön att det kommer att funka direkt efter avslutade studier. Och trots att han bor hemma hos mamma och egentligen inte betalar för sig så har han faktiskt haft jobb och skjuter till slantar till hushållskassan när det behövs.
Den här Jonas har dock, av artikeln att döma, inte någon arbetslivserfarenhet. Han verkar ha suttit på rummet framför datorn i rummet i princip i flera år och bidragit endast genom att laga middag. Mamman påstår i sin tur att hon varken förstår eller lyckas förändra situationen. Därför tänkte jag att jag skulle komma med lite tips till mamma Karin.
1. Minsta motståndets lag gäller. Om du möjliggör för din son att sitta hemma och spela hela dagarna så kommer han att göra det.
2. Ett ultimatum är inte ett ultimatum om det inte får konsekvenser att bryta det. Om du säger att du ska gömma modemet om han inte skärper sig men sedan inte gör det, då är det fullständigt självklart att det inte funkar.
3. Du kan absolut stänga av bredbandsuppkopplingen. Du kan till och med slänga ut honom. Ditt uppdrag som mamma är att förbereda honom på livet. I livet får man betala för uppkoppling, hyra och mat. Learning by doing brukar funka utmärkt för den som gillar att spela.
4. Kom nu också ihåg att sociala relationer via Internet också är sociala relationer, oavsett om du förstår det eller inte.
Överlag handlar det här inte om spelandet i sig, utan om ren bortskämdhet. Bortskämdhet botas bäst med lite hederlig verklighetskontakt.
lördag, oktober 31, 2009
tisdag, oktober 20, 2009
SMS-lån
Jag fick förmånen att delta i SVT:s Debatt (avsnittet finns här t.o.m. den 8 januari 2010). Ämnet var SMS-lån och ett längre debattinlägg finns på SVT Opinion.
lördag, oktober 17, 2009
Ledigt jobb hos CUF i Kalmar
En av de finaste sakerna med att sitta i CUF:s förbundsstyrelse är att man får kontaktdistrikt att åka ut till. Under helgen har jag varit i Kalmar läns CUF-distrikt och haft skitkul - skolbesök, café- och diskussionskväll, bio, distriktsstyrelsemöte och återvärvning komprimerat till två dagar.
Om någon som läser den här bloggen händelsevis är arbetslös och känner att fan, det verkar ju kul, det där de gör i Kalmar CUF, så har den personen världens chans. Distriktet söker nämligen en valombudsman! Annons följer:
Att ungdomar får vara med i samhällsdebatten och själva påverka och forma sin framtid är viktigt. Därför söker Centerpartiets ungdomsförbund i Kalmar län en ombudsman.
Centerrörelsen i Kalmar län avser förstärka personalbemanningen på distriktsexpeditionen i Kalmar stad inför det åstundande valet 2010. Tjänsten är en projekttjänst på heltid och är oreglerad.
Dina arbetsuppgifter som valombudsman är:
Arbeta för en framgång för Centerpartiet och Centerpartiets ungdomsförbund i kommun, landsting och riksdagsval 2010
Värva mer medlemmar till Centerpartiets ungdomsförbund i Kalmar läns distrikt
Sköta den löpande verksamheten (posthantering, kontakt med sidoorganisationer, viss administration, organisera distriktets verksamhet)
Hjälpa oss utveckla och föra CUF Kalmar läns distrikt framåt
Planera och genomföra kampanjer
Vara en drivande kraft i distriktet
Sköta CUF Kalmar läns hemsida
Du kommer själv att få utforma mycket av ditt arbete tillsammans med ungdomarna i CUF och tillsammans med övriga medarbetare inom centerrörelsen. Ditt arbete kommer innebära resor runt om i Kalmar län och arbete på oregelbundna tider. Körkort och datorvana är en fördel.
Vi söker dig som:
Har ett intresse för politik, samhällsfrågor och delar Centerpartiets ungdomsförbunds värderingar.
Är positiv och utåtriktad.
Har lätt att uttrycka dig i tal och skrift
Tillträde. 15 - 20 september 2009
Lön: Lön enligt överenskommelse
Frågor besvaras av distriktsordförande Johan Eliasson, tfn 0707-837287 eller partiombudsman Roger Sandström 070-265 64 26.
Du är mycket välkommen med din ansökan senast den 10 september 2009. Vi tar emot ansökan via e-post, skicka till både e-post adresserna nedan:
johan.eliasson@centerpartiet.se och
roger.sandstrom@centerpartiet.se
Om någon som läser den här bloggen händelsevis är arbetslös och känner att fan, det verkar ju kul, det där de gör i Kalmar CUF, så har den personen världens chans. Distriktet söker nämligen en valombudsman! Annons följer:
Att ungdomar får vara med i samhällsdebatten och själva påverka och forma sin framtid är viktigt. Därför söker Centerpartiets ungdomsförbund i Kalmar län en ombudsman.
Centerrörelsen i Kalmar län avser förstärka personalbemanningen på distriktsexpeditionen i Kalmar stad inför det åstundande valet 2010. Tjänsten är en projekttjänst på heltid och är oreglerad.
Dina arbetsuppgifter som valombudsman är:
Arbeta för en framgång för Centerpartiet och Centerpartiets ungdomsförbund i kommun, landsting och riksdagsval 2010
Värva mer medlemmar till Centerpartiets ungdomsförbund i Kalmar läns distrikt
Sköta den löpande verksamheten (posthantering, kontakt med sidoorganisationer, viss administration, organisera distriktets verksamhet)
Hjälpa oss utveckla och föra CUF Kalmar läns distrikt framåt
Planera och genomföra kampanjer
Vara en drivande kraft i distriktet
Sköta CUF Kalmar läns hemsida
Du kommer själv att få utforma mycket av ditt arbete tillsammans med ungdomarna i CUF och tillsammans med övriga medarbetare inom centerrörelsen. Ditt arbete kommer innebära resor runt om i Kalmar län och arbete på oregelbundna tider. Körkort och datorvana är en fördel.
Vi söker dig som:
Har ett intresse för politik, samhällsfrågor och delar Centerpartiets ungdomsförbunds värderingar.
Är positiv och utåtriktad.
Har lätt att uttrycka dig i tal och skrift
Tillträde. 15 - 20 september 2009
Lön: Lön enligt överenskommelse
Frågor besvaras av distriktsordförande Johan Eliasson, tfn 0707-837287 eller partiombudsman Roger Sandström 070-265 64 26.
Du är mycket välkommen med din ansökan senast den 10 september 2009. Vi tar emot ansökan via e-post, skicka till både e-post adresserna nedan:
johan.eliasson@centerpartiet.se och
roger.sandstrom@centerpartiet.se
tisdag, oktober 13, 2009
Ung Vänster ignorerar kvinnorna
Klatschig rubrik, va? Vad i hela friden kan jag mena med det där? Ung Vänster brukar ju alltid prata om feminism och jämställdhet, skulle de ignorera kvinnor, verkligen?
Ja, att döma av Ida Gabrielssons senaste blogginlägg så gör de det. Det handlar om sexköpslagen. Vad Gabrielsson tycker i frågan är väl rätt självklart, men det intressanta är vilka hon definierar som sina motståndare.
Nej, det är inte Isabella Lund, en av de sexsäljare som faktiskt vågar ta ton i debatten. Det är inte Pye Jakobsson. Det är inte Louise Persson, Petra Östergren eller Susanne Dodillet. Det är inte jag heller, trots att jag nog vågar påstå att jag varit rätt synlig i debatten, inte bara i våras utan också nu i höst.
De som Gabrielsson väljer är idel män. Varför då, kan man fråga sig. Två tänkbara förklaringar finns.
1) Gabrielsson anser helt enkelt att kvinnors argument inte är värda att bemöta. Det vore väldigt, väldigt allvarligt.
2) Gabrielsson inser att det är så mycket svårare att argumentera mot kvinnor i den här frågan, och framförallt mot kvinnor med erfarenhet av sexbranchen. I den insikten chansar hon på att ingen ska analysera hennes val av motståndare som tillåter henne att använda guilt by association-argument som "Omsorg om andra är knappast högerherrarnas signum". Det är också rätt allvarligt, för det innebär dels att hon inte vågar ta debatten på riktigt och dels att hon underskattar det politiska motståndet rätt rejält.
Nåja, Gabrielsson, du ska i alla fall få dina argument synade. Låt oss börja från början:
"Det första argumentet för att upphäva lagen går ut på att sex är en affärsuppgörelse", påstår hon. Så är det verkligen inte. Ett av argumenten är att kvinnor måste få fullständig rätt till sina kroppar och handlingar - och om någon önskar sälja sexuella tjänster så måste den få göra det. Det innebär inte att sex alltid är en affärsuppgörelse.
Försäljning av sex innebär att man utplånar sexualiteten, menar Gabrielsson också. Hon ignorerar fullständigt de sexsäljare som menar att de faktiskt njuter av att ha sex oavsett om de får betalt eller inte.
Gabrielsson tror inte heller att sexköpslagen har bidragit till någon stigmatisering av sexsäljarna. För det är klart, att bara för att vi har en lag som implicit säger att horor, det är kvinnor som är offer och som inte själva förstår konsekvenserna av sitt handlande och som är oförmögna att fatta beslut om sina egna liv och kroppar så betyder ju inte det att man spär på någon stigmatisering. Åhnä.
För att svara på Gabrielssons fråga, ja, Nya Zeeland avkriminaliserade sexhandeln och resultatet är en säkrare arbetsmiljö, bättre hälsa och helt enkelt lite lyckligare horor som erkänns som myndiga personer.
Att dessutom ironisera över att "I Holland blomstrar tulpanerna och prostitutionen lika praktfullt. Alla mår bra och det finns inget red-light district" är extra obehagligt, när sexköpslagen faktiskt slår hårdast mot de sexarbetare som har en trasig bakgrund. De står nämligen kvar på gatan och har sett sin situation förändras när de bra kunderna försvunnit till Internet och de obehagliga typerna blivit kvar - med följden att de inte kan välja bort dem.
Ida Gabrielsson, du är skyldig en förklaring. Varför ignorerar du kvinnornas argument i den här frågan, och varför för du en politik som slår mot sexsäljare?
Ja, att döma av Ida Gabrielssons senaste blogginlägg så gör de det. Det handlar om sexköpslagen. Vad Gabrielsson tycker i frågan är väl rätt självklart, men det intressanta är vilka hon definierar som sina motståndare.
Nej, det är inte Isabella Lund, en av de sexsäljare som faktiskt vågar ta ton i debatten. Det är inte Pye Jakobsson. Det är inte Louise Persson, Petra Östergren eller Susanne Dodillet. Det är inte jag heller, trots att jag nog vågar påstå att jag varit rätt synlig i debatten, inte bara i våras utan också nu i höst.
De som Gabrielsson väljer är idel män. Varför då, kan man fråga sig. Två tänkbara förklaringar finns.
1) Gabrielsson anser helt enkelt att kvinnors argument inte är värda att bemöta. Det vore väldigt, väldigt allvarligt.
2) Gabrielsson inser att det är så mycket svårare att argumentera mot kvinnor i den här frågan, och framförallt mot kvinnor med erfarenhet av sexbranchen. I den insikten chansar hon på att ingen ska analysera hennes val av motståndare som tillåter henne att använda guilt by association-argument som "Omsorg om andra är knappast högerherrarnas signum". Det är också rätt allvarligt, för det innebär dels att hon inte vågar ta debatten på riktigt och dels att hon underskattar det politiska motståndet rätt rejält.
Nåja, Gabrielsson, du ska i alla fall få dina argument synade. Låt oss börja från början:
"Det första argumentet för att upphäva lagen går ut på att sex är en affärsuppgörelse", påstår hon. Så är det verkligen inte. Ett av argumenten är att kvinnor måste få fullständig rätt till sina kroppar och handlingar - och om någon önskar sälja sexuella tjänster så måste den få göra det. Det innebär inte att sex alltid är en affärsuppgörelse.
Försäljning av sex innebär att man utplånar sexualiteten, menar Gabrielsson också. Hon ignorerar fullständigt de sexsäljare som menar att de faktiskt njuter av att ha sex oavsett om de får betalt eller inte.
Gabrielsson tror inte heller att sexköpslagen har bidragit till någon stigmatisering av sexsäljarna. För det är klart, att bara för att vi har en lag som implicit säger att horor, det är kvinnor som är offer och som inte själva förstår konsekvenserna av sitt handlande och som är oförmögna att fatta beslut om sina egna liv och kroppar så betyder ju inte det att man spär på någon stigmatisering. Åhnä.
För att svara på Gabrielssons fråga, ja, Nya Zeeland avkriminaliserade sexhandeln och resultatet är en säkrare arbetsmiljö, bättre hälsa och helt enkelt lite lyckligare horor som erkänns som myndiga personer.
Att dessutom ironisera över att "I Holland blomstrar tulpanerna och prostitutionen lika praktfullt. Alla mår bra och det finns inget red-light district" är extra obehagligt, när sexköpslagen faktiskt slår hårdast mot de sexarbetare som har en trasig bakgrund. De står nämligen kvar på gatan och har sett sin situation förändras när de bra kunderna försvunnit till Internet och de obehagliga typerna blivit kvar - med följden att de inte kan välja bort dem.
Ida Gabrielsson, du är skyldig en förklaring. Varför ignorerar du kvinnornas argument i den här frågan, och varför för du en politik som slår mot sexsäljare?
Etiketter:
idioti,
jämställdhet,
prostitution,
sexköpslagen,
ung vänster
fredag, oktober 09, 2009
Sex sex sex
Ni får förlåta rubriken, men det är mitt sexhundrasextiosjätte inlägg - och det handlar om sexköpslagen. Jag kunde inte låta bli.
Nåja, jag debatterade i alla fall sexköpslagen igår kväll mot Gudrun Schyman, i Österängskyrkan i Jönköping. Bara påven fattades. Det blev i alla fall en mycket intressant - och kanske framförallt för mig lärorok - debatt.
Det är väl alltid så här i efterhand som man kommer på vad man borde sagt. När Schyman påstod att jag, eftersom jag ville avkriminalisera sexköp, borde verka för en blomstrande sextjänstesektor och i rimlighetens namn också borde vilja införa en sexsäljargymnasielinje, så borde jag ha svarat nej; jag är liberal. Bara för att jag inte vill förbjuda något behöver jag inte vilja uppmuntra beteendet. Det var också en hel del argument som jag aldrig hann ta upp, men vafan.
Debatten kanske framförallt kan sammanfattas som lärorik för min del, men jag tror att jag lyckades få fram ett par poänger. När jag exempelvis frågade Schyman varför hon vill ha kvar sexköpslagen trots att den förvärrar sexsäljarnas situation svarade hon att det viktiga var att skicka en signal om vilket samhälle vi ville ha. När jag frågade om den signalen var viktigare än sexsäljarnas väl och ve så svarade hon att om det nu fanns en eller tio som ville sälja sex så fick de helt enkelt låta bli, för för henne var det viktiga att värna de trasiga själar som fanns i sexbranchen. I mina ögon säger det en hel del.
Sexköpslagsfrågan verkar inte vilja lägga sig, tack och lov. Fredrick Federley motionerar om ett upprivande, vilket gillas av bl.a. Witchbitch, ProjO/Gothbarbie, Ingrid Lundqvist, fellow CUF:are och en viss man vi trodde försvunnit från bloggosfären.
(Sen vill jag också tillägga att det var riktigt, riktigt roligt att bli inbjuden just till Österängskyrkan - de verkar ha tagit på sig att vara ett forum för samhälle och debatt som jag tyvärr tror att många partier har glömt bort. Ett stort, stort tack för ett fantastiskt arrangemang! Förhoppningsvis kommer det att dyka upp en video med debatten senare - Ung Pirat i Jönköping var nämligen där med en webbkamera! All credd till dem!)
Nåja, jag debatterade i alla fall sexköpslagen igår kväll mot Gudrun Schyman, i Österängskyrkan i Jönköping. Bara påven fattades. Det blev i alla fall en mycket intressant - och kanske framförallt för mig lärorok - debatt.
Det är väl alltid så här i efterhand som man kommer på vad man borde sagt. När Schyman påstod att jag, eftersom jag ville avkriminalisera sexköp, borde verka för en blomstrande sextjänstesektor och i rimlighetens namn också borde vilja införa en sexsäljargymnasielinje, så borde jag ha svarat nej; jag är liberal. Bara för att jag inte vill förbjuda något behöver jag inte vilja uppmuntra beteendet. Det var också en hel del argument som jag aldrig hann ta upp, men vafan.
Debatten kanske framförallt kan sammanfattas som lärorik för min del, men jag tror att jag lyckades få fram ett par poänger. När jag exempelvis frågade Schyman varför hon vill ha kvar sexköpslagen trots att den förvärrar sexsäljarnas situation svarade hon att det viktiga var att skicka en signal om vilket samhälle vi ville ha. När jag frågade om den signalen var viktigare än sexsäljarnas väl och ve så svarade hon att om det nu fanns en eller tio som ville sälja sex så fick de helt enkelt låta bli, för för henne var det viktiga att värna de trasiga själar som fanns i sexbranchen. I mina ögon säger det en hel del.
Sexköpslagsfrågan verkar inte vilja lägga sig, tack och lov. Fredrick Federley motionerar om ett upprivande, vilket gillas av bl.a. Witchbitch, ProjO/Gothbarbie, Ingrid Lundqvist, fellow CUF:are och en viss man vi trodde försvunnit från bloggosfären.
(Sen vill jag också tillägga att det var riktigt, riktigt roligt att bli inbjuden just till Österängskyrkan - de verkar ha tagit på sig att vara ett forum för samhälle och debatt som jag tyvärr tror att många partier har glömt bort. Ett stort, stort tack för ett fantastiskt arrangemang! Förhoppningsvis kommer det att dyka upp en video med debatten senare - Ung Pirat i Jönköping var nämligen där med en webbkamera! All credd till dem!)
Etiketter:
debatt,
prostitution,
sexköpslagen,
sexualpolitik
tisdag, oktober 06, 2009
Religionsfriheten står över Danielssons smak
Staffan Danielsson och Lennart Pettersson, båda centerpartister måste man väl erkänna, har motionerat om att förbjuda burka och nikab på allmän plats. Det är, för att använda ett milt uttryck, fullständigt upp åt väggarna. Naturligtvis har de båda herrarna ingen rätt över huvud taget att bestämma hur andra ska klä sig - lika lite som de har något att säga till om när jag har kortkort ska de få bestämma när någon vill skyla hela sin kropp.
Kanske kan man ha viss förståelse för Danielssons och Petterssons ståndpunkt. Herrar tenderar nämligen att dra sig mer åt den konservativa, klåfingriga ideologin ju äldre de blir. Det må låta fördomsfullt, men jag tycker mig ha en del empiriska exempel som stödjer min tes.
Vad som är riktigt beklämmande är dock när den annars fantastiska Stefan Lundqvist jublar åt förslaget. Han har annars varit en av mina vapendragare när det gäller sexköpslagsfrågan och har inte fallit för argumentet att inga horor kan vara lyckliga. Nu skriver han istället "Tror någon, på fullaste allvar, att någon VILL gå klädd med ett tält på kroppen?" Ja Stefan, religion får nämligen människor att vilja de underligaste saker. Att bestämma över andras klädsel är ett exempel.
Läs också Magnus Andersson, Johan Pettersson, Per Ankersjö, Johan Hedin på Peace, Love and Capitalism, Abir Al-Sahlani och Stina på Centralt.
Kanske kan man ha viss förståelse för Danielssons och Petterssons ståndpunkt. Herrar tenderar nämligen att dra sig mer åt den konservativa, klåfingriga ideologin ju äldre de blir. Det må låta fördomsfullt, men jag tycker mig ha en del empiriska exempel som stödjer min tes.
Vad som är riktigt beklämmande är dock när den annars fantastiska Stefan Lundqvist jublar åt förslaget. Han har annars varit en av mina vapendragare när det gäller sexköpslagsfrågan och har inte fallit för argumentet att inga horor kan vara lyckliga. Nu skriver han istället "Tror någon, på fullaste allvar, att någon VILL gå klädd med ett tält på kroppen?" Ja Stefan, religion får nämligen människor att vilja de underligaste saker. Att bestämma över andras klädsel är ett exempel.
Läs också Magnus Andersson, Johan Pettersson, Per Ankersjö, Johan Hedin på Peace, Love and Capitalism, Abir Al-Sahlani och Stina på Centralt.
Etiketter:
idioit,
mänskliga rättigheter,
politik,
religion
fredag, oktober 02, 2009
Om feminism
Jag har gått och blivit en av pristagarna i Louise Perssons, Petra Östergrens och Susanne Dodillets essätävling. Läs gärna mitt bidrag till den feministiska debatten här!
onsdag, september 30, 2009
Kort meddelande till Alliansfritt Sverige
LAS innebär inte bara att ungdomar åker först ut p.g.a. att de är sist in - LAS är ett strukturellt problem som också gör att nyanställningen stryps, vilket främst drabbar ungdomar.
tisdag, september 29, 2009
FRA-lagen upphävd redan i höst?
DN rapporterar om att oppositionen nu enats om en färdig motion i FRA-frågan. Det innebär dock i sig inte nödvändigtvis att vi ska jubla.
Förra veckan avslöjade Rick Falkvinge att det finns tveksamheter kring hur motionen egentligen kommer att vara skriven. Det vanliga är att motioner formulerar att man vill att riksdagen tillkännager sin mening för regeringen - det vill säga, kan ni inte åtminstone säga att ni tar hänsyn till exempelvis barnens bästa i varje beslut ni tar? Varmluft, snömos, papperstigrar - ni fattar grejen.
Den ursprungliga FRA-motionen gick dock en smula hårdare åt och innebar att riksdagen faktiskt upphävde Lex Orwell, men den som kommer att behandlas kan lika gärna vara en version som bara tillkännager riksdagens mening. I DN:s artikel ovan sägs det dessutom att "det huvudsakliga budskapet" i motionen är att FRA-lagen ska rivas upp - inte att yrkandet i sig är det. Därmed kan chansen att slippa ens påbörjad massövervakning ha gått i stöpet.
Det vore klart trevligare att inga kablar någonsin kopplas in än att behöva vänta till kontrollstationen 2011 och hoppas att nådastöten kommer där.
Förra veckan avslöjade Rick Falkvinge att det finns tveksamheter kring hur motionen egentligen kommer att vara skriven. Det vanliga är att motioner formulerar att man vill att riksdagen tillkännager sin mening för regeringen - det vill säga, kan ni inte åtminstone säga att ni tar hänsyn till exempelvis barnens bästa i varje beslut ni tar? Varmluft, snömos, papperstigrar - ni fattar grejen.
Den ursprungliga FRA-motionen gick dock en smula hårdare åt och innebar att riksdagen faktiskt upphävde Lex Orwell, men den som kommer att behandlas kan lika gärna vara en version som bara tillkännager riksdagens mening. I DN:s artikel ovan sägs det dessutom att "det huvudsakliga budskapet" i motionen är att FRA-lagen ska rivas upp - inte att yrkandet i sig är det. Därmed kan chansen att slippa ens påbörjad massövervakning ha gått i stöpet.
Det vore klart trevligare att inga kablar någonsin kopplas in än att behöva vänta till kontrollstationen 2011 och hoppas att nådastöten kommer där.
fredag, september 25, 2009
Knappnytt sågar sexköpslagen
En annan Hanna får idag statuera exempel på en verklig liberal i sexköpslagsdebatten när Knappnytt nu tar tag i frågan.
måndag, september 21, 2009
Ett frihetligt Centerparti
En rad framåtblickande centerpartister, däribland Magnus Andersson och Fredrick Federley, skriver idag på Newsmill om behovet av Centerpartiet som det frihetliga alternativet i svensk politik. De har väldigt rätt.
Det finns en frihetlig tradition inom Centerpartiet, där man tagit ställning för människors rätt att göra som de själva vill och för att individen ska gå före systemen. Utförandet har kanske inte alltid varit perfekt, men den grundläggande tron på individen har funnits där.
Att traditionen kommit en smula på skam under mandatperioden råder det väl ingen större tvekan om. Gjort är dock gjort och nu måste det viktiga vara att fokusera på framtiden.
Till att börja med är det viktigt att partistyrelsen idag lägger riktlinjer inför valet 2010 som handlar om mer frihet och mindre klåfingrighet. Därtill är det naturligtvis avgörande hur det går i valet. Jag hoppas få plats i riksdagen för att kämpa för de mänskliga rättigheterna - och det finns gott om fantastiska alternativ för den som vill rösta på Centerpartiet och en frihetligare framtid. Magnus Andersson, Fredrick Federley, Abir Al-Sahlani, Elisabeth Thand Ringqvist, Oscar Fredriksson, Erik Hultin, Johan Pettersson, Per Åsling, Magnus Persson och Mattias Johansson är bara några av dem som annonserat att de kandiderar till riksdagen och som vill se att Centerpartiet lever upp till rollen som det frihetliga alternativet. För att ha någon trovärdighet krävs dock också att partistyrelsen levererar - helst idag.
Det finns en frihetlig tradition inom Centerpartiet, där man tagit ställning för människors rätt att göra som de själva vill och för att individen ska gå före systemen. Utförandet har kanske inte alltid varit perfekt, men den grundläggande tron på individen har funnits där.
Att traditionen kommit en smula på skam under mandatperioden råder det väl ingen större tvekan om. Gjort är dock gjort och nu måste det viktiga vara att fokusera på framtiden.
Till att börja med är det viktigt att partistyrelsen idag lägger riktlinjer inför valet 2010 som handlar om mer frihet och mindre klåfingrighet. Därtill är det naturligtvis avgörande hur det går i valet. Jag hoppas få plats i riksdagen för att kämpa för de mänskliga rättigheterna - och det finns gott om fantastiska alternativ för den som vill rösta på Centerpartiet och en frihetligare framtid. Magnus Andersson, Fredrick Federley, Abir Al-Sahlani, Elisabeth Thand Ringqvist, Oscar Fredriksson, Erik Hultin, Johan Pettersson, Per Åsling, Magnus Persson och Mattias Johansson är bara några av dem som annonserat att de kandiderar till riksdagen och som vill se att Centerpartiet lever upp till rollen som det frihetliga alternativet. För att ha någon trovärdighet krävs dock också att partistyrelsen levererar - helst idag.
lördag, september 19, 2009
Jag kandiderar till riksdagen 2010
Ja, det är väl dags att komma ut ur garderoben ordentligt. Om ett år är det val till Sveriges riksdag, och när rösterna är färdigräknade hoppas jag på att jag fått en plats där.
Mitt engagemang började hösten 2005 när jag valde att gå med i CUF och Centerpartiet. Redan i början av 2006 fann jag mig själv invald i CUF Jämtland-Härjedalens styrelse, och på den vägen är det. Idag är jag ordförande för en CUF-avdelning hemma i länet och i våras blev jag dessutom invald i CUF:s förbundsstyrelse. För partiets räkning är jag ersättare i Nämnden för Barn, Utbildning och Fritid samt kommunstyrelsen hemma i Härjedalen. Sedan jag började har jag hunnit med många insändare, ett antal debattartiklar och faktiskt ett par TV-sända debatter. Dessutom driver jag den här bloggen, har nyligen blivit krönikör för Tidningen Ångermanland och Örnsköldsvik Allehanda och bloggar även på Magasinet Neo.
Den som följer bloggen på en någorlunda regelbunden basis vet att integriteten är en fråga som ligger mig jäkligt varm om hjärtat. Jag är inte nöjd med den kompromiss vårt parti tvingats gå med på, och jag kommer att fortsätta driva på för att FRA-lagen ska rivas upp, göras om och göras rätt. Att staten bereder sig full tillgång till medborgarnas elektroniska kommunikation är inte på något sätt acceptabelt. Inte heller IPRED-lagen, som ger privata bolag större integritetskränkande befogenheter än vad polisen har, är kompatibel med en stat som respekterar medborgares rätt till privatliv. Jag kommer likaledes verka för att datalagringsdirektivet, IPRED 2 och liknande lagstiftning inte ska implementeras i den svenska lagstiftningen - faktum är att jag kommer att göra allt jag kan för att den grundlagsstadgade rätten till personlig integritet ska stärkas ytterligare, gärna genom att en författningsdomstol införs. Jag har aldrig haft några större problem med att leva i en politisk frysbox - jag ger er mitt ord på att en integritetskränkande lagstiftning aldrig kommer att röstas igenom av mig.
Jag tror också att vi måste arbeta mer aktivt för ett värderingsskifte. Sossarna har lyckats väl med sin strategi - att sätta bilden av företagare som kapitalistsvin som suger ut den allmänna välfärden i dagens Sverige. Inget är naturligtvis längre från verkligheten! Entreprenörerna är de som ger oss alla en möjlighet att tillsammans bygga välfärdssamhället, och det förtjänar de uppskattning för, inte en myriad av krångliga regler och hög beskattning.
Företagande borde vara lika självklart som att bli anställd - ändå får i princip alla gymnasieelever lära sig hur man skriver ett CV, medan bara lyckligt utvalda, exempelvis de som läser samhällsprogrammet med ekonomiinriktning, får lära sig hur man startar och driver ett företag. Det är dock inte särskilt osannolikt att även elever som valt andra huvudämnen i sextonårsåldern kan komma att bli företagare några år senare.
Jag är också feminist - och innan någon kastar anklagelser på mig vill jag påpeka att det alltså betyder att jag anser att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, och att jag aktivt verkar för att samhällsstrukturer inte ska hindra någon från att nå sina mål på grund av ett så irrelevant faktum som vilket kön man har. Ett exempel på där faktiskt staten sätter sig i vägen är att kvinnor har en mycket liten möjlighet att driva företag inom en sektor där överväldigande många kvinnor faktiskt jobbar - välfärdssektorn. En totalitär syn på tillhandahållandet av välfärdstjänster har lett till att kvinnors kunnande och kompetens låses fast i anställningsform till kommun och landsting.
Det är också viktigt att jämställdhetsrörelsen i sin iver att förändra världen inte halkar ner i fällan att omyndigförklara kvinnan. Feminismen föddes ur övertygelsen om att kvinnan är precis lika kapabel som mannen att hantera medborgerliga rättigheter, och vi ska inte rycka undan mattan på oss själva genom att påstå att kvinnan måste tas om hand av staten. Kvinnan behöver bara inte hindras av densamma.
Som ändå faktiskt relativt ung tror jag också att jag kan se på saker ur ett annat perspektiv än, tja, låt oss säga de som inte är det. LAS ifrågasattes först från ungdomsförbundets håll - lagen är ett typexempel på där man ignorerat de nackdelar den medför för unga. Det är trots allt en ganska hög medelålder i riksdagen, och jag tror att den skulle tjäna på att ha fler yngre representanter.
Nåja, man ska inte ropa hej förrän man kommit över bäcken. Innan listan ens fastställs för Jämtlands län - varifrån jag kommer att kandidera - ska medlemsomröstningen avslutas och sedan beslutar höststämman i frågan. Jag hoppas på att få förtroende att representera den nya generationer centerpartister och arbeta för att vår politik ska föra Sverige in i framtiden.
Mitt engagemang började hösten 2005 när jag valde att gå med i CUF och Centerpartiet. Redan i början av 2006 fann jag mig själv invald i CUF Jämtland-Härjedalens styrelse, och på den vägen är det. Idag är jag ordförande för en CUF-avdelning hemma i länet och i våras blev jag dessutom invald i CUF:s förbundsstyrelse. För partiets räkning är jag ersättare i Nämnden för Barn, Utbildning och Fritid samt kommunstyrelsen hemma i Härjedalen. Sedan jag började har jag hunnit med många insändare, ett antal debattartiklar och faktiskt ett par TV-sända debatter. Dessutom driver jag den här bloggen, har nyligen blivit krönikör för Tidningen Ångermanland och Örnsköldsvik Allehanda och bloggar även på Magasinet Neo.
Den som följer bloggen på en någorlunda regelbunden basis vet att integriteten är en fråga som ligger mig jäkligt varm om hjärtat. Jag är inte nöjd med den kompromiss vårt parti tvingats gå med på, och jag kommer att fortsätta driva på för att FRA-lagen ska rivas upp, göras om och göras rätt. Att staten bereder sig full tillgång till medborgarnas elektroniska kommunikation är inte på något sätt acceptabelt. Inte heller IPRED-lagen, som ger privata bolag större integritetskränkande befogenheter än vad polisen har, är kompatibel med en stat som respekterar medborgares rätt till privatliv. Jag kommer likaledes verka för att datalagringsdirektivet, IPRED 2 och liknande lagstiftning inte ska implementeras i den svenska lagstiftningen - faktum är att jag kommer att göra allt jag kan för att den grundlagsstadgade rätten till personlig integritet ska stärkas ytterligare, gärna genom att en författningsdomstol införs. Jag har aldrig haft några större problem med att leva i en politisk frysbox - jag ger er mitt ord på att en integritetskränkande lagstiftning aldrig kommer att röstas igenom av mig.
Jag tror också att vi måste arbeta mer aktivt för ett värderingsskifte. Sossarna har lyckats väl med sin strategi - att sätta bilden av företagare som kapitalistsvin som suger ut den allmänna välfärden i dagens Sverige. Inget är naturligtvis längre från verkligheten! Entreprenörerna är de som ger oss alla en möjlighet att tillsammans bygga välfärdssamhället, och det förtjänar de uppskattning för, inte en myriad av krångliga regler och hög beskattning.
Företagande borde vara lika självklart som att bli anställd - ändå får i princip alla gymnasieelever lära sig hur man skriver ett CV, medan bara lyckligt utvalda, exempelvis de som läser samhällsprogrammet med ekonomiinriktning, får lära sig hur man startar och driver ett företag. Det är dock inte särskilt osannolikt att även elever som valt andra huvudämnen i sextonårsåldern kan komma att bli företagare några år senare.
Jag är också feminist - och innan någon kastar anklagelser på mig vill jag påpeka att det alltså betyder att jag anser att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, och att jag aktivt verkar för att samhällsstrukturer inte ska hindra någon från att nå sina mål på grund av ett så irrelevant faktum som vilket kön man har. Ett exempel på där faktiskt staten sätter sig i vägen är att kvinnor har en mycket liten möjlighet att driva företag inom en sektor där överväldigande många kvinnor faktiskt jobbar - välfärdssektorn. En totalitär syn på tillhandahållandet av välfärdstjänster har lett till att kvinnors kunnande och kompetens låses fast i anställningsform till kommun och landsting.
Det är också viktigt att jämställdhetsrörelsen i sin iver att förändra världen inte halkar ner i fällan att omyndigförklara kvinnan. Feminismen föddes ur övertygelsen om att kvinnan är precis lika kapabel som mannen att hantera medborgerliga rättigheter, och vi ska inte rycka undan mattan på oss själva genom att påstå att kvinnan måste tas om hand av staten. Kvinnan behöver bara inte hindras av densamma.
Som ändå faktiskt relativt ung tror jag också att jag kan se på saker ur ett annat perspektiv än, tja, låt oss säga de som inte är det. LAS ifrågasattes först från ungdomsförbundets håll - lagen är ett typexempel på där man ignorerat de nackdelar den medför för unga. Det är trots allt en ganska hög medelålder i riksdagen, och jag tror att den skulle tjäna på att ha fler yngre representanter.
Nåja, man ska inte ropa hej förrän man kommit över bäcken. Innan listan ens fastställs för Jämtlands län - varifrån jag kommer att kandidera - ska medlemsomröstningen avslutas och sedan beslutar höststämman i frågan. Jag hoppas på att få förtroende att representera den nya generationer centerpartister och arbeta för att vår politik ska föra Sverige in i framtiden.
fredag, september 18, 2009
Temperatur
Aftonbladet tar tempen på de politiska partierna just nu - det vill säga, de intervjuar sju politiska bloggare och jag fick lov att representera Centerpartiet.
Man kanske tycker att det är konstigt att tycka att det är toppen att vara Centerpartist med tanke på integritetsnederlaget i våras - men då behöver man komma ihåg, att som lyckligast är vi när vi står inför en uppgift som är utmanande men som vi tror att vi kommer att klara av.
Man kanske tycker att det är konstigt att tycka att det är toppen att vara Centerpartist med tanke på integritetsnederlaget i våras - men då behöver man komma ihåg, att som lyckligast är vi när vi står inför en uppgift som är utmanande men som vi tror att vi kommer att klara av.
torsdag, september 17, 2009
tisdag, september 08, 2009
Blogge Bloggelito
Det finns vissa bloggar som hör till de första man rekommenderar, vissa bloggar man går in och kollar när RSS-läsaren pajat, vissa bloggar känner man helt enkelt för. En av dessa bloggar har nu gått i graven - Blogge Bloggelitos Regeringsblogg.
Blogge var en sådan där fantastisk bloggare som inte bara tog i saker, han grävde upp dem, dissekerade, smakade, stack sönder och slängde upp framför oss. Han var orädd, hans inlägg genomtänkta, hans idéer avgörande och hans språk fantastiskt. Han stred. Vad fan, när jag drivit igenom ett slopande av sexköpslagen i CUF och inte riktigt hade varesig ork eller tid så tog han helt enkelt över kommentatorsfältet och svarade alla som inte fattat. Jag minns fortfarande hur genuint glad och stolt jag var när jag hamnade i hans bloggroll, hur aproligt det var när han länkade till något av mina inlägg och jag erkänner gärna att jag levde rätt länge på att han kallat mig "babe".
Blogge var den coola killen från gymnasiet kombinerat med intelligens, retorik och mod. Sett till enskilda bloggare var han definitivt en av mina största inspirationskällor och är den som varit allra bäst på att provocera fram en vända till i tankegången, fått en att ifrågasätta, värdera om.
Blogge Bloggelito är värdefull - tro inte det bullshit som står på den länkade sidan. Därför är det lite mer än lovligt mycket "fuck you"-känsla blandat med sorgen. Hela hans gärning, översuddad av ett farväl. Damn it, Blogge, we need you. Jag börjar till och med skriva cheesy på engelska. Kom tillbaka!
Blogge var en sådan där fantastisk bloggare som inte bara tog i saker, han grävde upp dem, dissekerade, smakade, stack sönder och slängde upp framför oss. Han var orädd, hans inlägg genomtänkta, hans idéer avgörande och hans språk fantastiskt. Han stred. Vad fan, när jag drivit igenom ett slopande av sexköpslagen i CUF och inte riktigt hade varesig ork eller tid så tog han helt enkelt över kommentatorsfältet och svarade alla som inte fattat. Jag minns fortfarande hur genuint glad och stolt jag var när jag hamnade i hans bloggroll, hur aproligt det var när han länkade till något av mina inlägg och jag erkänner gärna att jag levde rätt länge på att han kallat mig "babe".
Blogge var den coola killen från gymnasiet kombinerat med intelligens, retorik och mod. Sett till enskilda bloggare var han definitivt en av mina största inspirationskällor och är den som varit allra bäst på att provocera fram en vända till i tankegången, fått en att ifrågasätta, värdera om.
Blogge Bloggelito är värdefull - tro inte det bullshit som står på den länkade sidan. Därför är det lite mer än lovligt mycket "fuck you"-känsla blandat med sorgen. Hela hans gärning, översuddad av ett farväl. Damn it, Blogge, we need you. Jag börjar till och med skriva cheesy på engelska. Kom tillbaka!
måndag, september 07, 2009
söndag, september 06, 2009
Bygg bättre väg istället!
Robert Collin skriver i Aftonbladet om det här med att hastigheten kommer att bli lägre på en hel massa sträckor runt om i Sverige. Han förutspår att det kommer att leda till fler olyckor - och jag tror att han har en poäng.
Majoriteten av alla bilförare kommer nämligen med största sannolikhet att uppleva sänkningarna som fruktansvärt onödiga och antagligen skita fullständigt i dem. Det riskerar att medföra att de tappar respekten för övriga hastighetsbegränsningar, och antalet räddade liv lär ganska snabbt vara nere på noll.
Själv har jag lagt märke till att man planerar att sänka hastigheten mellan Sveg och Funäsdalen. Det är vansinne. Helt klart är det en sak när man sänker begränsningarna under vintern, då väglaget kan vara förrädiskt - men att sänka permanent, hur tänker man då?
Funäsdalen ligger en smula avlägset. Det går inga tåg dit, tyvärr, och närmsta flygplats ligger i Sveg. Det tar tid att ta sig dit, och det är nog bara att erkänna att hastighetsbegränsningarna redan som de ser ut idag är för låga. Det vore antagligen inte bra för turistnäringen om det tog ännu längre tid att ta sig fram.
Lösningen då? Att rusta upp vägen. Faktum är att när jag tog med mig några kompisar hem i påskas blev kommentaren "Infrastruktur!" ett stående skämt under resan som kommentar på alla gropar och ojämnheter bussen skumpade omkring i. Vägkvaliteten är, rent ut sagt, skamligt dålig.
Funäsdalen har en kapacitet om 20 000 turistbäddar, och inte sällan är de alla fulla. Det genererar en rätt stor mängd trafik - kanske är det svårt att tro, men vintertid är det ofta köbildning längs fjällvägarna.
Vägverket tycks dock inte ha tagit någon större notis om saken. Man verkar istället utgå från antalet bofasta när medlen fördelas, vilket innebär att Funäsdalsområdet blir gravt underprioriterat. När man gjorde om sträckan mellan Bruksvallarna och Ramundberget ansåg man sig inte ha råd att göra det ordentligt, så efter vintern fick man lov att komma tillbaka och göra om då tjälen på flera ställen gjort vägen näst intill oframkomlig.
Naturligtvis är det enklare för VV att sänka hastigheterna än att göra något åt vägkvaliteten, men det betyder inte att det är ett bra beslut. Turistorter som Funäsdalen är viktiga för Sverige i dessa tider av finanskris, och att ge dem sämre förutsättningar är fullständigt idiotiskt.
Majoriteten av alla bilförare kommer nämligen med största sannolikhet att uppleva sänkningarna som fruktansvärt onödiga och antagligen skita fullständigt i dem. Det riskerar att medföra att de tappar respekten för övriga hastighetsbegränsningar, och antalet räddade liv lär ganska snabbt vara nere på noll.
Själv har jag lagt märke till att man planerar att sänka hastigheten mellan Sveg och Funäsdalen. Det är vansinne. Helt klart är det en sak när man sänker begränsningarna under vintern, då väglaget kan vara förrädiskt - men att sänka permanent, hur tänker man då?
Funäsdalen ligger en smula avlägset. Det går inga tåg dit, tyvärr, och närmsta flygplats ligger i Sveg. Det tar tid att ta sig dit, och det är nog bara att erkänna att hastighetsbegränsningarna redan som de ser ut idag är för låga. Det vore antagligen inte bra för turistnäringen om det tog ännu längre tid att ta sig fram.
Lösningen då? Att rusta upp vägen. Faktum är att när jag tog med mig några kompisar hem i påskas blev kommentaren "Infrastruktur!" ett stående skämt under resan som kommentar på alla gropar och ojämnheter bussen skumpade omkring i. Vägkvaliteten är, rent ut sagt, skamligt dålig.
Funäsdalen har en kapacitet om 20 000 turistbäddar, och inte sällan är de alla fulla. Det genererar en rätt stor mängd trafik - kanske är det svårt att tro, men vintertid är det ofta köbildning längs fjällvägarna.
Vägverket tycks dock inte ha tagit någon större notis om saken. Man verkar istället utgå från antalet bofasta när medlen fördelas, vilket innebär att Funäsdalsområdet blir gravt underprioriterat. När man gjorde om sträckan mellan Bruksvallarna och Ramundberget ansåg man sig inte ha råd att göra det ordentligt, så efter vintern fick man lov att komma tillbaka och göra om då tjälen på flera ställen gjort vägen näst intill oframkomlig.
Naturligtvis är det enklare för VV att sänka hastigheterna än att göra något åt vägkvaliteten, men det betyder inte att det är ett bra beslut. Turistorter som Funäsdalen är viktiga för Sverige i dessa tider av finanskris, och att ge dem sämre förutsättningar är fullständigt idiotiskt.
tisdag, september 01, 2009
Mindre politisk korrekthet - en del av lösningen
Magnus är rejält i farten och skriver idag på Expressens sidan 4 om att man måste se över regleringen av bostadsbyggandet för att komma till rätta med studenternas besvärliga bostadssituation. Han visat tydligt på hur den politiska korrektheten och klåfingrigheten ställt till det.
Nej, det är knappast rimligt att kräva att ett helt bestånd av hyresrätter ska vara handikappanpassat. Jag, och många med mig, hade exempelvis uppskattat om man istället för ett gigantiskt badrum haft plats för typ ett köksbord eller en något lägre hyra. Det är långt rimligare att var fjärde lägenhet är rullstolsanpassad och att människor med funktionshinder ges förtur till dessa lägenheter.
Det är heller ingen överdrivet bra idé att bygga dyra lyxlägenheter. Låg hyra är sjukt viktigt för landets studenter, kaklade badrum kan man skaffa sig senare i livet. Kan politikerna kanske ta och förstå att människors bostadssituation inte är - eller bör - vara statisk?
Nej, det är knappast rimligt att kräva att ett helt bestånd av hyresrätter ska vara handikappanpassat. Jag, och många med mig, hade exempelvis uppskattat om man istället för ett gigantiskt badrum haft plats för typ ett köksbord eller en något lägre hyra. Det är långt rimligare att var fjärde lägenhet är rullstolsanpassad och att människor med funktionshinder ges förtur till dessa lägenheter.
Det är heller ingen överdrivet bra idé att bygga dyra lyxlägenheter. Låg hyra är sjukt viktigt för landets studenter, kaklade badrum kan man skaffa sig senare i livet. Kan politikerna kanske ta och förstå att människors bostadssituation inte är - eller bör - vara statisk?
måndag, augusti 31, 2009
CUF går i spetsen - vem fan ska annars göra det?
I förra veckan skrev Maud Olofsson på Brännpunkt om att Alliansen måste våga mer. Magnus Andersson vågar vara ännu mer specifik och kräver skattesänkningar - inte bara avdrag, frihandel, systemskifte och en faktiskt möjlighet för kvinnor att driva välfärdsföretag.
Jag hoppas att Alliansen lyssnar. På något sätt känns det som om initiativförmågan i regeringen bleknat - det handlar inte längre om att förändra, att göra bättre, att Sverige ska bli lite friare. Det handlar om att sitta kvar. Den prioriteringen är aldrig bra för ett land.
Det är lite drygt ett år kvar till valet. Då måste vi inte bara våga stå för vad vi gjort och vara stolta över (det mesta) av det, utan också ha fortsatta visioner. Vi vann inte 2006 för att vi ville ha makt, vi vann för att vi målade upp en dröm för Sverige som andra också drömde.
Sanningen är den att det inte finns en chans att allt kommer hinna fixas på ett år. Vi kommer alla att ha gott om frågor som inte är åtgärdade som vi vill driva upp på dagordningen - och det måste vi ha modet att göra. Frågan är, finns det modet någon annanstans än i CUF? Vi tänker inte utgå från det, och det innebär också att vi kommer att jobba ännu hårdare än 2006 för att vår dröm för Sverige ska gå i uppfyllelse.
Jag hoppas att Alliansen lyssnar. På något sätt känns det som om initiativförmågan i regeringen bleknat - det handlar inte längre om att förändra, att göra bättre, att Sverige ska bli lite friare. Det handlar om att sitta kvar. Den prioriteringen är aldrig bra för ett land.
Det är lite drygt ett år kvar till valet. Då måste vi inte bara våga stå för vad vi gjort och vara stolta över (det mesta) av det, utan också ha fortsatta visioner. Vi vann inte 2006 för att vi ville ha makt, vi vann för att vi målade upp en dröm för Sverige som andra också drömde.
Sanningen är den att det inte finns en chans att allt kommer hinna fixas på ett år. Vi kommer alla att ha gott om frågor som inte är åtgärdade som vi vill driva upp på dagordningen - och det måste vi ha modet att göra. Frågan är, finns det modet någon annanstans än i CUF? Vi tänker inte utgå från det, och det innebär också att vi kommer att jobba ännu hårdare än 2006 för att vår dröm för Sverige ska gå i uppfyllelse.
söndag, augusti 30, 2009
CUF får fint beröm
Jag har varit på ett alldeles underbart förbundsstyrelsemöte i helgen och varit utan Internet - men vad gör det? När jag kom hem hittade jag det här inlägget i RSS-läsaren, vilket hänvisar till en lång och illustrerande bloggpost om CUF:s utveckling av Erik Berg.
Vilken CUF:ares hjärta glöder inte lite extra när man påminns om att man övergett formuleringar som att "CUF förespråkar därför en styrd och ramplanerad ekonomi där de politiskt ansvariga instanserna riksdag, landsting och kommuner ges ansvaret för samhällsutvecklingen", utan istället stolta proklamerar att "Fri handel och en fri ekonomi leder till ökat välstånd" och "Varje missbrukad skattekrona är stöld från medborgarna och måste undvikas"?
För mig är det fantastiskt att ungdomsförbundet har vågat kliva bort från socialism och istället har blivit liberalismens främsta företrädare i Sverige. Jag blir extra varm inombords när jag tänker på att vi är ett förbund som kämpar för att minska världsfattigdomen och öka människors frihet - på bekostnad av klåfingriga politikers maktbefogenheter. Det är tamejfan vackert!
Vilken CUF:ares hjärta glöder inte lite extra när man påminns om att man övergett formuleringar som att "CUF förespråkar därför en styrd och ramplanerad ekonomi där de politiskt ansvariga instanserna riksdag, landsting och kommuner ges ansvaret för samhällsutvecklingen", utan istället stolta proklamerar att "Fri handel och en fri ekonomi leder till ökat välstånd" och "Varje missbrukad skattekrona är stöld från medborgarna och måste undvikas"?
För mig är det fantastiskt att ungdomsförbundet har vågat kliva bort från socialism och istället har blivit liberalismens främsta företrädare i Sverige. Jag blir extra varm inombords när jag tänker på att vi är ett förbund som kämpar för att minska världsfattigdomen och öka människors frihet - på bekostnad av klåfingriga politikers maktbefogenheter. Det är tamejfan vackert!
Etiketter:
CUF,
frihet,
liberalism,
positiv utveckling
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
