Låt mig berätta lite om frihet

Jag uppmärksammades på att min förbundsordförandekollega i KDU, Aron Modig, skrivit på SVT Debatt om att det nu ska bli tillåtet även för ensamstående att bli inseminerade.

Jag kan väl förstå att man är emot det. Jag håller inte med om ett sådant ställningstagande, men jag kan ändå respektera att man tycker att det absolut viktigaste i hela världen är att barn har just en mamma och en pappa. Själv är jag övertygad om att barn behöver ett vuxet stöd och en vuxen trygghet, men att den exakta formen för hur det ser ut inte är avgörande för hur väl det fungerar. Även om det generellt sett skulle vara så att barn som har två heterosexuella, monogama föräldrar mår bäst, så betyder det inte att det stämmer för varje enskilt fall. Ni vet, lite som det här med att män har en bredare normalfördelingskurva inte innebär att alla män är varesig smartare eller dummare än alla kvinnor. Staten kan verkligen inte tillåtas gruppera människor utifrån den typen av identiteter.

Det som dock faktiskt fångade mig var det här stycket:

"De ideologier som växte fram under främst 1800-talet vilar på något helt annat än den kristdemokratiska värdegrunden. Liberalismen och socialismen har det gemensamt att de båda förnekar den mänskliga naturen och behovet av gemenskap. Där socialismen vill tvinga alla människor in i en konstlad gemenskap, i form av kollektivism, vill liberalerna isolera människor från varandra och göra oss till ensamma öar vars enda kontakt med omvärlden är via staten och arbetsmarknaden. Dessa båda människosyner förenas i en strävan efter att rasera de naturliga gemenskaperna och bryta ut individen ur sitt sociala sammanhang."

Socialismen får lov att försvara sig själv, men jag tycker att den nidbild som Modig målar upp av liberalismen behöver bemötas. (Även om min kollega i LUF, Adam Cwejman, också tagit sig an det redan.) Det är ju faktiskt beklämmande om han fått för sig att det är så det är.

Det finns ingen liberal som förnekar att människor har ett behov av gemenskap. Det är vetenskapligt fastslaget som ett mänskligt behov. Liberaler är inte ute efter att förstöra några naturliga gemenskaper och isolera människor - och vi är verkligen inte ute efter att begränsa mänskliga kontaktarenor till staten och arbetsmarknaden.

Liberaler är ute efter att frigöra människor. Att minska tvånget. Det är kärnan i vår ideologi - att alla handlingar människor företar mot varandra ska vara fria från tvång.

Om de gemenskaper som Modig talar om är så naturliga så kommer de självklart att bestå även i ett sådant samhälle.

Men om frihet från tvång i Modigs ögon är detsamma som att vilja isolera människor, då är jag hellre isolerad. Om brist på ömsesidighet är detsamma som gemenskap, då står jag hellre utanför. Om det bara är på arbetsmarknaden som mitt eget fria val respekteras, ja, då kommer jag också att hålla mig dit. Och om allt detta stämmer, då är det också den kristdemokratiska värdegrunden som har något gemensamt med socialismen - nämligen tvånget. Det lämnar Modig med en hel del att förklara.

CUF får fint beröm

Jag har varit på ett alldeles underbart förbundsstyrelsemöte i helgen och varit utan Internet - men vad gör det? När jag kom hem hittade jag det här inlägget i RSS-läsaren, vilket hänvisar till en lång och illustrerande bloggpost om CUF:s utveckling av Erik Berg.

Vilken CUF:ares hjärta glöder inte lite extra när man påminns om att man övergett formuleringar som att "CUF förespråkar därför en styrd och ramplanerad ekonomi där de politiskt ansvariga instanserna riksdag, landsting och kommuner ges ansvaret för samhällsutvecklingen", utan istället stolta proklamerar att "Fri handel och en fri ekonomi leder till ökat välstånd" och "Varje missbrukad skattekrona är stöld från medborgarna och måste undvikas"?

För mig är det fantastiskt att ungdomsförbundet har vågat kliva bort från socialism och istället har blivit liberalismens främsta företrädare i Sverige. Jag blir extra varm inombords när jag tänker på att vi är ett förbund som kämpar för att minska världsfattigdomen och öka människors frihet - på bekostnad av klåfingriga politikers maktbefogenheter. Det är tamejfan vackert!

Verkligheten 2.0

Forskare vill bygga ny verklighet.

Virus, illegal verksamhet, brist på bostäder och folk som reser inkognito. Verkligheten är fullt av problem och nu tittar forskarna på hur man kan bygga en ny verklighet för att få bort bristerna. Men de flesta vill hellre förbättra dagens verklighet. För FÖRETAGET är frågan extremt viktig och hälften av företagets forskare arbetar med verklighetsutveckling.

Det räcker med några korta ögonblick ute i verkligheten, sedan stöter man på problemen. Brevlådan fylls av de eländiga reklamutskicken och den som har otur drabbas av värre saker som svininfluensa och stulna kontokort. Till det kan man lägga de betydligt allvarligare inbrott som ständigt drabbar företag och myndig­heter.

Problemen är långt ifrån nya och efterhand är det många som börjat tvivla på om det ens är möjligt att få någon ordning bara genom att lappa och laga. Verkligheten är ju trots allt en skapelse från en helt annan tid och miljö. För det var ju i slutet av 1960-talet som den amerikanska militären och universitetsvärlden lade grunden till dagens verklighet.

Sedan dess har antalet människor ökat dramatiskt. Och det som en gång var som en liten pizzeria av närmast ideell karaktär där de flesta ­kände varandra har förvandlats till en mötesplats, där de kommersiella intressena är starka och där anonymiteten ofta blivit ett problem.

-----

Låt mig göra en sak jävligt klar för Er Som Bestämmer där ute: Talla inte på mitt Nät.

Jag raderar hellre 50 skräppostmeddelanden per dag än tvingas meddela vem jag är när jag använder Internet.
Jag mottar hellre tvåhundratrettiosjutusenniohundafemtiotvå elaka, anonyma kommentarer i minuten än ser ett Internet där allas identitet loggas.
Jag översvämmas hellre av vinklad, oetisk reklam än låter staten lägga sig i.