Vissa är mer jämlika än andra

Alltså förlåt, nu är jag väl allra sist på bollen, men jag kan inte få den här intervjun med Lars Ohly ur skallen.

För det första får man väl konstatera att det är lustigt att det var under sin tid på just SJ som han blev kommunist. Jag menar, det var ju inte ens bolagiserat på den tiden. Nåja.

Det som verkligen gör att jag inte kan släppa artikeln är dock Ohlys absurda inkonsekvens. Så här: Han har inga problem med att inse att pengar kan vara en del av drivkraften för fotbollsspelare, att lönen en klubb kan erbjuda spelar roll för vilka spelare de får och att Sveriges höga skatter inte blir en konkurrensfördel, direkt. Vad det gäller alla andra områden, så verkar dock denna insikt vara som bortblåst.

Antingen vet Ohly något om fotboll som jag inte vet, eller så förstår han inte grundläggande ekonomi.

"Skulle du inte kunna tillämpa samma resonemang på uppfinnare och entreprenörer?

– Samhället är inte en fotbollsplan. När jag pratar om elitens betydelse i idrotten handlar det om den upplevelse det innebär att se på bra idrott, i kombination med den positiva effekt eliten har på breddidrotten. Då finns det en logik i att man sänker skatten, som man har gjort i Danmark och Norge. Ingenstans där har jag hört slutsatsen att man därmed också borde gynna eliten i samhället. Tvärtom menar jag att det är ett problem att vd:ar tjänar fyra gånger så mycket som vanliga industriarbetare. Den eliten minskar möjligheten för människor att leva goda liv.

Kan inte vissa företagare vara förebilder för andra att skapa egna företag – på samma sätt som i idrotten?

– Den moroten spelar nästan ingen roll. När jag började på SJ tjänade mina chefer mångdubbelt mer. Inte var det någon drivkraft! Skulle alla bli chefer då?" (DN)

Alltså: Om Sverige är en arena som ger sämre betalt för entreprenörer än vad de kan få någon annanstans, då kommer de inte att etablera sig här. Om Sveriges medborgare inte tror att det går att tjäna pengar på företagande, då kommer de inte att starta några. Hur svårt ska det vara att förstå? Och vad menar han med "Skulle alla bli chefer då?"? Applicerat på fotbollen skulle ju frågan bli om alla skulle bli elitspelare - men det tycks ju inte ens vara hans mål.

Han tycker dessutom att det är för lätt att bli rik i Sverige. Yepp. I ett land där en av fem har skapat sin egen förmögenhet. Och att döma av att han menar att "den rikedom som uppstår ofta uppstår på andras bekostnad" så kan det heller inte vara så att han bara satt ribban för rikedom liiiite lägre än alla andra.

Vet ni, det finns ju en gammal historia om en socialist och en kapitalist som går förbi en gigantisk och vacker herrgård. I historien säger socialisten "Ingen borde få bo så vackert!" medan kapitalisten säger att "Alla borde kunna bo så vackert!"

Jag trodde bara aldrig att någon socialist skulle göra verklighet av historien. Wow.

Andra bloggar: Elisabeth Thand Ringqvist, Adam Cwejman, Johan Hedin på P,L & C, SvD:s ledarblogg, Hans på Motpol.

När blev socialism nyliberalt?

Redan tidigare har jag misstänkt att Lars Ohly inte riktigt har alla hästar i hagen. Efter dagens Brännpunkt ställer jag mig också tveksam till om han över huvud taget har en hage.

I vilket fall som helst har han ingen aning om vad nyliberalism är. Den amerikanska marknaden är inte nyliberal, det trodde jag vi hade fastslagit. Amerikanska banker tvingades låna ut till icke kreditvärdiga - och man behöver ju inte vara partiledare för att räkna ut vad som händer. Hade USA varit nyliberalt så hade man inte haft sådana regleringar. Det finns ingen "nyliberal ekonomisk politik" som han verkar tro - en nyliberal ekonomi kännetecknas tvärt om av avsaknaden av politisk inblandning.
(Man kan ju för övrigt fråga sig vilket ljushuvud som satt rubriken - "Så går det när nyliberaler får styra". Själva poängen med nyliberalism är ju att det inte styrs.)

För övrigt kan ju nämnas något om begreppet "orättvis fördelningspolitik". I själva begreppet fördelningspolitik ligger ju att det är orättvist - man tar från dem som skapar och ger till någon annan. Det är inte rättvisa Ohly vill ha - det är en konstlad ekonomisk jämlikhet.

Att han dessutom hävdar att vi ska öka det gemensamma ägandet är väl kanske inte förvånande - däremot är konstaterandet att "[r]egeringen verkar tycka att gemensamt ägande är dåligt av princip" en smula befängt.Regeringen har inget emot gemensamt ägande som sådant - om jag och Ohly skulle köpa en travhäst ihop, till exempel, så skulle de inte lägga sig i. Skillnaden mellan det och statligt ägda bolag är ju att medborgarna inte individuellt väljer att äga de statliga bolagen, och ingen kan sälja sin del om inte alla gör det. Att tvinga någon att äga är precis lika äckligt som att stjäla.

Men nu har ju Ohly kanske inte så mycket emot varken det ena eller det andra.

Hägglund borde haft en lätt match mot Ohly

En av nackdelarna med att göra Gomorron Sverige till en del av sin morgonrutin är att man allt för ofta börjar skrika åt TV:n. När Lars Ohly kläcker ur sig saker som att "min problembeskrivning, den är den, det är ett stort problem om vi har en vård som kommer dem till del som har råd att betala, men inte andra".

Nu har vi ju inte en vård i Sverige. Det hela handlar om att Ohly är arg för att barnsjukhuset Martina kommer att startas. Varför? Ja, helt enkelt verkar det handla om att man drar nollsummespeteorin så långt att man vill vägra barn vård. Så här säger Ohly: "Det är ett oerhört resursslöseri här, läkare och sjuksköterskor ska arbeta för att tillgodose de rikas behov av vård, barn till rika föräldrar ska kunna komma till barnsjukhuset Martina med kanske bara infektioner, så använder man läkarkunskaperna, sköterskekunskaperna, till fel saker, när det samtidigt finns vårdköer och behov bland den stora befolkningen som är mycket värre, som handlar om kanske riktiga sjukdomar som verkligen behöver behandlas av läkare."
Alltså, för det första, i Ohlys värld finns ett fixt antal läkare som ska fördelas över befolkningen, och människor som "bara" har infektioner ska hålla sig på mattan. Hur Hägglund kan slarva bort den här debatten är för mig obegripligt, men han babblar på om att Ohly vill förbjuda hit och dit, vilket känns en smula underordnat.

Vad Hägglund borde ha sagt är istället att det naturligtvis är tråkigt att några inte upplever den offentliga vården som tillräcklig, men, hallå, vill de betala dubbelt för vården, kliva ur köerna till de offentliga vårdinrättningarna och lägga in sina ungar på Martina så var så god; det tjänar vi alla på. De som inte har råd kommer ju snabbare fram till läkaren eftersom inte dessa rika snorvalpar står före i kön, och inga resurser försvinner från den offentliga sjukvården. Bara en riktigt ond människa skulle förvägra alla barn bättre vård för att kunna upprätthålla en felaktig nollsummespelsteori.

Jag har skrivit om den typen av moral förr.