Polisens olagliga register är oacceptabelt

Idag rapporterar DN att polisen olagligen har registrerat uppgifter om personers etnicitet och religiösa tillhörighet.

Man får respektera att vissa uppgifter kan behöva registreras i brottsbekämpade syfte. De uppgifterna ska dock vara absolut nödvändiga att hålla i register för att få finnas där. Staten har inte med medborgarnas religion (eller andra tillhörigheter) att göra, om man ska vara helt ärlig.

Att det finns fall när polisen inte respekterar detta är oerhört skrämmande. Det är klyschigt att säga det, men om polisen, som ska upprätthålla lagen i Sverige, inte följer den - varför ska medborgarna göra det? Respekten för lagen måste börja hos dem som ska upprätthålla den, och lagen måste respektera sina medborgares integritet. Religion kan vara farligt att registrera (det har vi ju liksom sett förrut...), liksom politisk tillhörighet, etnicitet och så vidare. Genom att göra det blir staten inte medborgarnas beskyddare, utan en potentiell fara.

Jag hoppas verkligen att det blir en snabb bättring inom polisen rörande detta. Kan man inte hantera registreringen på ett korrekt sätt måste man nämligen fråntas rätten att göra det helt och hållet.

Medborgarmakt

Jag har inte haft mycket kontakt med polisen i mitt liv. Jag känner ett par stycken, och en gång fick jag lift till busstationen av två som råkade köra förbi, men längre än så sträcker sig inte mina erfarenheter. Det är dock lätt att konstatera att det finns andra som har betydligt tråkigare erfarenheter av myndigheten och de personer som ska representera den.

Ja, ibland rent vidriga erfarenheter. Jesper Nilsson, som skriver på bloggen Tuggarna, tog kort med sin mobil på ett par poliser som extrajobbar som biljettkontrollanter. Helvetet bryter lös, och poliserna ger sig på honom. De tar ifrån honom hans tillhörigheter, anklagar honom för ofredande och hotar med att ta in honom och drogtesta honom om han inte raderar bilderna. Han går med på att göra det och släpps därifrån.

Nu kommer vi dock till historiens första lektion: Don't mess with the computer kids. Nilsson lyckas nämligen återskapa bilderna och publicerar dem i det länkade inlägget ovan. Han lyckas också återskapa en filmsnutt som tydligt vittnar om vilken stinkande brist på respekt för medborgarna som poliserna håller sig med. Ja, man kan med andra ord också lära sig att there is something rotten in the Swedish police.

Polisen sitter på ett statligt våldsmonopol. De har fått detta våldsmonopol för att skydda medborgarna - inte trakassera dem. Våldsmonopolet måste också tåla och ta granskning från medborgarnas sida. Det är vansinnigt viktigt, eftersom det faktiskt är vi som ger upp våra rättigheter till deras fördel. Ska vi ge upp dem måste vi kunna kontrollera att situationen inte missbrukas. Enskilda individer som är anställda inom polisen som inte klarar av att förstå och respektera detta bör omedelbart byta jobb. Förslagsvis till något där de inte behöver ha kontakt med människor över huvud taget.

---

Läs också Mattias Svensson på Neo och Johan Hedin.

Vi är alla myndiga, men vissa är myndigare än andra

Via Motpol, Neobloggen och Ledarbloggen uppmärksammas jag på att det finns mer i den nya alkoholutredningen än bara alkoholtillstånd för små restauranger. Gör man det lättare för någon måste man naturligtvis göra det svårare för någon annan, annars skulle kanske byråkratin minska, och det vill vi ju inte.

Bland annat föreslås att alkoholservering ska vara förbjuden efter klockan tre på natten. Man hänvisar naturligtvis till allt stök och bök det blir av att fulla människor springer omkring ända till klockan fem. Obekväma arbetstider för polisen, vet ni.

Jag kanske är rätt ensam om att tycka så, men har man tagit arbete som polis är det väl lite ens jobb att handera obekvämt stök och bök. Att hänvisa till att det är "onödigt" att ha öppettider till klockan fem, det är ju bara larvigt. Vad ska polisen säga härnäst, nä, vi känner inte riktigt för det här med att förhöra folk, kan vi inte bara åtala på en gång?

Att man över huvud taget vill reglera andra människors dryckesvanor är absurt. Det handlar trots allt om vuxna människor och deras kroppsliga integritet. Det handlar om självbestämmande. Det handlar om själva innebörden i ordet myndig, att man svarar för sig själv. Vad skulle göra att folkhälsoministern Maria Larsson står över mig i den frågan? Nu dricker jag visserligen inte, men om jag skulle vilja? Eller, om någon av Larssons underordnade skulle bevisa att alkoholkonsumtion är jätteviktigt för folkhälsan, skulle jag bli tvungen att dricka då?

Frihet är inte frihet om inte individen har rätt att ta beslut som är rent ut sagt korkade. Nu är jag medveten om vilken webbadress den här bloggen har, men snälla, snälla ni som besserwissrar om hur andra ska leva sina liv; lägg av.