Dagens bästa krönika stod Emanuel Karlsten för i DN. Temat? Hur Internet används för att befria folket från förtryck i diktaturer - och hur Internet utsätts för allt mer kontroll i redan demokratiska stater.
I Sverige har vi en FRA-lag som gör att staten bereder sig tillgång till all elektronisk kommunikation som passerar gränsen - vilket den absoluta majoriteten av all trafik gör, även om den är inhemsk. I och med den senaste uppgörelsen är det inte längre bara är regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten som ska få beställa uppgifter från FRA. Säpo och Rikskrim ska läggas till listan.
Det förtjänar kritik. Det går emot den grundläggande uppgörelsen som gjordes 2008. Men jag vill höja ett varningens finger.
Det är nämligen inte så att FRA-lagen är acceptabel ens utan att Säpo och Rikskrim har tillgång. Problemet ligger i grund och botten i att vi har en massavlyssning av det svenska folket - man skulle kunna säga att samtliga medborgare betraktas som misstänkta. Konstant.
Ja, det är väl naturligt att den aktuella debatten fokuserar på den aktuella förändringen, men låt oss inte glömma att det är lagen i grunden det är fel på när vi kritiserar den nya uppgörelsen. Riv upp, gör om, gör rätt är fortfarande i allra högsta grad relevant.
(Läs också Mary som bedriver opposition i frågan inom Moderaterna.)
Visar inlägg med etikett FRA. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett FRA. Visa alla inlägg
tisdag, januari 03, 2012
tisdag, december 13, 2011
FRA igen
Som politiker får man ofta frågan om vilka som är ens hjärtefrågor, vad man brinner lite extra för. Men vad är det egentligen? Klart det finns frågor man tycker är viktigare, men ofta finns det ju en idé om ett samhälle som samtliga politiska förändringar man vill se genomföras kommer att leda fram till.
Sen inser man att det bara finns en enda fråga som faktiskt fått en att grina. Två gånger, dessutom. Nu är jag kanske lite blödig, men när FRA-striden utspelade sig 2008 och Centerpartiet diskuterade den på sin stämma 2009 blev jag så förbannad att jag inte riktigt kunde hålla mig.
Sen blev det självklart som det ändå blev i frågan. FRA-lagen kom på plats. I praktiken passerar all elektronisk kommunikation förbi statens lilla knutpunkt. Och vad hjälper det att det bara är utländsk trafik som ska få kollas när sådant inte går att särskilja innan trafiken samlats in?
Det kanske är därför det är lite svårt att uppbåda samma engagemang nu när det gamla förslaget om att också SÄPO ska få tillgång till övervakningen ser ut att bli verklighet. Det är ju liksom redan kört. Ja, det vill säga, om man inte river upp, gör om och gör rätt.
Men det är klart. Det blir ju inte på något vis bättre av att SÄPO också får tillgång till FRA-shoppen.
Egentligen sägs väl allt i den här tweeten moderate riksdagsledamoten Hanif Bali.
Kan vi snälla låta bli att göra lagen ännu sämre?
Sen inser man att det bara finns en enda fråga som faktiskt fått en att grina. Två gånger, dessutom. Nu är jag kanske lite blödig, men när FRA-striden utspelade sig 2008 och Centerpartiet diskuterade den på sin stämma 2009 blev jag så förbannad att jag inte riktigt kunde hålla mig.
Sen blev det självklart som det ändå blev i frågan. FRA-lagen kom på plats. I praktiken passerar all elektronisk kommunikation förbi statens lilla knutpunkt. Och vad hjälper det att det bara är utländsk trafik som ska få kollas när sådant inte går att särskilja innan trafiken samlats in?
Det kanske är därför det är lite svårt att uppbåda samma engagemang nu när det gamla förslaget om att också SÄPO ska få tillgång till övervakningen ser ut att bli verklighet. Det är ju liksom redan kört. Ja, det vill säga, om man inte river upp, gör om och gör rätt.
Men det är klart. Det blir ju inte på något vis bättre av att SÄPO också får tillgång till FRA-shoppen.
Egentligen sägs väl allt i den här tweeten moderate riksdagsledamoten Hanif Bali.
Kan vi snälla låta bli att göra lagen ännu sämre?
tisdag, december 01, 2009
Storebror lyssnar
tisdag, september 29, 2009
FRA-lagen upphävd redan i höst?
DN rapporterar om att oppositionen nu enats om en färdig motion i FRA-frågan. Det innebär dock i sig inte nödvändigtvis att vi ska jubla.
Förra veckan avslöjade Rick Falkvinge att det finns tveksamheter kring hur motionen egentligen kommer att vara skriven. Det vanliga är att motioner formulerar att man vill att riksdagen tillkännager sin mening för regeringen - det vill säga, kan ni inte åtminstone säga att ni tar hänsyn till exempelvis barnens bästa i varje beslut ni tar? Varmluft, snömos, papperstigrar - ni fattar grejen.
Den ursprungliga FRA-motionen gick dock en smula hårdare åt och innebar att riksdagen faktiskt upphävde Lex Orwell, men den som kommer att behandlas kan lika gärna vara en version som bara tillkännager riksdagens mening. I DN:s artikel ovan sägs det dessutom att "det huvudsakliga budskapet" i motionen är att FRA-lagen ska rivas upp - inte att yrkandet i sig är det. Därmed kan chansen att slippa ens påbörjad massövervakning ha gått i stöpet.
Det vore klart trevligare att inga kablar någonsin kopplas in än att behöva vänta till kontrollstationen 2011 och hoppas att nådastöten kommer där.
Förra veckan avslöjade Rick Falkvinge att det finns tveksamheter kring hur motionen egentligen kommer att vara skriven. Det vanliga är att motioner formulerar att man vill att riksdagen tillkännager sin mening för regeringen - det vill säga, kan ni inte åtminstone säga att ni tar hänsyn till exempelvis barnens bästa i varje beslut ni tar? Varmluft, snömos, papperstigrar - ni fattar grejen.
Den ursprungliga FRA-motionen gick dock en smula hårdare åt och innebar att riksdagen faktiskt upphävde Lex Orwell, men den som kommer att behandlas kan lika gärna vara en version som bara tillkännager riksdagens mening. I DN:s artikel ovan sägs det dessutom att "det huvudsakliga budskapet" i motionen är att FRA-lagen ska rivas upp - inte att yrkandet i sig är det. Därmed kan chansen att slippa ens påbörjad massövervakning ha gått i stöpet.
Det vore klart trevligare att inga kablar någonsin kopplas in än att behöva vänta till kontrollstationen 2011 och hoppas att nådastöten kommer där.
tisdag, juli 28, 2009
Intelligensbefriat, DN!
DN gör en grej på att vi ogillar FRA, men diggar Facebook.
Kan vi bara ta och slå fast att det INTE är paradoxalt att vara social men inte vilja bli övervakad? Hur kan man ens ge en människa en kamera och lön för att skaffa sig ett par uttalanden om saken?
Kan vi bara ta och slå fast att det INTE är paradoxalt att vara social men inte vilja bli övervakad? Hur kan man ens ge en människa en kamera och lön för att skaffa sig ett par uttalanden om saken?
tisdag, juli 21, 2009
Välkommen till FRA Shopping
Förre SÄPO-chefen Anders Eriksson har utrett polisens och säkerhetspolisens behov av att ta del av FRA:s signalspaning. Naturligtvis kommer han fram till att det finns ett sådant, och att det ska tillfredsställas. I och för sig inte i så stor utsträckning som man kunde vara rädd för, men utredningen sänder trots allt en tydlig signal: FRA-shoppen kommer att vara öppen. Vi bråkar mest bara om öppettiderna.
Beatrice Ask överraskar i alla fall och ställer sig en smula kritisk till förslaget. Tack och lov.
Läs för guds skull Mark Klamberg i ämnet.
Beatrice Ask överraskar i alla fall och ställer sig en smula kritisk till förslaget. Tack och lov.
Läs för guds skull Mark Klamberg i ämnet.
torsdag, juni 18, 2009
Remember, remember
"Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla andra former som har prövats genom tiderna." - Winston Churchill
Visst stämmer det. Demokrati ensamt är ingen garanti för någonting annat än att den som samlar en majoritet kan göra som den önskar. Demokrati ensamt är inget annat än majoritetens diktatur. Demokrati måste kompletteras med andra rättigheter än rösträtt för att vara acceptabelt.
Rättigheter så som rätten till sin egen kropp - för att förtryck alltid är förtryck, oavsett vilka och hur många som står bakom.
Rättigheter så som yttrandefrihet - för att det är lika illa när en majoritet tvingar en minoritet att hålla käften som tvärt om.
Rättigheter så som äganderätt - för att stöld inte kan rättfärdigas med att man är flera mot en.
Rättigheter så som rätten till personlig integritet - för att en stats våldsmonopol alltid måste balanseras, oavsett om den är en demokrati eller diktatur.
I grund och botten handlar det om att förtryck alltid är förtryck, oavsett landets styrelseskick. En majoritetens diktatur är lika avskyvärd som någon annan. Sveriges demokrati är på det viset inte särskilt bra kompletterad. Vi har förvisso ett gäng fina rättigheter uppradade i Regeringsformens andra kapitel, men de kommer med en slasktratt i den tolfte paragrafen och får alla inskränkas "för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle". Någon juridisk prövning av detta sker så gott som aldrig, då domstolar bara får underlåta att tillämpa lagar om de "uppenbart" strider mot grundlagen - och det rekvisitet är oerhört starkt. Den svenska staten har faktiskt rätt goda möjligheter att förtrycka sina medborgare - något som inte bara syns på lönebeskedet, utan också illustrerades mycket tydligt den här dagen för ett år sedan. Den 18 juni 2008.
För ett år sedan antogs den omstridda FRA-lagen, eller Lex Orwell som den också kallas. Den innebär, i korthet, att staten bereder sig tillgång till all elektronisk kommunikation som passerar landsgränserna - vilket så gott som all elektronisk kommunikation inom Sverige gör.
Idag är därför en sorgens dag. Den markerar starten på kriget mot integriteten.
Tack och lov markerar den också starten på motståndet. Tack och lov har den här dagen väckt ett ursinne av sällan skådat slag hos befolkningen, ett ursinne som makthavarna omöjligen kan ignorera nu när det faktiskt tagit plats i Europaparlamentet.
Det är dock långt kvar innan kriget är vunnet. Alla de som värnar integriteten måste vara beredda att kämpa för den - för fler och fler slag är att vänta. Var och en har en förbannad skyldighet att göra precis allt den kan för att vi inte ska förlora.
Visst stämmer det. Demokrati ensamt är ingen garanti för någonting annat än att den som samlar en majoritet kan göra som den önskar. Demokrati ensamt är inget annat än majoritetens diktatur. Demokrati måste kompletteras med andra rättigheter än rösträtt för att vara acceptabelt.
Rättigheter så som rätten till sin egen kropp - för att förtryck alltid är förtryck, oavsett vilka och hur många som står bakom.
Rättigheter så som yttrandefrihet - för att det är lika illa när en majoritet tvingar en minoritet att hålla käften som tvärt om.
Rättigheter så som äganderätt - för att stöld inte kan rättfärdigas med att man är flera mot en.
Rättigheter så som rätten till personlig integritet - för att en stats våldsmonopol alltid måste balanseras, oavsett om den är en demokrati eller diktatur.
I grund och botten handlar det om att förtryck alltid är förtryck, oavsett landets styrelseskick. En majoritetens diktatur är lika avskyvärd som någon annan. Sveriges demokrati är på det viset inte särskilt bra kompletterad. Vi har förvisso ett gäng fina rättigheter uppradade i Regeringsformens andra kapitel, men de kommer med en slasktratt i den tolfte paragrafen och får alla inskränkas "för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle". Någon juridisk prövning av detta sker så gott som aldrig, då domstolar bara får underlåta att tillämpa lagar om de "uppenbart" strider mot grundlagen - och det rekvisitet är oerhört starkt. Den svenska staten har faktiskt rätt goda möjligheter att förtrycka sina medborgare - något som inte bara syns på lönebeskedet, utan också illustrerades mycket tydligt den här dagen för ett år sedan. Den 18 juni 2008.
För ett år sedan antogs den omstridda FRA-lagen, eller Lex Orwell som den också kallas. Den innebär, i korthet, att staten bereder sig tillgång till all elektronisk kommunikation som passerar landsgränserna - vilket så gott som all elektronisk kommunikation inom Sverige gör.
Idag är därför en sorgens dag. Den markerar starten på kriget mot integriteten.
Tack och lov markerar den också starten på motståndet. Tack och lov har den här dagen väckt ett ursinne av sällan skådat slag hos befolkningen, ett ursinne som makthavarna omöjligen kan ignorera nu när det faktiskt tagit plats i Europaparlamentet.
Det är dock långt kvar innan kriget är vunnet. Alla de som värnar integriteten måste vara beredda att kämpa för den - för fler och fler slag är att vänta. Var och en har en förbannad skyldighet att göra precis allt den kan för att vi inte ska förlora.
Remember, remember
the 18th of June
Democracy died
that afternoon
- Okänd
the 18th of June
Democracy died
that afternoon
- Okänd
onsdag, maj 13, 2009
Hultin har en integritet som fler skulle behöva
Erik Hultin meddelar idag att han stannar i Centerpartiet. Jag är jag oerhört glad, och lättad, över. Precis som han själv skriver får man nu i dagarna utstå många frågor om hur i hela helsefyr man kan stanna kvar i Centern.
Jag stannar för att jag vill hjälpa Erik med att "styra upp center-bussen ur det dyiga integritetsdiket". Jag stannar för att jag tror att det innebär störst chans att kunna bekämpa FRA-lagen, IPRED, telekompaketet och all annan dynga till lagstiftning. Precis som Sanna Rayman skrev igår så finns faktiskt en rejäl takhöjd inom partiet - och den kommer att tjäna till vår fördel.
Jag har stor förståelse för att många lämnar. Men lite besviken blir jag också. Ett parti är alltid ett parti, och det går tyvärr inte att tro att förändring uppnås med ett par blogginlägg. Partiledningen läser inte bloggar. Partiledningen känner av organisationen i första hand, och där tror jag att vi FRA-kritiker har varit för dåliga på att verka. (Och det lär nog inte bli bättre efter att alla hoppat av.)
Därför blev jag också väldigt glad över att Erik faktiskt befann sig på stämman den gångna helgen. Det var faktiskt inte alls särskilt många av de partister som gått ut och tagit strid för integriteten som var på plats. Vill man få upp bussen ur diket tror jag tyvärr inte att det är någon bra idé att ställa sig vid sidan om och säga att nejnej, det där får chauffören ta hand om. Här gäller det att förena våra krafter.
Jag stannar för att jag vill hjälpa Erik med att "styra upp center-bussen ur det dyiga integritetsdiket". Jag stannar för att jag tror att det innebär störst chans att kunna bekämpa FRA-lagen, IPRED, telekompaketet och all annan dynga till lagstiftning. Precis som Sanna Rayman skrev igår så finns faktiskt en rejäl takhöjd inom partiet - och den kommer att tjäna till vår fördel.
Jag har stor förståelse för att många lämnar. Men lite besviken blir jag också. Ett parti är alltid ett parti, och det går tyvärr inte att tro att förändring uppnås med ett par blogginlägg. Partiledningen läser inte bloggar. Partiledningen känner av organisationen i första hand, och där tror jag att vi FRA-kritiker har varit för dåliga på att verka. (Och det lär nog inte bli bättre efter att alla hoppat av.)
Därför blev jag också väldigt glad över att Erik faktiskt befann sig på stämman den gångna helgen. Det var faktiskt inte alls särskilt många av de partister som gått ut och tagit strid för integriteten som var på plats. Vill man få upp bussen ur diket tror jag tyvärr inte att det är någon bra idé att ställa sig vid sidan om och säga att nejnej, det där får chauffören ta hand om. Här gäller det att förena våra krafter.
måndag, maj 11, 2009
Där har du problemet, Staffan!
Staffan Danielsson har svarat på min kritik. Tyvärr inleder han med att påstå att jag "i typisk svensk jantelagsanda tonar ner signalspaningsmotståndets framgångar".
Förlåt mig, Staffan, men så är det faktiskt inte. Du förstår, det här är en rätt svart-vit fråga. Antingen bereder sig staten tillgång till hela svenska folkets kommunikation, eller så gör man det inte. Centerpartiet har misslyckats med att förhindra massövervakningen, och det förtjänar man bannemej inte beröm för, hur många punkter man än lyckats klämma in i efterhand.
Jag tycker att Staffan själv sätter fingret på vad som är det stora problemet i frågan när han skriver "Min uppfattning är att Hanna och ni andra fick ett överraskande starkt stöd av stämmoombuden" om att kanske en tredjedel röstade med oss. Man har fortfarande inte från partistyrelsens eller riksdagsgruppens sida förstått vidden av frågan. Man "trodde att stämmoombuden skulle ta starkt intryck av varför signalspaningen tyvärr behövs". Man trodde att vi skulle vara tystade nu. Då ser naturligtvis allt annat ut att vara en framgång.
Nåja, om inte partiledningen själva kan inse det här, då får vi andra se till att de gör det. Min pappa brukar alltid säga att man måste vara beredd att faktiskt slåss för att försvara sina rättigheter, så Staffan med flera bör göra sig beredda på att få utstå fortsatt politiskt motstånd i frågan.
Förlåt mig, Staffan, men så är det faktiskt inte. Du förstår, det här är en rätt svart-vit fråga. Antingen bereder sig staten tillgång till hela svenska folkets kommunikation, eller så gör man det inte. Centerpartiet har misslyckats med att förhindra massövervakningen, och det förtjänar man bannemej inte beröm för, hur många punkter man än lyckats klämma in i efterhand.
Jag tycker att Staffan själv sätter fingret på vad som är det stora problemet i frågan när han skriver "Min uppfattning är att Hanna och ni andra fick ett överraskande starkt stöd av stämmoombuden" om att kanske en tredjedel röstade med oss. Man har fortfarande inte från partistyrelsens eller riksdagsgruppens sida förstått vidden av frågan. Man "trodde att stämmoombuden skulle ta starkt intryck av varför signalspaningen tyvärr behövs". Man trodde att vi skulle vara tystade nu. Då ser naturligtvis allt annat ut att vara en framgång.
Nåja, om inte partiledningen själva kan inse det här, då får vi andra se till att de gör det. Min pappa brukar alltid säga att man måste vara beredd att faktiskt slåss för att försvara sina rättigheter, så Staffan med flera bör göra sig beredda på att få utstå fortsatt politiskt motstånd i frågan.
Sluta låtsas, Staffan
Den centerpartistiske riksdagsledamoten Staffan Danielsson vädjar nu partiets FRA-kritiker att stanna kvar. Det kan jag köpa. Jag kommer att stanna kvar, för jag är alldeles för jävla envis och principfast för att hoppa av - och det kommer partiet att få lov att märka, också.
Däremot vänder jag mig en smula mot försöket att ställa sig in hos oss kritiker. Staffan skriver att vi haft betydande framgång i frågan.
Tyvärr är ju så inte fallet. De 30 punkter som det brukar tjatas om är inget mer än varmluft. Den "betydande del" av stämman som stödde oss var långt mindre än halva. Partiledningen fick igenom en skrivning som hävdar att Centern gjort att FRA-lagen nu är acceptabel ur integritetssynpunkt.
Det är ett jävla sätt att klappa sig själv på ryggen och samtidigt kräva att andra ska göra detsamma.
Personligen tror jag att partiet kommer att få sig en rejäl kalldusch i kommande EP-val. Förhoppningsvis börjar ni därefter faktiskt lyssna på oss, Staffan, men låtsas fan inte att ni gjort det nu.
Däremot vänder jag mig en smula mot försöket att ställa sig in hos oss kritiker. Staffan skriver att vi haft betydande framgång i frågan.
Tyvärr är ju så inte fallet. De 30 punkter som det brukar tjatas om är inget mer än varmluft. Den "betydande del" av stämman som stödde oss var långt mindre än halva. Partiledningen fick igenom en skrivning som hävdar att Centern gjort att FRA-lagen nu är acceptabel ur integritetssynpunkt.
Det är ett jävla sätt att klappa sig själv på ryggen och samtidigt kräva att andra ska göra detsamma.
Personligen tror jag att partiet kommer att få sig en rejäl kalldusch i kommande EP-val. Förhoppningsvis börjar ni därefter faktiskt lyssna på oss, Staffan, men låtsas fan inte att ni gjort det nu.
lördag, maj 09, 2009
Ett skott i hjärtat
Jag har försökt smälta det här med hur det gick i FRA-frågan en liten stund nu. Det är många känslor - jag är arg, jag är besviken, och jag känner mig sorgsen och uppgiven. Jag erkänner - man bryter ihop i omgångar, jag har gjort slut på många nästdukar, helt plötsligt slår det en igen och så börjar man gråta.
Jag vet inte om ombuden faktiskt förstått vad de gjort. Skrivningen lyder nu "Avvägningens svårigheter illustreras tydligt i FRA-frågan, där rikets och medborgarnas säkerhet vägdes mot skyddet för människors integritet. Efter omfattande debatt nåddes slutligen en lösning som vi anser vara acceptabel ur såväl integritets- som säkerhetssynpunkt."
Ja, ni läste rätt. Partiet ger sig själv den största ryggklappning som setts i modern historia.
Det är vidrigt. Det är oacceptabelt. Fan, det är pinsamt.
Jag vill inte att människor ska behöva känna att de måste rösta på Piratpartiet för att få sin integritet skyddad. Jag vill att Centerpartiet ska stå upp för sina principer.
Jag vill också visa ett specifikt finger till partistyrelsen, men man får väl försöka hålla sig saklig.
Nu ligger fokus på att bryta ihop, jobba vidare och dessutom replikera på alla som upprörs över sexköpslagsfrågan.
Jag vet inte om ombuden faktiskt förstått vad de gjort. Skrivningen lyder nu "Avvägningens svårigheter illustreras tydligt i FRA-frågan, där rikets och medborgarnas säkerhet vägdes mot skyddet för människors integritet. Efter omfattande debatt nåddes slutligen en lösning som vi anser vara acceptabel ur såväl integritets- som säkerhetssynpunkt."
Ja, ni läste rätt. Partiet ger sig själv den största ryggklappning som setts i modern historia.
Det är vidrigt. Det är oacceptabelt. Fan, det är pinsamt.
Jag vill inte att människor ska behöva känna att de måste rösta på Piratpartiet för att få sin integritet skyddad. Jag vill att Centerpartiet ska stå upp för sina principer.
Jag vill också visa ett specifikt finger till partistyrelsen, men man får väl försöka hålla sig saklig.
Nu ligger fokus på att bryta ihop, jobba vidare och dessutom replikera på alla som upprörs över sexköpslagsfrågan.
fredag, april 03, 2009
Idioter
Ja, så förvånande var den kanske ändå inte, nyheten om att SÄPO ska få använda FRA. Jag utlyste halkvarning redan i höstas vad det gäller Alliansens engagemang för ett fritt internet. Vi vet vad som har hänt därefter.
Hur illa det är har andra redan förklarat. Jag tänkte att jag ska ställa en annan fråga:
HUR I HELVETE TÄNKER REGERINGEN?!
Ok, vi har alltså ett EP-val om några månader. Vill man få några röster alls? Må vara att det rör sig om två helt olika församlingar, EP-valet kommer definitivt att spegla den opinion som finns i nationella frågor. Risken är stor att Alliansen kommer att stå med fler medlemmar än röster på valdagen.
Ge fan i medborgarnas liv, era klåfingriga idioter. Jag har inte mer än så att säga.
Hur illa det är har andra redan förklarat. Jag tänkte att jag ska ställa en annan fråga:
HUR I HELVETE TÄNKER REGERINGEN?!
Ok, vi har alltså ett EP-val om några månader. Vill man få några röster alls? Må vara att det rör sig om två helt olika församlingar, EP-valet kommer definitivt att spegla den opinion som finns i nationella frågor. Risken är stor att Alliansen kommer att stå med fler medlemmar än röster på valdagen.
Ge fan i medborgarnas liv, era klåfingriga idioter. Jag har inte mer än så att säga.
måndag, mars 02, 2009
DN skulle behöva en PR-konsult
DN fortsätter idag sin kampanj mot FRA-motståndet. Man kan ju fråga sig varför - kanske är det sårad stolthet, en känsla av att man måste försvara sitt revir. Kanske känner man sig en smula utkonkurrerad av bloggosfären.
Nåja, bästa sätt att komma tillrätta med sådant är inte att försöka smutsa ner den. Jag kanske skulle bli smickrad om någon trodde att mina tuttar var av plast, men när man insinuerar att mitt engagemang skulle vara konstgjort, då blir jag förbannad.
Låt oss göra detta klart, en gång för alla.
Vi bloggare blev inte uppringda av PR-byråer för att driva en kampanj mot regeringen.
Henrik Alexandersson fick inte betalt för att blogga.
Jaha, så ett par PR-konsulter bloggade mot FRA-lagen. En viss ledarsida har också varit aktiv. Ska DN komma ut och berätta att Hanne Kjöller egentligen är för Lex Orwell, men är köpt av andra intressen?
Nej, jag trodde väl inte det. SÅ dåliga är de inte på PR. Och så är säkert inte heller fallet. Som jag skrev igår är det en helvetes skillnad mellan att få betalt för att ha åsikter, och att få betalt för att man har åsikter.
Om DN ska bli förlåten för den här blundern, då krävs det nog att de skaffar en riktigt bra PR-konsult.
Nåja, bästa sätt att komma tillrätta med sådant är inte att försöka smutsa ner den. Jag kanske skulle bli smickrad om någon trodde att mina tuttar var av plast, men när man insinuerar att mitt engagemang skulle vara konstgjort, då blir jag förbannad.
Låt oss göra detta klart, en gång för alla.
Vi bloggare blev inte uppringda av PR-byråer för att driva en kampanj mot regeringen.
Henrik Alexandersson fick inte betalt för att blogga.
Jaha, så ett par PR-konsulter bloggade mot FRA-lagen. En viss ledarsida har också varit aktiv. Ska DN komma ut och berätta att Hanne Kjöller egentligen är för Lex Orwell, men är köpt av andra intressen?
Nej, jag trodde väl inte det. SÅ dåliga är de inte på PR. Och så är säkert inte heller fallet. Som jag skrev igår är det en helvetes skillnad mellan att få betalt för att ha åsikter, och att få betalt för att man har åsikter.
Om DN ska bli förlåten för den här blundern, då krävs det nog att de skaffar en riktigt bra PR-konsult.
söndag, mars 01, 2009
So, show me the money!
DN har tydligen granskat FRA-motståndet. Man har kommit fram till att bland dem som gick med i det spontana motståndet fanns Piratpartiet och diverse PR-strateger. Detta är nu kanske inte så mycket till nyhet - om det inte vore för vinklingen; den spontana ilskan var betald.
Det var den nu inte. Vi är rätt många som engagerat oss i det här alldeles gratis. Det var heller inte media som började tala om bloggbävning.
Jaha, stoppaFRAlagen.nu hade en sponsor till helsidan i DN. Jag hade ingen sponsor när jag satte upp deras lappar i Funäsdalen - ni förstår, DN har inte så stort genomslag där. Jag fick heller inte betalt när jag stack hål på argumentet om att det hela måste lagregleras - trots att det lånades av både stoppaFRAlagen.nu och HAX. Och det är detta som artikelförfattarna Ingrid Carlberg och Ewa Stenberg verkar ha missat; det är självklart att bloggare nätverkade och träffade varandra, både AFK och över nätet. Det var själva motorn bakom FRA-motståndet - och är det fortfarande.
Jag fick alltså inte betalt för mitt motstånd. Jag skiter också fullständigt i om ett par PR-konsulter fick det - det är nämligen en helvetes skillnad mellan att få betalt för att ha åsikter och att få betalt för att man har åsikter.
Det var den nu inte. Vi är rätt många som engagerat oss i det här alldeles gratis. Det var heller inte media som började tala om bloggbävning.
Jaha, stoppaFRAlagen.nu hade en sponsor till helsidan i DN. Jag hade ingen sponsor när jag satte upp deras lappar i Funäsdalen - ni förstår, DN har inte så stort genomslag där. Jag fick heller inte betalt när jag stack hål på argumentet om att det hela måste lagregleras - trots att det lånades av både stoppaFRAlagen.nu och HAX. Och det är detta som artikelförfattarna Ingrid Carlberg och Ewa Stenberg verkar ha missat; det är självklart att bloggare nätverkade och träffade varandra, både AFK och över nätet. Det var själva motorn bakom FRA-motståndet - och är det fortfarande.
Jag fick alltså inte betalt för mitt motstånd. Jag skiter också fullständigt i om ett par PR-konsulter fick det - det är nämligen en helvetes skillnad mellan att få betalt för att ha åsikter och att få betalt för att man har åsikter.
tisdag, februari 10, 2009
1900-talet ringde, de vill ha tillbaka sitt skräckscenario
Okej, det börjar bli löjligt nu. Lex Orwell är genomklubbad. IPRED kommer med största sannolikhet att innebära enorma kränkningar av den personliga integriteten. Och så det här: Datalagringsdirektivet.
Bråkar din fru ofta med dig och hävdar att du inte ringde och sa att du skulle bli sen till middagen? Tja, vi kan inte säga exakt vad du sa, men vi vet att du ringde hem kl. 17:03 och att någon svarade den där eftermiddagen för ett och ett halvt år sedan. Undrar du om du skickade de där mailen i slutet av arbetsdagen? Ingen fara, vi har datan. Är du rädd att du inte bara lyckades skicka pinsamma fylle-sms i lördags, och dessutom lyckats radera dem, görandes det omöjligt för dig att be om ursäkt? Problem solved. Du skickade tre till nummer X, tjugofyra till nummer Y (säker på att du har lagt ner henne, verkligen? För det verkar lite intensivt...) och ett till Z.
1984, anyone?
HAX | Mårtensson | Johanna Nylander | Christian Engström
Bråkar din fru ofta med dig och hävdar att du inte ringde och sa att du skulle bli sen till middagen? Tja, vi kan inte säga exakt vad du sa, men vi vet att du ringde hem kl. 17:03 och att någon svarade den där eftermiddagen för ett och ett halvt år sedan. Undrar du om du skickade de där mailen i slutet av arbetsdagen? Ingen fara, vi har datan. Är du rädd att du inte bara lyckades skicka pinsamma fylle-sms i lördags, och dessutom lyckats radera dem, görandes det omöjligt för dig att be om ursäkt? Problem solved. Du skickade tre till nummer X, tjugofyra till nummer Y (säker på att du har lagt ner henne, verkligen? För det verkar lite intensivt...) och ett till Z.
1984, anyone?
HAX | Mårtensson | Johanna Nylander | Christian Engström
torsdag, februari 05, 2009
Otaktiskt
Få kan ha missat att jag helst ser att människor får göra precis som de vill, så länge de inte tvingar någon annan. Det är i mina ögon en bra princip, och den gör det vanligen lätt för mig att ta ställning i olika frågor.
Kärnkraften är dock inte en sådan fråga. Den innehåller dimensioner som gör det svårt att avgöra i vilken utsträckning folk faktiskt ska få smälla upp reaktorer.
Det är dock inte anledningen till att jag ställer mig en smula skeptisk till Alliansens överrenskommelse. Att vissa jublar har jag full förståelse för - vissa godbitar om förnybar energi finns ju med, men det är just kärnkraftsfrågan som har sprängkraft här.
Precis som Bloggen Bent anser jag att det blir lite bakvänt när partiledningen kör över stämmobeslut. Att göra det två gånger på mindre än ett år i viktiga frågor är dessutom rent otaktiskt.
Centerns väljare - och medlemmar - kan lite förenklat sammanfattas till FRA-motståndare, som inte har så mycket emot kärnkraft, och kärnkraftsmotståndare, som inte har så mycket emot FRA-lagen. Heeeelt smart är det kanske inte att göra sig ovän med båda parter genom att köra över dem och stämmobesluten.
Kärnkraften är dock inte en sådan fråga. Den innehåller dimensioner som gör det svårt att avgöra i vilken utsträckning folk faktiskt ska få smälla upp reaktorer.
Det är dock inte anledningen till att jag ställer mig en smula skeptisk till Alliansens överrenskommelse. Att vissa jublar har jag full förståelse för - vissa godbitar om förnybar energi finns ju med, men det är just kärnkraftsfrågan som har sprängkraft här.
Precis som Bloggen Bent anser jag att det blir lite bakvänt när partiledningen kör över stämmobeslut. Att göra det två gånger på mindre än ett år i viktiga frågor är dessutom rent otaktiskt.
Centerns väljare - och medlemmar - kan lite förenklat sammanfattas till FRA-motståndare, som inte har så mycket emot kärnkraft, och kärnkraftsmotståndare, som inte har så mycket emot FRA-lagen. Heeeelt smart är det kanske inte att göra sig ovän med båda parter genom att köra över dem och stämmobesluten.
fredag, januari 09, 2009
De tror i alla fall på vad de säger - men det är ju också det värsta
För ett par dagar sedan berättade Erik Hultin på sin blogg att en socialdemokratisk kvinna vid namn Susanne Eberstein hävdat att FRA-kritikerna har fullt upp med att ägna sig åt fildelning.
Jag undrar om det inte är det gamla "rent mjöl i påsen"-argumentet som kommer igen. Bara fildelare kan bry sig om IPRED. Antagligen var också bara fildelare (och terrorister) rädda för FRA. Vanligt, laglydigt folk bryr sig inte.
Den attityden är bland de farligaste som kan intas, och antagligen den som föranlett sossarna att vilja omöjliggöra anonym surfing. Den som bara är laglydig behöver ju inte vara rädd för att storebror står och kikar över axeln.
Det oroar mig att den totala brytningen med oskuldspresumtionen inte oroar politikerna själva. De verkar lida av paranoia. Plötsligt är alla terrorister, fildelare och yttre hot - det ska till och med antas att de är det, de ska spanas på och deras integritet ska till papperskorgen.
En demokrati bygger på mer än bara folkstyre. Den måste också innehålla grundläggande rättigheter. Rätten till personlig integritet är en sådan. Rätten att anses oskyldig till dess motsatsen är bevisad utgör en annan. Rätten att fritt kunna meddela sig till journalister och dylikt utan att behöva vara rädd för repressalier och åsiktsregistrering ytterligare en.
Lästips; HAX i Expressen.
Jag undrar om det inte är det gamla "rent mjöl i påsen"-argumentet som kommer igen. Bara fildelare kan bry sig om IPRED. Antagligen var också bara fildelare (och terrorister) rädda för FRA. Vanligt, laglydigt folk bryr sig inte.
Den attityden är bland de farligaste som kan intas, och antagligen den som föranlett sossarna att vilja omöjliggöra anonym surfing. Den som bara är laglydig behöver ju inte vara rädd för att storebror står och kikar över axeln.
Det oroar mig att den totala brytningen med oskuldspresumtionen inte oroar politikerna själva. De verkar lida av paranoia. Plötsligt är alla terrorister, fildelare och yttre hot - det ska till och med antas att de är det, de ska spanas på och deras integritet ska till papperskorgen.
En demokrati bygger på mer än bara folkstyre. Den måste också innehålla grundläggande rättigheter. Rätten till personlig integritet är en sådan. Rätten att anses oskyldig till dess motsatsen är bevisad utgör en annan. Rätten att fritt kunna meddela sig till journalister och dylikt utan att behöva vara rädd för repressalier och åsiktsregistrering ytterligare en.
Lästips; HAX i Expressen.
onsdag, december 10, 2008
Vilka rättigheter?
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna fyller 60 år idag. Det kan man tycka är rätt häftigt. Jag tycker mest det är skrämmande att varken DN eller SvD skriver om det, och att den här artikeln är den som diskuteras.
Rick Falkvinge skriver dagen till ära om Piratpartiet som en medborgarrättsrörelse. Det gör mig naturligtvis nyfiken. Ett parti, där socialister såväl som liberaler finns representerade, är ett parti utan ideologi. Och ett parti utan ideologi är opålitligt. Därför ifrågasätter jag om det verkligen är en medborgarrättsrörelse. Snarare rör det sig om en s.k. upphovsrätt som stämmer illa med det allmänna rättsmedvetandet och grava integritetsinskränkningar på senare tid.
Alliansen är inte en medborgarrättsrörelse, även om de som röstade på något av de fyra partierna gärna vill se en stärkt äganderätt genom sänkt skatt. Piratpartiet är ingen medborgarrättsrörelse, även om folk hatar IPRED och FRA - såvida de inte ser fildelningsrätt och integritet som de enda rättigheterna.
Det är nämligen vad som oroar mig med Piratpartiet. Vilka rättigheter försvarar en rörelse med både socialister och liberaler? Jag personligen försvarar bara de 21 första rättigheterna i FN:s deklaration - det är nämligen bara de som kan kallas rättigheter.
Det är naturligtvis välkommet om Piratpartiet kan driva igenom förändringar på upphovsrättsområdet och integritetsområdet. Det som oroar mig är till vilket pris.
Om socialister inte har några problem med att sälja ut äganderätten (art. 4 och art. 17) för att ge människor rätt att "njuta av konsten" (art. 27), och dessa socialister finns med i Piratpartiet, innebär det att partiet också gjort den prioriteringen? Om inte, vilka prioriteringar görs? Prioriterar man, eller försvarar man bara de verkliga rättigheterna? Och i så fall, känner socialisterna till det?
Jag hävdar inte på något vis att centerpartiet är perfekt i den här frågan - men jag vet faktiskt att där finns människor som de flesta i alla fall kallar sig liberala, och de andra vet jag var jag har. Piratpartiet är för mig, och kanske också för sina medlemmar, opålitligt.
Rick Falkvinge skriver dagen till ära om Piratpartiet som en medborgarrättsrörelse. Det gör mig naturligtvis nyfiken. Ett parti, där socialister såväl som liberaler finns representerade, är ett parti utan ideologi. Och ett parti utan ideologi är opålitligt. Därför ifrågasätter jag om det verkligen är en medborgarrättsrörelse. Snarare rör det sig om en s.k. upphovsrätt som stämmer illa med det allmänna rättsmedvetandet och grava integritetsinskränkningar på senare tid.
Alliansen är inte en medborgarrättsrörelse, även om de som röstade på något av de fyra partierna gärna vill se en stärkt äganderätt genom sänkt skatt. Piratpartiet är ingen medborgarrättsrörelse, även om folk hatar IPRED och FRA - såvida de inte ser fildelningsrätt och integritet som de enda rättigheterna.
Det är nämligen vad som oroar mig med Piratpartiet. Vilka rättigheter försvarar en rörelse med både socialister och liberaler? Jag personligen försvarar bara de 21 första rättigheterna i FN:s deklaration - det är nämligen bara de som kan kallas rättigheter.
Det är naturligtvis välkommet om Piratpartiet kan driva igenom förändringar på upphovsrättsområdet och integritetsområdet. Det som oroar mig är till vilket pris.
Om socialister inte har några problem med att sälja ut äganderätten (art. 4 och art. 17) för att ge människor rätt att "njuta av konsten" (art. 27), och dessa socialister finns med i Piratpartiet, innebär det att partiet också gjort den prioriteringen? Om inte, vilka prioriteringar görs? Prioriterar man, eller försvarar man bara de verkliga rättigheterna? Och i så fall, känner socialisterna till det?
Jag hävdar inte på något vis att centerpartiet är perfekt i den här frågan - men jag vet faktiskt att där finns människor som de flesta i alla fall kallar sig liberala, och de andra vet jag var jag har. Piratpartiet är för mig, och kanske också för sina medlemmar, opålitligt.
onsdag, oktober 22, 2008
Halkvarning
Jag är en av dem som befunnit sig på blogglunchen med alliansens partisekreterare idag. Jag skulle vilja säga att det var det häftigaste jag varit med om, men det går bara inte.
Partisekreterarna var mycket tydliga i sitt budskap: Varumärket Alliansen ska stärkas och man behöver fokusera mer på internetaktörer. Mycket handlade om i vilket forum man skulle nå ut - knappt något om vad man ville nå ut med. Däri, tror jag det stora problemet ligger.
När man lyssnade på partisekreterarna fick de det nästan att låta som om det finns en hel uppsjö allianssympatisörer på nätet som man bara behöver låta vara positiva och sprida Alliansens budskap. Min fråga blev således: Hur i hela friden ska Alliansen få med sig internetaktörerna på tåget? En stor del av de som tidigare fungerat som en propagandamaskin för Alliansen fick helt enkelt nog i FRA-frågan - hur ska man kunna uppbåda engagemang hos människor som känner sig bespottade? Från partisekreterarhåll försökte man mest släta över det genom att hävda att bloggrörelsen haft ett stort inflytande på de förbättringar som nu lagts fram, och påstod till och med att Lex Orwell faktiskt är bra. Jag försökte utkräva ett konkret svar på hur man tänker gå bloggare till mötes och påpekade att det är dessa som tenderar att engagera sig allra mest i integritetsfrågor. Erik Ullenhag började nämna några saker, men verkade bara ha frågor som handlar om att staten borde reglera och frågan om arbetsgivares möjlighet att övervaka anställda. Kort sagt tror jag inte att han har riktigt rätt fokus. Anders Flanking drog upp etik på internet, och jag fick omedelbart Marianne Mikko-känningar, men jag pratade med honom varefter han försäkrade att ingen lagstiftning var aktuell. Sammantaget måste man ändå säga att det var mycket snömos, halkande på begrepp och dålig insikt om varför bloggosfären upprördes över FRA-lagen. Det är visserligen fantastiskt bra att man insett att man måste ha internetaktörerna med sig - men otroligt dåligt att man inte vet hur man ska få dem med. Att man inte har någon strategi för detta kan fälla Alliansen i valet 2010.
Eftersom jag faktiskt helst ser en bra utgång av nästa val tänkte jag vara ödmjuk nog att bjuda partisekreterarna på ett gratistips om hur man får med sig bloggarna: Riv upp FRA-lagen!
Partisekreterarna var mycket tydliga i sitt budskap: Varumärket Alliansen ska stärkas och man behöver fokusera mer på internetaktörer. Mycket handlade om i vilket forum man skulle nå ut - knappt något om vad man ville nå ut med. Däri, tror jag det stora problemet ligger.
När man lyssnade på partisekreterarna fick de det nästan att låta som om det finns en hel uppsjö allianssympatisörer på nätet som man bara behöver låta vara positiva och sprida Alliansens budskap. Min fråga blev således: Hur i hela friden ska Alliansen få med sig internetaktörerna på tåget? En stor del av de som tidigare fungerat som en propagandamaskin för Alliansen fick helt enkelt nog i FRA-frågan - hur ska man kunna uppbåda engagemang hos människor som känner sig bespottade? Från partisekreterarhåll försökte man mest släta över det genom att hävda att bloggrörelsen haft ett stort inflytande på de förbättringar som nu lagts fram, och påstod till och med att Lex Orwell faktiskt är bra. Jag försökte utkräva ett konkret svar på hur man tänker gå bloggare till mötes och påpekade att det är dessa som tenderar att engagera sig allra mest i integritetsfrågor. Erik Ullenhag började nämna några saker, men verkade bara ha frågor som handlar om att staten borde reglera och frågan om arbetsgivares möjlighet att övervaka anställda. Kort sagt tror jag inte att han har riktigt rätt fokus. Anders Flanking drog upp etik på internet, och jag fick omedelbart Marianne Mikko-känningar, men jag pratade med honom varefter han försäkrade att ingen lagstiftning var aktuell. Sammantaget måste man ändå säga att det var mycket snömos, halkande på begrepp och dålig insikt om varför bloggosfären upprördes över FRA-lagen. Det är visserligen fantastiskt bra att man insett att man måste ha internetaktörerna med sig - men otroligt dåligt att man inte vet hur man ska få dem med. Att man inte har någon strategi för detta kan fälla Alliansen i valet 2010.
Eftersom jag faktiskt helst ser en bra utgång av nästa val tänkte jag vara ödmjuk nog att bjuda partisekreterarna på ett gratistips om hur man får med sig bloggarna: Riv upp FRA-lagen!
onsdag, oktober 15, 2008
The beacons are lit!
Trots att rubrikerna förkunnade att FRA-kritikerna fått rätt då i slutet av september vägrade FRA-kritikerna själva hålla med. Vi fortsatte varna för de oklarheter som fanns och vad dessa kunde leda till. Personligen hade jag tre klara frågeställningar. Idag kom svaret.
1. Trafiken ska skiljas ut hos staten, närmare bestämt i specialdomstolen. Detta är som tidigare flaggats för på intet sätt acceptabelt.
2. I enlighet med första punkten är var och en faktiskt övervakad. Man vill dock bara informera människor om spaning som riktats direkt mot dem i egenskap av person. Inte heller detta är acceptabelt.
3. "Specialdomstolen" i fråga kan komma att utgöras av en ny domstol, kallad "Underrättelsedomstolen". Hur den ska göras oberoende av regeringen och FRA framgår inte.
I praktiken är alltså skillnaderna mellan FRA-lagen och FRA-lagen 2.0 betydelselösa. Att man faktiskt inte gjort ett dugg åt den grundläggande kritiken syns extra tydligt när man tittar på det läckta dokumentets sista sida, där en översikt av hur allt ska gå till finns uppritad. Jag gissar att ett par poänger försvinner i och med att dokumentet inte är i färg, men själva skuggningen är mycket intressant.
Gissningsvis är det skuggade området, där FRA:s hantering av trafiken skissas, det kritiska området som man tror är det som måste reglera. Var integritetsintrånget sker symboliseras dock fortfarande bäst av stoppaFRAlagen.nu:s bild:
Detta problem är inte på något vis hanterat i det nya förslaget.
Med andra ord; arbetet har ännu inte gett resultat, och det måste kommuniceras! Tänk lite tända vårdkasar i bästa LotR-manér.
Fler med facklor: MiNimaliteter, Christian Engström, Opassande, Ett Otyg, HAX och Johan Norberg.
1. Trafiken ska skiljas ut hos staten, närmare bestämt i specialdomstolen. Detta är som tidigare flaggats för på intet sätt acceptabelt.
2. I enlighet med första punkten är var och en faktiskt övervakad. Man vill dock bara informera människor om spaning som riktats direkt mot dem i egenskap av person. Inte heller detta är acceptabelt.
3. "Specialdomstolen" i fråga kan komma att utgöras av en ny domstol, kallad "Underrättelsedomstolen". Hur den ska göras oberoende av regeringen och FRA framgår inte.
I praktiken är alltså skillnaderna mellan FRA-lagen och FRA-lagen 2.0 betydelselösa. Att man faktiskt inte gjort ett dugg åt den grundläggande kritiken syns extra tydligt när man tittar på det läckta dokumentets sista sida, där en översikt av hur allt ska gå till finns uppritad. Jag gissar att ett par poänger försvinner i och med att dokumentet inte är i färg, men själva skuggningen är mycket intressant.
Gissningsvis är det skuggade området, där FRA:s hantering av trafiken skissas, det kritiska området som man tror är det som måste reglera. Var integritetsintrånget sker symboliseras dock fortfarande bäst av stoppaFRAlagen.nu:s bild:
Detta problem är inte på något vis hanterat i det nya förslaget.Med andra ord; arbetet har ännu inte gett resultat, och det måste kommuniceras! Tänk lite tända vårdkasar i bästa LotR-manér.
Fler med facklor: MiNimaliteter, Christian Engström, Opassande, Ett Otyg, HAX och Johan Norberg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
