Företagande måste prioriteras

Min käre far brukar ibland när vi diskuterar ondgöra sig över företagare som röstar på Moderaterna. Det är ett ämne där vi ofta är överens, får man nog säga. Moderaterna är de som har rykte om sig att vara, eh, kapitalister. Ibland kallas de nyliberaler. Ofta hör man någon med upprörd stämma säga att de springer företagens ärenden.

Till viss del är det sant - alltså om man menar att företag är storföretag, att nyliberaler är för en överreglerad arbetsmarknad och om kapitalister gillar höga arbetsgivaravgifter.

Nej, nu ska jag väl inte vara allt för elak mot vårt fellow regeringsparti, men faktum är ju att den som trodde att de skulle komma med åtgärder som underlättar för företagande måste känna sig ganska snopen. Hur mycket de än må prata om att skapa fler jobb, så är det i princip bara Centerpartiet som har insett hur man gör det. Jobb i framtiden stavas småföretagande.

När Maud Olofsson medverkade i Angeläget med Adaktusson igår var det också precis vad hon klargjorde. Vill man ha fler jobb, måste det bli lättare och lönsammare att starta och driva företag.

"Om företagarna tycker att det här är så viktigt, det jag säger, ja, då får de rösta på mig!"

Så enkelt sammanfattade hon varför småföretagarpolitiken inte nått så långt som den kunnat i Sverige. Och nog tusan har hon rätt. Vill man ha jobb i framtiden, vill man ha ett bra företagsklimat, vill man ha tillväxt - då får man faktiskt lov att rösta för det också. Det räcker inte att kryssa någon skön moderatsnubbe som känner lite folk på Svenskt Näringsliv.

För den som funderar på om det verkligen behöver göras så mycket, och om de här frågorna verkligen har någon relevans för Centerpartiets tydliga ställningstagande för att hela Sverige ska leva - ja, då rekommenderas den här lilla videon med Peter Stormare.

Fler bloggare: Per Ankersjö, Gustav Andersson, Annie Johansson.

Företagande måste bli normalt

Nicke Grundberg, ordförande för SSCO, skriver idag på SvD:s Brännpunkt att högskolor och universitet måste lära studenterna att fakturera. Han har helt rätt i att dagens generation studenter skulle kunna bli framtidens framgångsrika företagare. Problemet ligger naturligtvis i att många inte ser företagande som ett alternativ.

När jag gick i gymnasiet fick alla skriva CV:n. Bara de som gick ekonomiprogrammet fick möjligheten att driva ett UF-företag. Under förra terminen ingick lite företagsekonomi i juristprogrammet. Det var något fullständigt främmande för de flesta av oss - vaddå dubbel bokföring? T-konton, debet och kredit snurrade till det rejält. Det släppte naturligtvis efter ett tag, men det som fascinerar mig mest är att jag aldrig tidigare i mitt liv kommit i kontakt med det. Inte heller min lillebror, som faktiskt driver ett UF-företag med sina kompisar som projektarbete, har fått någon undervisning i bokföring. Kanske finns det en pedagogisk tanke bakom, men det tråkiga är ju att han istället för att få lära sig från någon som har stenkoll fick hjälp av mig.

Det är faktiskt väldigt sent att lära ut företagande först på högskolenivå. Om företagande ska bli normalt (och det behöver det bli) måste det finnas med tidigare. Grunderna borde man faktiskt få lära sig redan på högstadiet.

De jobbiga jobben

Jobben var, brukar det heta, den stora valfrågan 2006. Möjligen var debatten lite förenklad redan då, men nu tycks den alldeles ha spårat ur. Alliansfritt Sverige svamlar om minskad köpkraft, uppenbarligen utan koll på begreppet reallön, och Jytte Guteland gör en fantastisk uppvisning i grenen "Säg ingenting med 3 000 tecken" när det kommer till ungdomsarbetslöshetsdiskussionen.

Bakgrunden är CUF:s förslag till facket om att inte jobba för höjda ingångslöner i årets avtalsrörelse. Varför? Det låter ju trevligt med en hög lön direkt när man får jobb, inte sant? Problemet är naturligtvis att det hämmar nyanställningarna. När Guteland slänger ur sig floskler som "Vi tror att vi kan klara resa med hela familjen ombord", "Tillsammans kan vi investera oss ur krisen" och "Vi SSU:are uttalar en nollvision för ungdomsarbetslöshet" så vittnar det otroligt tydligt om hennes brist på förståelse för varifrån jobben kommer. Och visst kan man göra "en satsning på ”välfärdsjobb för unga”" och genomföra "satsningar på utbildning" i vårt land, som faktiskt redan har högre utbildningsnivå än OECD-genomsnittet, men även här är problemet detsamma, för pengarna till offentlig sektor och pengar till löner för ungdomar kommer från samma ställe.

Företagen.

P J Anders Linder frågar sig idag i en krönika på SvD varför i hela friden det bara är Centerpartiet som pratar företagares villkor idag - och varför vi inte får gehör för det i regeringen. Kanske är det för att Robin Hood är missförstådd och populär i det här landet medan sagan om den lilla röda hönan inte är det, kanske är det för att medias rapportering fortfarande ger intrycket av att alla VD:ar har en jättehög lön, kanske är det den svenska avundsjukan, eller kanske det faktum att företagande verkar främmande och något som man aldrig kommit i kontakt med. Det är egentligen lite skitsamma, för poängen är att vi måste få till ett värderingsskifte på den här punkten.

Jobben kommer med företagen. Skatteintäkterna kommer med företagen. Utbildning, vård, lön - allt detta skulle sakna förutsättningar utan företag.

Det kommer att bli en jobbig insikt för de partier som byggt sin framgång på att tala om kapitalistiska utsugare.

Det här med rökningen...

Huddiksvalls kommun har gått ut med en ny policy; röker man på arbetstiden måste man jobba in pausen. I morgonens TV-soffa blev vadhonnuheter från Dala-Demokraten (tror jag. Har inte hittat något alls om just den panelen) upprörd över att någon vill gå in och "detaljstyra" livet på det viset - hon hävdade att det är bättre att belöna dem som inte röker än att bestraffa dem som gör det.

Saken är ju bara den att det här inte bara handlar om de anställdas hälsa, utan mycket om vad arbetsgivarna förlorar. När man tar en paus och går ut och röker så jobbar man inte - och det är inte bra för företaget. Självklart ska man arbeta så många timmar som det finns kontrakt på! Man beräknade tydligen att det gick bort 40 minuter per rökare och dag - det är 3 timmar och tjugo minuter i veckan eller 14 timmar och 40 minuter i månaden. Klart som fan att man antingen arbetar in det eller kräver en mindre lön. Punkt slut.