Lyssna på Annie!

Annie Johansson skriver i DI att man från Alliansens håll måste våga ifrågasätta turordningsreglerna. Det är inte acceptabelt att dessa blivit en helig ko för både moderater och socialdemokrater.

Varje steg mot att riva upp LAS är ett bra steg. Snälla partiledningen, lyssna på Annie!

Där dog demokratin

Till att börja med vill jag be Martin, den liberala misantropen om ursäkt. Jag röstade på centerpartiet i din omröstning om vilket parti som var mest liberalt, och får därför nog säga att jag bidragit till ditt partival. Förlåt. Mitt enda försvar är att jag aldrig anade detta.

Vidare så är jag mycket, mycket besviken. Annie och Fredrick har verkat som ledstjärnor för CUF, de har gjort ungdomsförbundet till det (någorlunda) liberala förbund det är idag. Till skillnad från min min ordförande så kan jag inte vara stolt över dem. Att vara principfast i fråga om marknadshyror är ingen konst, att vara det när det verkligen gäller - ja, det är mycket svårare. Jag har många åsikter om dem som jag nu kommer att behöva tänka över.

Framförallt undrar jag dock; vad fick de för oss? De sålde vår integritet - men för vad? Jag vägrar tro att det var för en domstolsliknande myndighet. Har försökt nå Annie, men hon verkar förståeligt nog ha mobilen avstängd idag. Fredricks nummer saknar jag. De kan inte ha sålt oss för en domstolsliknande myndighet! Vad hade de? Jag står svarslös.

Allting har blivit så mycket svårare nu. Taktiskt sett är ju detta ett av efterkrigstidens största hjärnsläpp! Förändrigarna är marginella. Sossarnas förslag hade inte varit så mycket värre. Vi hade kunnat köpa oss tid - nu har Allias för (mot?) Sverige skrivit under sin dödsdom. Varför?

Jag våndas över att mitt parti deltagit i detta beslut. Jag överväger allvarligt att lämna det - det enda som hindrar mig är tragiskt nog taktik. Jag vill riva upp den här lagen. Fan, jag TÄNKER riva upp den här lagen! För att göra det behöver jag dock hamna i riksdagen. Därför vänder jag mig nu till er, kära läsare; vad är taktiskt bäst? Att fortsätta inom centern, att förändra partiet och att försöka kryssa sig in på dess mandat, eller att söka sig till ett okänt parti med minimal chans att ta sig in?

Förresten, Annie och Fredrick, jag skulle vilja tillägna er låt. Berätta vad ni fick betalt! Jag vill inte behöva överge er.

Angående tystnaden

Jag är medveten om att det inte hänt något här i bloggen på ett tag, och jag ber om ursäkt för detta. Det har att göra med två saker av privat karaktär, den ena fruktansvärt sorglig och jag kommer inte att gå in närmare på den, men den andra är trevlig; jag har haft familjen på besök. Mamma, pappa, jag, Rex och Filip inklämda i mitt nittonkvadratsrum var rätt spännande, men det gick bra. Och så var vi allihopa, utom mamma, på Sonata Arcticas konsert i Stockholm igår. Det var underbart! Jag har viss nackvärk idag; headbanging är som bekant härligt, härligt men farligt, farligt.

Nu ska jag sätta mig och skriva mitt PM om rättssäkerhet och klockan 19:30 ska jag lyssna på Annie Johansson som pratar på Heimdal. Förhoppningsvis återkommer jag inom en snar framtid med lite politiska inlägg.

Skrivarlunch och besök av Annie

I söndags hade vi skrivarlunch med CUF, gick igenom lite teknik och vad man ska tänka på. Väldigt trevligt, men alldeles för mycket lunch. Nåja, jag hoppas att det kommer hamna lite CUF-åsikter på insändarsidorna framöver.

I måndags och tisdags var Annie Johansson, Sveriges yngsta riksdagsledamot, som sitter för centerpartiet i Jönköpings län, på besök uppe i Jämtland. Vi lyssnade på Företagarna, tog en tur upp till Trångsviken och bowlade på måndagen. Tisdag höll hon klasspresentation på Wargentinskolan och hann med att stå lite vid vårt bokbord. Det var verkligen jättekul att ha henne här, lite av en ära att vara den enda avstickaren hon gjort i år.
Här och här kan man läsa i lokalmedierna om hennes besök.