Det är en lite halvknepig fråga, den som Maria Abrahamsson tar upp idag. TV-sända rättegångar. Vi har uppenbarligen haft ett fotoförbud ända sedan 1948.
Hans Engnell på Motpol tycker i alla fall inte att det är en något vidare bra idé att avskaffa förbudet. Han drar paralleller till USA, där sexförbrytare som avtjänat sitt straff fortfarande tvingas registrera sig så att alla grannar ska veta att ungarna måste stanna inne, typ. Han har naturligtvis rätt i att det vore obehagligt om liknande tendenser dök upp i Sverige - men han missar också lite av poängen. Fotoförbudet innebär i det snaraste att allmänheten utestängs från att se domstolarnas myndighetsutövning - och där har vi ett problem.
Man tar väl knappast i när man hävdar att rättssäkerheten knappast ligger svenska folket (eller i vart fall löpsedelsmakarna) särskilt varmt om hjärtat. Långt innan fall ens tas upp i rätten utropar de att X mördade Y, A våldtog B och O snodde P:s chihuahua. Den allmänna uppfattningen verkar vara att är man misstänkt så är man också skyldig. Däri ligger en fara med att slänga foton av misstänkta omkring sig - ett "befinns oskyldig" accepteras inte av allmänheten som bestämmer sig för att ta saken i egna händer. Därför tror jag också att Maria Abrahamsson är fel ute när hon talar om rättegångar av allmänt intresse - det tenderar att bli sensationsjournalistik. Däremot kan folk behöva se en och annan rättegång för att förstå processen. Juridiken är inte direkt skriven för folket - utan för juristerna. Vilken vanlig svensson vet hur bevisbördan ligger? Vem vet ens skillnaden mellan indicier och bevis?
Alltså; TV-sända rättegångar? Varför inte. Men innan media kan anförtros den uppgiften måste de ta sitt ansvar och sluta skräpa ner det allmänna rättsmedvetandet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det finns stora möjligheter för allmänheten som det är idag att få insyn i rättssystemet genom att gå till valfri tingsrätt och se fall efter fall behandlas. Varför gör inte människor detta då? Jo, för att folket i allmänhet inte är intresserade av processen, enbart resultatet, därför så kommer TV-sända rättegångar inte i någon betydande grad öka förståelsen för rättssystemet, utan snarare spä på föraktet för det, då folket oftast inte besitter den kunskap som behövs för att förstå på vilka grunder domen beslutas, ungefär som du själv beskriver.
De enda fall som jag kan tänka mig att det skulle kunna vara en situation då det är försvarbart med en TV-sänd rättegång är när det är av nationellt intresse, exempelvis mot utrikesminister Anna Linds mördare. Ett fall som har en betydande roll och påverkan för hela svenska folket med andra ord.
Men kontentan av det hela är; Låt TV-kameror stanna utanför dörrarna, underhållning och kriminalprogram visas det nog av på TV ändå.
Hanna:
Varför kan nu inte folk bara lyssna på radiosända rättegångar i så fall?
Våra rättegångssalar gör sig knappast för timslånga, kanske dagslånga bildsessioner. Tv är främst ett bildmedium. Få kommer tycka det är speciellt givande att se filmsekvenser från kanske 3 kameravinklar. Bildmediet som tv utgör passar sig sällsynt illa för långsamma förlopp. Det mest dramatiska som kan fås ut av detta är väl hur den misstänkte har en jacka över huvudet - eftersom vi inte gärna kan tvinga den åtalade att visa sig på bild inför en anonym tv-publik? Likaså kan vi, i en mordrättegång exempelvis, se offren - de anhörigas - rödgråtna ansikten... Och vad vi får ut av det, det undrar jag över. Morbidturism på kyrkogårdar har vi redan - blir resultatet ett liknande här?
Tv-sända rättegångar skulle dessutom göra folk imobila - eftersom tv-mediet kräver att man håller all uppmärksamhet, både ögon och hörsel på vad som sker på skärmen. Radio däremot gör en mobil, man kan uppta sig med annat, och är inte knuten till vare sig platsen för skärmen eller dess fulla uppmärksamhet..
Jag tycker att rättegångar passar sig sällsynt illa som sänt i bildmedia
- Faktum är att idén gör mig direkt olustig till mods! Vi lär lätt hamna i en sådan lynchmobbsstämning du beskriver - och det har rättssamhället inget gott utav. Det här skulle bli en del i utvecklingen av ett orättssamhälle - som knappast tjuser någon än de som ser hämnd som principen för skipning av "rättvisa", snarare än lagar som ett sätt att reglera och hålla ihop samhället då människor gör saker emot varandra som de inte borde ha gjort.
Mvh
Anders
Tuneld och Anders; Om allmänheten kan få insyn genom att själva vara i rättssalen - alltså, de har rätt att vara där - hur motiverar man ett fotoförbud? Det får ju sändas via radio, exempelvis, så vad är det som gör att man inte får filma det?
Ja, risken för lynchstämningen är farlig, och den ska tas på största allvar. Frågan är väl då snarare hur man kan ge folk bättre insyn i och förståelse för rättssystemet.
>Vilken vanlig svensson vet hur
>bevisbördan ligger? Vem vet ens
>skillnaden mellan indicier och bevis?
Vad värre är: nämndemännen vet inte var bevisbördan ligger.
Anonym 12:53 AM; Japp. Kan hänga samman med att de är (oh, nu kommer det att låta elitistiskt.. skitsamma) vanliga svenssons.
Skicka en kommentar