Larmrapporter. Experter nedringda. 15-åring kollapsar.
Att det skulle komma efter att nya WOW-expansionen släpptes kunde väl vem som helst räkna ut. Det innebär dock inte att det är spelet i sig som är det farliga. WOW är inte ett "anitsocialt" spel, som antyds i den ovan länkade SvD-artikeln. Tvärt om är möjligheterna till interaktion med andra nästan oändliga. Människor träffas, pratar, spelar och hälsar till och med på varandra.
Anledningen till att 15-åringen kollapsade ligger inte i spelet. Det ligger i att han tycks ha kassa föräldrar. De är uppenbarligen inte kapabla att ta ansvar för honom och förmår inte se till hans eget bästa. Vad är det för människor som låter sin son sitta uppe i ett dygn utan att se till att han får näring i sig? Skämmes, ta mig fan!
Ett tips till alla föräldrar där ute som hävdar att deras spelande barn och ungdomar inte lyssnar på dem: Ni har ett par alternativ. Strömbrytaren, kontakten och proppskåpet. Sluta mesa er och uppför er som föräldrar!
Visar inlägg med etikett föräldraskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett föräldraskap. Visa alla inlägg
måndag, november 17, 2008
fredag, september 05, 2008
Släng ut ungarna!
Allt om Barn tipsar idag om Daily Mirrors tips på hur du lär ditt barn att handskas med pengar. När de är mellan fem och elva ska man förklara "vartifrån pengarna kommer". Bästa tipset låter som följer:
"Låt dessutom dina barn få möjligheten att tjäna ihop lite extra pengar genom att göra små sysslor i hemmet – det lär barnet att pengar kommer från arbete. Barnet kommer också att få en ökad självkänsla när det förtjänar sina pengar."
Jag jublar!
Men jag saknar ett tips i åldersintervallen elva till arton - nämligen att man ska slänga ut dem. Ja, nu behöver det inte vara så brutalt som det låter, men har man de ekonomiska möjligheterna är det absolut till fördel för människor i sextonårsåldern att flytta hemifrån. Det lär inte bara ungdomen att själv sköta ett hushåll (eller, som i mitt fall, att trivas mitt i högen av mina egna grejer) och att beräkna matkostnader, man får också ett oerhört mycket bättre förhållande till sina föräldrar, inte minst för att man helt plötsligt förstår vilket jobb de faktiskt har. Dessutom får man enorm självkänsla av att klara sig själv - för ja, man kommer att klara sig själv. Kanske inte vid sexton, men då istället vid sjutton eller arton, och nej, man kommer inte att dö. Man lär sig om sig själv och att ta hand om sig själv. (Dessutom blir man så oerhört tacksam varje gång man får ett färdiglagat mål mat. Det blir lyxigt istället för vardag.)
I Stockholm bor visst de flesta hemma till långt över tjugoårsåldern. Sådant är horribelt. Visst kan säkert mycket skyllas på hyresregleringen, men ofta tror jag att mammor och pappor helt enkelt inte tror att deras barn kommer att klara sig. Om man tvivlar på det, då har man antagligen inte gjort ett särskilt bra jobb som förälder - för det är inte att madrassera väggarna, utan att lära barnen att stå på egna ben.
"Låt dessutom dina barn få möjligheten att tjäna ihop lite extra pengar genom att göra små sysslor i hemmet – det lär barnet att pengar kommer från arbete. Barnet kommer också att få en ökad självkänsla när det förtjänar sina pengar."
Jag jublar!
Men jag saknar ett tips i åldersintervallen elva till arton - nämligen att man ska slänga ut dem. Ja, nu behöver det inte vara så brutalt som det låter, men har man de ekonomiska möjligheterna är det absolut till fördel för människor i sextonårsåldern att flytta hemifrån. Det lär inte bara ungdomen att själv sköta ett hushåll (eller, som i mitt fall, att trivas mitt i högen av mina egna grejer) och att beräkna matkostnader, man får också ett oerhört mycket bättre förhållande till sina föräldrar, inte minst för att man helt plötsligt förstår vilket jobb de faktiskt har. Dessutom får man enorm självkänsla av att klara sig själv - för ja, man kommer att klara sig själv. Kanske inte vid sexton, men då istället vid sjutton eller arton, och nej, man kommer inte att dö. Man lär sig om sig själv och att ta hand om sig själv. (Dessutom blir man så oerhört tacksam varje gång man får ett färdiglagat mål mat. Det blir lyxigt istället för vardag.)
I Stockholm bor visst de flesta hemma till långt över tjugoårsåldern. Sådant är horribelt. Visst kan säkert mycket skyllas på hyresregleringen, men ofta tror jag att mammor och pappor helt enkelt inte tror att deras barn kommer att klara sig. Om man tvivlar på det, då har man antagligen inte gjort ett särskilt bra jobb som förälder - för det är inte att madrassera väggarna, utan att lära barnen att stå på egna ben.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
