Jag kan inte påstå att jag lider av en särskilt positiv inställning till tro. Det gör man nämligen i kyrkan. Nej, men skämt åsido, det religionen erbjuder, om något, är väl en sorts tröst och mening för människor som inte lyckas se sig själva och sin egen lycka som värdefulla utan behöver något annat.
Det tror jag att religiösa företrädare är väl medvetna om, också. Därför gillar jag inte när de försöker göra anspråk på annat.
På DN Debatt skriver en rad av den nämnda sorten att demokrati och rättssamhälle skulle ha sin grund i, håll i er nu, "kristen människosyn och dess betoning av allas lika värde".
Nu har jag faktiskt läst Bibeln. Det där är bullshit, och bevisen finns svart på vitt. Kvinnor, homosexuella och människor med annat etniskt ursprung fördöms både i Gamla och Nya Testamentet. Paulus verkar därtill haft en enorm aversion mot att människor hade sex med varandra.
Man får babbla på om "kärleksbudskapet" hur mycket man vill, faktum är att Moder Teresas "solidaritet" med världens fattiga bestod i att hon tillsammans med resten av kristendomen glorifierar lidande och offer. Faktum är att religionen ytterst motvilligt anpassat sig till utvecklingen - även om debattartikelns författare inte vill bli uppfattade som homofober så verkar de fortfarande tro att diskriminerande lagar är okej så länge man inte "tar till våld mot homosexuella". Är det kärlek? Nej.
Religionen bör vara ärlig med vad den erbjuder; en mening till dem som inte klarar av att se sig själva som värdefulla, en tröst till dem som ser men inte vill eller vågar handla. För den som tycker att det vore obehagligt att vara uppbyggd av atomer, framevolutionerade genom årtusenden så erbjuder religion en känsla av att vara skapad med flit av något "större". För den som inte ser sin egen lycka som ett mål erbjuder religionen andra saker att kämpa för. För den som skräms av slump och fri vilja erbjuder religionen något allsmäktigt.
Som George Bernard Shaw en gång sa: Det faktum att en troende är lyckligare än en skeptiker säger inte mer än att en berusad människa är lyckligare än en nykter.
Religionen har säkert en fortsatt viktigt roll att fylla för dem som tycker att verkligheten som sådan är lite väl skrämmande - men den bör begränsa sig till den rollen och inte göra anspråk på att tvinga andra människor att också, ehr, supa ner sig.
söndag, juni 28, 2009
Skiten sprider sig
Danmark kan få en sexköpslag, rapporterar DN idag. Enligt sociologen Claus Lautrup är det välutbildade kvinnor utan egen erfarenhet av sexbranschen som driver på i den riktningen, eftersom det ses som en könsfråga.
Inte helt olikt hur den svenska debatten ser ut, med andra ord. När sexarbetarna själva uttalar sig, blir de ignorerade (eller har ni sett någon svara på Liw Enqvists artikel på Newsmill?), eller så tystnar de så småningom.
Det bara rapas upp samma upprepade lögner; sexköpslagen minskar efterfrågan, sexköpslagen minskar trafficking, det ska inte vara okej att köpa en annan människas kropp (därför att kvinnans hela väsen sitter i hennes kön, det fick vi lära oss i bibelskolan!), utan lagen är vi ojämställda, och är det inte så att lagen förbättrar något ska vi ha den i alla fall, för någon anständighet måste vi ju ha i samhället!
Man skiter fullständigt i att en sexköpslag tvingar sexsäljare under jord och gör det svårare att nå dem, man skiter i att den förändrar kundunderlaget och leder till att riskerna blir större, man skiter i att den stigmatiserar. Man sitter fast i någon föreställning om att män knullar en hora innan han går in på ett styrelsemöte och sedan inte kan respektera andra kvinnor i styrelsen. (Ja, det argumentet förde i alla fall Folkpartiets Erik Ullenhag fram i debatten på Liberala Gruppen den 11 juni.)
Personligen tycker jag väl att det är ett jävla i-landsproblem, om det alls skulle existera ett problem. Att någon skulle se ner på kvinnor generellt för att man köpt sex en gång känns inte så jäkla kausalt. Att sexköpare alls ser ner på sexsäljarna är heller inte givet - visst finns det sådana exempel, men det var ju också just dessa som sexsäljarna kunde välja bort innan sexköpslagen.
Men det skiter visst de så kallade feministerna i. Vem bryr sig om kvinnors utsatta situation när man kan driva en könspolitisk fråga?
Inte helt olikt hur den svenska debatten ser ut, med andra ord. När sexarbetarna själva uttalar sig, blir de ignorerade (eller har ni sett någon svara på Liw Enqvists artikel på Newsmill?), eller så tystnar de så småningom.
Det bara rapas upp samma upprepade lögner; sexköpslagen minskar efterfrågan, sexköpslagen minskar trafficking, det ska inte vara okej att köpa en annan människas kropp (därför att kvinnans hela väsen sitter i hennes kön, det fick vi lära oss i bibelskolan!), utan lagen är vi ojämställda, och är det inte så att lagen förbättrar något ska vi ha den i alla fall, för någon anständighet måste vi ju ha i samhället!
Man skiter fullständigt i att en sexköpslag tvingar sexsäljare under jord och gör det svårare att nå dem, man skiter i att den förändrar kundunderlaget och leder till att riskerna blir större, man skiter i att den stigmatiserar. Man sitter fast i någon föreställning om att män knullar en hora innan han går in på ett styrelsemöte och sedan inte kan respektera andra kvinnor i styrelsen. (Ja, det argumentet förde i alla fall Folkpartiets Erik Ullenhag fram i debatten på Liberala Gruppen den 11 juni.)
Personligen tycker jag väl att det är ett jävla i-landsproblem, om det alls skulle existera ett problem. Att någon skulle se ner på kvinnor generellt för att man köpt sex en gång känns inte så jäkla kausalt. Att sexköpare alls ser ner på sexsäljarna är heller inte givet - visst finns det sådana exempel, men det var ju också just dessa som sexsäljarna kunde välja bort innan sexköpslagen.
Men det skiter visst de så kallade feministerna i. Vem bryr sig om kvinnors utsatta situation när man kan driva en könspolitisk fråga?
onsdag, juni 24, 2009
GB, GB...
GB Gräddglass hemsida har fått sin stund i rampljuset idag. Anledningen är att de i sina användarvillkor förbjudit länkande TILL hemsidan. De borde dock lära sig lite om Internet. Länkar är allt. Jag undrar bara lite; varför finns inte den skrivningen med bland hem-hemsidans juridiska villkor?
Nåja, jag upptäckte något annat intressant. Smaka på det här:
"Varumärken
Nåja, jag upptäckte något annat intressant. Smaka på det här:
"Varumärken
Alla varumärken som visas på hemsidan ägs av eller är licensierade av Unilever Sverige AB eller något närstående bolag. Detta inbegriper, utan undantag, namnet "GB Glace" med logotyp, och dess samtliga förekommande produktnamn. Det är därför strängt förbjudet att använda något av varumärkena från hemsidan utan särskilt tillstånd."
Jag menar, har de ens läst varumärkeslagen? Antagligen inte. Så här lyder inledningen av § 4:
"Rätten till ett varukännetecken enligt 1-3 §§ innebär, att annan än innehavaren inte får i näringsverksamhet använda ett därmed förväxlingsbart kännetecken för sina varor, vare sig på varan eller dess förpackning, i reklam eller affärshandling eller på annat sätt, däri inbegripet också muntlig användning." [Min kursivering]
Det är alltså fritt fram för mig, som ju inte bedriver näringsverksamhet på den här bloggen, att lägga ut GB:s varumärke i opinionsbildande syfte. Faktum är att ordet "GB" i sig är ett varumärke, utan att det ens behöver skrivas med en font som gör att det ser ut som på loggan - skulle det vara "strängt förbjudet" att använda det? I beg to differ. Här lär det snarare handla om att bolaget försöker skrämmas lite.
Men nog är det paradoxalt. Hur mycket tror ni att GB lägger på reklam varje år? Antagligen mer än vad de lägger på juristerna, i alla fall. De kanske borde slänga iväg någon hundring på att undersöka hur det här marknadsföringsförbudet de försöker belägga vanliga människor med kostar dem, egentligen.
måndag, juni 22, 2009
Abstinensbesvär
Damn, att blogga är en riktigt förlösande känsla. Efter midsommarfirande, konfirmation, sju timmars bilresa, sex timmars sömn, första-dagen-på-jobbet till klockan arton, lite middag och en massa krångel med Internet har jag i alla fall bloggat av mig på den där andra bloggen om hur feminismen blivit sin egen motsats.
Nu, nu mår jag toppen.
Nu, nu mår jag toppen.
torsdag, juni 18, 2009
Remember, remember
"Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla andra former som har prövats genom tiderna." - Winston Churchill
Visst stämmer det. Demokrati ensamt är ingen garanti för någonting annat än att den som samlar en majoritet kan göra som den önskar. Demokrati ensamt är inget annat än majoritetens diktatur. Demokrati måste kompletteras med andra rättigheter än rösträtt för att vara acceptabelt.
Rättigheter så som rätten till sin egen kropp - för att förtryck alltid är förtryck, oavsett vilka och hur många som står bakom.
Rättigheter så som yttrandefrihet - för att det är lika illa när en majoritet tvingar en minoritet att hålla käften som tvärt om.
Rättigheter så som äganderätt - för att stöld inte kan rättfärdigas med att man är flera mot en.
Rättigheter så som rätten till personlig integritet - för att en stats våldsmonopol alltid måste balanseras, oavsett om den är en demokrati eller diktatur.
I grund och botten handlar det om att förtryck alltid är förtryck, oavsett landets styrelseskick. En majoritetens diktatur är lika avskyvärd som någon annan. Sveriges demokrati är på det viset inte särskilt bra kompletterad. Vi har förvisso ett gäng fina rättigheter uppradade i Regeringsformens andra kapitel, men de kommer med en slasktratt i den tolfte paragrafen och får alla inskränkas "för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle". Någon juridisk prövning av detta sker så gott som aldrig, då domstolar bara får underlåta att tillämpa lagar om de "uppenbart" strider mot grundlagen - och det rekvisitet är oerhört starkt. Den svenska staten har faktiskt rätt goda möjligheter att förtrycka sina medborgare - något som inte bara syns på lönebeskedet, utan också illustrerades mycket tydligt den här dagen för ett år sedan. Den 18 juni 2008.
För ett år sedan antogs den omstridda FRA-lagen, eller Lex Orwell som den också kallas. Den innebär, i korthet, att staten bereder sig tillgång till all elektronisk kommunikation som passerar landsgränserna - vilket så gott som all elektronisk kommunikation inom Sverige gör.
Idag är därför en sorgens dag. Den markerar starten på kriget mot integriteten.
Tack och lov markerar den också starten på motståndet. Tack och lov har den här dagen väckt ett ursinne av sällan skådat slag hos befolkningen, ett ursinne som makthavarna omöjligen kan ignorera nu när det faktiskt tagit plats i Europaparlamentet.
Det är dock långt kvar innan kriget är vunnet. Alla de som värnar integriteten måste vara beredda att kämpa för den - för fler och fler slag är att vänta. Var och en har en förbannad skyldighet att göra precis allt den kan för att vi inte ska förlora.
Visst stämmer det. Demokrati ensamt är ingen garanti för någonting annat än att den som samlar en majoritet kan göra som den önskar. Demokrati ensamt är inget annat än majoritetens diktatur. Demokrati måste kompletteras med andra rättigheter än rösträtt för att vara acceptabelt.
Rättigheter så som rätten till sin egen kropp - för att förtryck alltid är förtryck, oavsett vilka och hur många som står bakom.
Rättigheter så som yttrandefrihet - för att det är lika illa när en majoritet tvingar en minoritet att hålla käften som tvärt om.
Rättigheter så som äganderätt - för att stöld inte kan rättfärdigas med att man är flera mot en.
Rättigheter så som rätten till personlig integritet - för att en stats våldsmonopol alltid måste balanseras, oavsett om den är en demokrati eller diktatur.
I grund och botten handlar det om att förtryck alltid är förtryck, oavsett landets styrelseskick. En majoritetens diktatur är lika avskyvärd som någon annan. Sveriges demokrati är på det viset inte särskilt bra kompletterad. Vi har förvisso ett gäng fina rättigheter uppradade i Regeringsformens andra kapitel, men de kommer med en slasktratt i den tolfte paragrafen och får alla inskränkas "för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle". Någon juridisk prövning av detta sker så gott som aldrig, då domstolar bara får underlåta att tillämpa lagar om de "uppenbart" strider mot grundlagen - och det rekvisitet är oerhört starkt. Den svenska staten har faktiskt rätt goda möjligheter att förtrycka sina medborgare - något som inte bara syns på lönebeskedet, utan också illustrerades mycket tydligt den här dagen för ett år sedan. Den 18 juni 2008.
För ett år sedan antogs den omstridda FRA-lagen, eller Lex Orwell som den också kallas. Den innebär, i korthet, att staten bereder sig tillgång till all elektronisk kommunikation som passerar landsgränserna - vilket så gott som all elektronisk kommunikation inom Sverige gör.
Idag är därför en sorgens dag. Den markerar starten på kriget mot integriteten.
Tack och lov markerar den också starten på motståndet. Tack och lov har den här dagen väckt ett ursinne av sällan skådat slag hos befolkningen, ett ursinne som makthavarna omöjligen kan ignorera nu när det faktiskt tagit plats i Europaparlamentet.
Det är dock långt kvar innan kriget är vunnet. Alla de som värnar integriteten måste vara beredda att kämpa för den - för fler och fler slag är att vänta. Var och en har en förbannad skyldighet att göra precis allt den kan för att vi inte ska förlora.
Remember, remember
the 18th of June
Democracy died
that afternoon
- Okänd
the 18th of June
Democracy died
that afternoon
- Okänd
tisdag, juni 16, 2009
Underlig (s)yn på resursslöseri
Major/Minister/Magister Björklunds förslag om en förändrad skollag kan man tycka mycket om. Den är långt från den flexibla skola som CUF förespråkar, men något annat kan man kanske inte förvänta sig.
Något som jag tycker det är underligt att man slår ner på, däremot, är att man hugger så mot det faktum att man inte ska få läsa upp godkända betyg på Komvux. Att tenta upp dem går faktiskt fortsatt bra. Vänsterkartellen ropar dock om vansinne, resursslöseri och den svenska modellens död. Det är buhuhu om stackars skoltrötta elever som inte fått tillräckligt bra betyg på gymnasiet.
Det här måste vi ju ta och bena lite i. Vad menar man egentligen? Har svenska ungdomar helt förlorat förmågan att ta ansvar och skaffa sig en utbildning, och i så fall varför? Kraven på elever har ju faktiskt inte höjts de senaste åren, snarare tvärt om. Tycker man ändå att kraven är för höga för att eleverna rimligtvis ska klara av dem och få det betyg de därmed förtjänar? Eller menar man att eleverna är för korkade för att nå upp till läroplanens mål, om dessa i och för sig är rimliga? Varför ska skattebetalarna behöva betala pengar för att dubbelutbilda gymnasieeleverna? Är det inte det resursslöseriet vi borde prata om?
(Och borde inte sossarna ha bättre vett än att ljuga om sådant som går att kontrollera?)
Vi har idag en skola där alldeles, alldeles för få går ut med godkända betyg. Vi har en skola som pressar alla elever genom samma mall. Vi har en skola som inte fungerar. Vad gör Björklund åt det? Han lägger till ett extraår istället för att individanpassa skolan. Det är där som kritikerstormen borde finnas.
Något som jag tycker det är underligt att man slår ner på, däremot, är att man hugger så mot det faktum att man inte ska få läsa upp godkända betyg på Komvux. Att tenta upp dem går faktiskt fortsatt bra. Vänsterkartellen ropar dock om vansinne, resursslöseri och den svenska modellens död. Det är buhuhu om stackars skoltrötta elever som inte fått tillräckligt bra betyg på gymnasiet.
Det här måste vi ju ta och bena lite i. Vad menar man egentligen? Har svenska ungdomar helt förlorat förmågan att ta ansvar och skaffa sig en utbildning, och i så fall varför? Kraven på elever har ju faktiskt inte höjts de senaste åren, snarare tvärt om. Tycker man ändå att kraven är för höga för att eleverna rimligtvis ska klara av dem och få det betyg de därmed förtjänar? Eller menar man att eleverna är för korkade för att nå upp till läroplanens mål, om dessa i och för sig är rimliga? Varför ska skattebetalarna behöva betala pengar för att dubbelutbilda gymnasieeleverna? Är det inte det resursslöseriet vi borde prata om?
(Och borde inte sossarna ha bättre vett än att ljuga om sådant som går att kontrollera?)
Vi har idag en skola där alldeles, alldeles för få går ut med godkända betyg. Vi har en skola som pressar alla elever genom samma mall. Vi har en skola som inte fungerar. Vad gör Björklund åt det? Han lägger till ett extraår istället för att individanpassa skolan. Det är där som kritikerstormen borde finnas.
måndag, juni 15, 2009
En kort eftervalsanalys
Det slutgiltiga valresultatet har som bekant kommit, och Centerpartiet landade på 5,47 % av rösterna. Det är faktiskt ett uselt resultat och inget som ska försöka slätas över med att vi ökat i antalet röster. Målet var att ta tre mandat, och ett mer kapitalt misslyckande är svårt att föreställa sig.
Politiskt sett måste man nog dock skilja på nergången och den uteblivna ökningen. Tappet har sannolikt till stor del skett på landsbyggden och bland kärnväljarna. De har inte köpt budskapet, och man kan nog tänka sig att frågor så som dieselskatt och det faktum att den företagarpolitik som förs är en moderat storföretagarpolitik har gjort att man tvekar inför att lägga sin röst på Centerpartiet. Tyvärr känner man nog att partiet både svikit och gjort sig oigenkänligt - var finns småföretagarpartiet egentligen?
Personligen kan jag dock tycka att den uteblivna ökningen är den intressantare biten - för visst finns det potential.
Man kan börja med att Piratpartiet har gjort ett sjuhelvetes bra val. Från ingenting till 7,1 % är kanske ingen överraskning för oss som funnits med på nätet, men det är fortfarande en välförtjänt kalldusch för övriga partier. De har lyckats fånga upp integritetsfrågan och det folkrörelsepotential den innehåller. Själva har Centerpartiet fullständigt tappat förtroende i allt vad integritet heter, och det har spillt över på andra frågor.
Miljöpartiet har gått frammåt på miljöfrågorna och ätit upp en hel del av vår potential. Inte för att de har en bättre miljöpolitik, utan för att vi struntat i att förklara varför deras överbudspolitik är orealistisk, kontraproduktiv och mest bara skrammel med tomma tunnor. Vi har låtit dem vara det trovärdiga alternativet och själva glömt att ett departementsinnehav inte kommer att göra jobbet åt oss.
Även om Folkpartiets framgångar nog till stor del har att göra med Marit Paulsen-effekten så måste man ändå säga att vi borde kunnat suga upp en större del av den liberala väljarbas som existerar. Även här tror jag att vi förlorat på en försvagad företagarprofil. Ute i landet märker man inte vad som hänt, och det tär på biden av partiet. Vi är ett grönt, liberalt parti som borde värna integriteten - men vi har inte kvar något förtroendekapital. Precis som Fredrick tror jag att det beror på en borttappad samhällskritik. Om vi ska ha en chans att göra ett bättre val nästa höst - och det måste vi göra, det finns helt enkelt inget alternativ - så är det dagt satt börja jobba nu.
Politiskt sett måste man nog dock skilja på nergången och den uteblivna ökningen. Tappet har sannolikt till stor del skett på landsbyggden och bland kärnväljarna. De har inte köpt budskapet, och man kan nog tänka sig att frågor så som dieselskatt och det faktum att den företagarpolitik som förs är en moderat storföretagarpolitik har gjort att man tvekar inför att lägga sin röst på Centerpartiet. Tyvärr känner man nog att partiet både svikit och gjort sig oigenkänligt - var finns småföretagarpartiet egentligen?
Personligen kan jag dock tycka att den uteblivna ökningen är den intressantare biten - för visst finns det potential.
Man kan börja med att Piratpartiet har gjort ett sjuhelvetes bra val. Från ingenting till 7,1 % är kanske ingen överraskning för oss som funnits med på nätet, men det är fortfarande en välförtjänt kalldusch för övriga partier. De har lyckats fånga upp integritetsfrågan och det folkrörelsepotential den innehåller. Själva har Centerpartiet fullständigt tappat förtroende i allt vad integritet heter, och det har spillt över på andra frågor.
Miljöpartiet har gått frammåt på miljöfrågorna och ätit upp en hel del av vår potential. Inte för att de har en bättre miljöpolitik, utan för att vi struntat i att förklara varför deras överbudspolitik är orealistisk, kontraproduktiv och mest bara skrammel med tomma tunnor. Vi har låtit dem vara det trovärdiga alternativet och själva glömt att ett departementsinnehav inte kommer att göra jobbet åt oss.
Även om Folkpartiets framgångar nog till stor del har att göra med Marit Paulsen-effekten så måste man ändå säga att vi borde kunnat suga upp en större del av den liberala väljarbas som existerar. Även här tror jag att vi förlorat på en försvagad företagarprofil. Ute i landet märker man inte vad som hänt, och det tär på biden av partiet. Vi är ett grönt, liberalt parti som borde värna integriteten - men vi har inte kvar något förtroendekapital. Precis som Fredrick tror jag att det beror på en borttappad samhällskritik. Om vi ska ha en chans att göra ett bättre val nästa höst - och det måste vi göra, det finns helt enkelt inget alternativ - så är det dagt satt börja jobba nu.
onsdag, juni 10, 2009
Det kommer...
Ja, jag vet att det har varit väldigt tyst här ett tag. Det kommer att bloggas lite mer framöver, men just nu är det, eh, mycket annat. Ta och läs lite på den andra bloggen, där jag skriver ett långt (och antagligen rätt förvirrat) inlägg om det här med censur.
söndag, juni 07, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
