Klaga lagom!

Vem som helst som spenderat mer än fem minuter med en tonåring vet att de gnäller. Ja, inte alla, naturligtvis, men generellt sett. Vanligen gnäller de om alla krav som tynger ner dem. Åh, det är så många krav i skolan, åh, det kommer så många krav från Ebba von Sydow, åh, nu vill mamma att jag ska diska också!

Tonåren är lite till för att gnälla. Det är halva grejen. Gnällandet i sig är inte särskilt farligt. Tonåringar gnäller gärna frivilligt i grupp, och det är ett bra sätt att släppa lite på hormontrycket. Problemet kommer när vuxna lyssnar och tar dem på allvar.

Jag har gått både grundskolan och gymnasiet. Nej, det är inte så hemskt som vuxna tror. Det är faktiskt rätt soft. Inte helt enkelt, men rätt soft. Nej, det ställs inte för höga krav i skolan på ungdomar. Snarare tvärt om. Jämför gärna med kraven som ställdes när din mamma var liten - ah, just det, kraven har inte ökat. Nej, "utseendekraven" dök inte upp när du började på högstadiet. De såg bara annorlunda ut. Förr i tiden var det heller inte bara diska det handlade om, utan mjölka, städa, läsa läxor, laga kläder och diska. I-landsproblem är naturligtvis också problem, men ibland kan det vara bra med lite perspektiv. In other news, Gandalf died, liksom.

Nåja, skadan har ju redan börjat ske. Med lägre krav följer lägre resultat. Det är liksom inbyggt i människans natur och kallas för minsta motståndets lag - man gör så lite som möjligt för så mycket som möjligt. Det är det beteendet är vad som ligger bakom mänsklighetens framsteg.

Därför är det inte förvånande att resultaten sjunker. Det är en logisk följd.

Hur löses då problemet på bästa sätt?

Förslagsvis genom att man ställer krav på elever igen. Men det är klart, det vore ju hemskt, för sådant gör ju redan Ebba von Sydow och mamma...