Jag kan inte precis påstå att jag är insatt i det amerikanska presidentvalet. Som Maud sa, det skulle behövas en liberal kandidat - frånvaron gör det helt enkelt väldigt svårt att ta ställning.
Göran Greiden är inne på samma, men ändå en helt annan linje. För det första gillar han inte att det rapporteras så mycket om primärvalen, det sätter nämligen någon typ av borgerlig agenda. Vidare så tycker han synd om de stackars löntagarna där borta på andra sidan Atlanten. Det finns nämligen ingen kandidat för dem. "I princip står [...] en mycket stor del av de amerikanska löntagarna, för att inte tala om de verkligt fattiga, utan något som helst alternativ vid valurnorna", förklara Greider, och visar mycket tydligt att han inte förstått ett jota. Vi vet nog alla vad en löntagarnas kandidat är i Greiders ögon. Det är någon av de där typerna som gärna lovar bort deras pengar. Vad en socialist skulle göra för nytta för löntagarna har jag svårt att se, och det verkar tack och lov verkar det amerikanska folket hålla med mig.
Måste man nu ta ställning får det faktiskt bli McCain. Om nu Greider efterlyser något som är bra för de amerikanska arbetarna på lång sikt så ber han om att få presentera frihandel - och det väger nog så tungt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar