Larmrapporter. Experter nedringda. 15-åring kollapsar.
Att det skulle komma efter att nya WOW-expansionen släpptes kunde väl vem som helst räkna ut. Det innebär dock inte att det är spelet i sig som är det farliga. WOW är inte ett "anitsocialt" spel, som antyds i den ovan länkade SvD-artikeln. Tvärt om är möjligheterna till interaktion med andra nästan oändliga. Människor träffas, pratar, spelar och hälsar till och med på varandra.
Anledningen till att 15-åringen kollapsade ligger inte i spelet. Det ligger i att han tycks ha kassa föräldrar. De är uppenbarligen inte kapabla att ta ansvar för honom och förmår inte se till hans eget bästa. Vad är det för människor som låter sin son sitta uppe i ett dygn utan att se till att han får näring i sig? Skämmes, ta mig fan!
Ett tips till alla föräldrar där ute som hävdar att deras spelande barn och ungdomar inte lyssnar på dem: Ni har ett par alternativ. Strömbrytaren, kontakten och proppskåpet. Sluta mesa er och uppför er som föräldrar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jag håller med, Hanna. Problemet med spel är ju att det är så kul! (Och att föräldrarna inte verkar ha koll på sina barn.)
Visst är spelande mindre socialt i så mening att man som gamer kunde träffa sina kompisar istället, men WoW bygger ju helt på samverkan. Dina politikerkompisar på vänsterkanten brukar ju vara sugna på att förbjuda allt som är olämpligt. De kanske kan rycka in?
Varför inte helt sonika förbjuda alla aktiviteter som uträttas i enrum, och som tar tid från sociala kontakter?
Börja med att förbjuda alla böcker som inte är nyttig och uppbygglig fack- eller kurslitteratur. Speciellt klassikerna kan ju isolera ungdomarna många dagar från sina kamrater med sina många sidor.
Nähä? Trodde väl inte det.
Inom parentes har alla generationers föräldrar stirrat med fasa och avsmak på ungdomarna och förfasat sig över allt från uppförande till bildning. Just nu är det spelandet som är i skottgluggen.
Jag har spelat sen datorn kom och jag har både kompisar och hälsa kvar, såhär 25 år senare.
Visst spelar mina barn ganska mycket, men jag konstaterar också att de har ett intellekt och en simultankapacitet som heter duga. Tack för det, dataspelen!
/Ingemar
Jag håller bara delvis med...
Visst finns det anledning att ifrågasätta föräldraskapet här, men vid 15 års ålder ska man ha förstått grundläggande orsakssamband. Det är därför man blir straffmyndig då.
Jag flyttade hemifrån när jag var 16. Redan långt före det hade förstått sambandet mellan basala behov som mat och sömn med fysisk och mental ork. Det är inte rimligt att föräldrar ska förväntas finnas till hands under varenda 24-timmarsperiod i en 15-årings liv för att mata, natta, byta blöja osv.
Om det inte framkommer att föräldrarna rest iväg och tagit kylskåpet med sig, eller att 15-åringen är kliniskt förståndshandikappad så tycker jag man ska vänta med att skylla på bristande föräldranärvaro i det här fallet. En 15-åring ska kunna lämnas ensam i 24 timmar. Lätt.
Det är inte alls osannolikt att uppfostran varit undermålig på något sätt, MEN även 15-åringar med sunda föräldrar kan göra idiotiska saker.
Det är ett sätt att lära sig på...
Monodemon; Om någon som femtonåring missbedömer sin fysiska förmåga så fatalt så undrar jag vem som är ansvarig för detta om inte föräldrarna. När någon hunnit bli så gammal ska uppfostran ha kommit så långt att de klarar sig själva.
Jag flyttade själv hemifrån strax innan jag fyllde sexton, men mina föräldrar hade faktiskt lyckats banka i mig att man måste äta - och de har lyckats banka i mina småbröder att man inte kan spela dygnet runt.
Precis!
Det var därför jag invände mot "Vad är det för människor som låter sin son sitta uppe i ett dygn utan att se till att han får näring i sig?"
Det gav mig lite nanny-vibbar.
Förhoppningsvis ser de flesta tonårsföräldrar till att göra sig överflödiga på dessa områden.
Kanske har den ambitiöse spelarens föräldrar gjort alldeles FÖR MYCKET beträffande hans näringsintag och sömnschema fram till WoW-overloaden.
Därför blir det så fel att, som jag uppfattade dig, efterlysa ansvarsfull matning och nattning av 15-åringar, när det kan vara just curling som är problemet.
Det kan också vara så att 15-åringen har fantastiska föräldrar som gjort vad de kunnat för att han ska bli en kapabel individ. Jag kan tänka mig att det finns massvis av 15-åringar som kollapsat av idrott, alkohol, lussande, eller annat som tyder på bristande kännedom om sin fysiska förmåga, utan att deras föräldrar är kassa/ansvariga för den sakens skull.
Kids do the darndest things!
Jag kan också tänka mig att du gör helt rätt antaganden i detta fallet och av ditt svar att döma är vi egentligen inte särskilt oense.
Detta är en generationsfråga enligt mig, en del förstår helt enkelt inte vad spelen handlar om.
http://www.svenskbladet.se/kultur/index.php?alias=populart_datorspel_oroar_foraldrar.html
Att vara vaken (med inget eller i varje fall näringsmässigt undermåligt kostintag) tills man kollapsar kan väl rimligen inte vara speciellt farligt för en fysiskt frisk 15-åring?
Håller man igång tillräckligt länge utan sömn så kommer man ju till slut somna vare sig man vill eller inte, är det det som kallas kollaps månne?
Att testa gränserna för vad den egna kroppen och psyket tål i form av "all-nighters" och liknande ser jag som en naturlig och i grunden sund tonårsaktivitet. Har man inget allvarligare att oroa sig för som tonårsförälder bör man anse sig lyckligt lottad.
Skicka en kommentar