Det är lika bra att jag erkänner direkt. Jag klarade inte av tio semlor. Jag stannade på fem.
Anledningarna är flera. Till att börja med var den fjärde semlan, som blivit utsedd till Uppsalas bästa, inte god. Nej, den var rentav äcklig. Envis som man är smällde jag naturligtvis i mig den ändå, men det var något av en avtändning.
(Dessutom skulle jag vilja invända mot recensenternas formulering i länken ovan. Vaddå "fick precis lagom mycket av allting i varje tugga"? Är de helt jäfla inkompetenta eller? Vet de inte hur en semla ska vara komponerad?! Det är för helvete inte nån jäfla smörgås!! Aaahhrrgg!)
Vidare så tror jag att det här med att jag fyllt tjugo spelar in. Förra året, när jag klämde tio, var jag nitton - fortfarande en galen, sorglös tonåring. Nu är jag vuxen. Damn it. Jag visste att inget gott skulle komma med den här åldern...
Nåja, den sista semlan jag åt, som för övrigt kom från det nya caféet Årummet, var fantastisk! Bullen var så nära perfektion jag upplevt sedan barnsben. Dessutom kompenserade jag med att äta superdupernyttig lins- och morotssoppa. In all, a kind of good day.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Har jag missat något eftersom jag inte följer dina Microblogginlägg? 10 Semlor låter som gansa högt ställa ambitioner! Är det en tradition?
Men...åt du ingen av mina semlor? Jag känner mig lite stött faktiskt. De var ju så små!
Markus; Alltså, förra året slog jag rekord med tio stycken. Tänkte göra om det i år, men misslyckades gruvligt...
Aina; Jo, och den var jättegod, men den kanske hellre ska ses som en godissemla. Inte för att förminska den, men det vore fusk att räkna den som en hel semla.
Rackarns gumman! Inget rekord år i år. Glömmer fortfarande inte Sörens min när du kom in i klassrummet med semlor på ett fat. Hans min är oförglömlig!
Jag tycker minsann att du är lite diskriminerande. Storleken har faktiskt ingen betydelse :-)
Inte för att förminska den, men det vore fusk att räkna den som en hel semla.
Å andra sidan, om Café Linné fortfarande gör semlor som de gjorde på min tid i Uppsala kan du kompensera med att äta en av deras bautasemlor. ;-) Linnésemla och Pinocchio-pizza är två saker som jag trots upprepade försök aldrig lyckades få i mig en hel av.
Sedan är ju köpesemlor tyvärr i nio fall av tio bland de tristaste bakverk man kan äta. Vill man vara säker på att få en semla som inte är oduglig får man baka den själv. Här i England äter vi pannkakor med socker och citron på fettisdagen istället. Det funkar det också.
Dr M; Jag hade kunnat göra det, men med tanke på att jag hade svårt att klämma i mig deras i normalstorlek med tanke på att den smakade så illa är jag rätt glad att jag inte tog den gigantiska.
Skicka en kommentar