Busy days just nu. Valrörelsen rullar och jag har tenta på tisdag (gulp - i övermorgon!) varför jag inte varit särskilt aktiv här. Bot och bättring lovas!
Hur som, något oerhört smickrande har hänt den här veckan. Jag har fått en debattlag uppkallad efter mig. Den lyder så här:
Wagenius lag
En normativ regel för debatt, reklam och kommunikation överlag, som diskvalificerar den som använder argument baserade på ”om det gällde din dotter…”, ”skulle du vilja att din dotter…”, eller motsvarande som underförstått utmålar döttrar som viljelösa, hjälplösa, naiva våp vars oskuld och tadel kräver extra skydd jämfört med sönernas.
En debattregel som menar att om du finner dig hålla med KD i någon fråga som gäller genus, livsstil eller sexualitet, så bör du fundera ett varv till…
För denna ära vill jag tacka Josh och Marcus Fridholm, som formulerat och namngett. Om jag fick ge namn åt vad jag ville, så skulle nog inget smälla högre än det här. Jag vill också tacka Niklas Dougherty, Farmor Gun, min bloggkollega Johanna Nylander och Emma på Opassande för att ni sprider ordet. Så sjukt, sjukt smickrande. Och ursäkta för att det här låter som ett uppstyltat tal. Jag är bara så.. rörd.
Sen är det visst också Bloggkärleksveckan den här veckan, eller har varit snarare. Jag vill dock haka på lite så här innan det är för sent. Jag följer ungefär 150 bloggar i Google Reader, och jag följer var och en av dem för att de är bra, intressanta och givande att följa. Det går dock inte att länka till allihopa här, det vore meningslöst, men det finns vissa som förtjänar att lyftas lite extra. Dels de länkade ovan, men också dessa:
För mitt eget höga nöjes skull, utan politiska aspekter, läser jag Julia Skott, Hanna Fridén och Fredrik Backman. Bland Centerbloggarna får man inte missa Elias Giertz, Karl Malmqvist eller Elisabeth Thand Ringqvist. Annars hos Alliansen ligger Amanda Brihed mig varmt om hjärtat.
Pirater finns det också gott om i bloggrullen, och där har Gothbarbie (a.k.a. ProjO) en naturlig plats. Några från "det andra laget" följer jag naturligtvis också, bland andra Elin Frid som skriver skitbra men alldeles för sällan respektive Mikael Abramsson hemifrån Jämtland som jag stötte på när jag som yngre var engagerad i landstingets ungdomsråd.
Så mycket mer är det nog inte meningsfullt att skriva den här gången. På återseende, och kärlek på er!
söndag, maj 30, 2010
torsdag, maj 20, 2010
Kvinnan som sitt kön
Ibland blir man så där heligt förbannad. Mig händer det oftast när något idiotiskt sägs om kvinnlig sexualitet. Idag öppnade jag Google Reader och hittade ett inlägg hos Sakine Madon med en bild från Stoppa Langningen. Texten lyder så här:
"Din dotter är fortfarande oskuld. Men när hon druckit av vinflaskan du gav killarna törs hon nog gå hela vägen."
Det är vidrigt skrivet. Det säger rätt ut att en kvinnas oskuld är något som av någon outgrundlig anledning är viktig att skydda. Som om det vore något fel med kvinnan annars, som om sex skulle förstöra henne.
Men det stora problemet är inte den här affischen. Det stora problemet är att majoriteten bara upptäcker det vidriga budskapet när det är så tydligt uttryckt.
När någon - som ofta kallar sig för feminist - upprörs över det "kvinnoförnedrande" i reklam o. dyl. som innehåller bilder på mer eller mindre avklädda kvinnor som tycks vilja ha sex with no strings attached, däremot, då är det svårare att se att det som uttrycks är precis samma sak. Budskapet att jag förväntas uppröras av att kvinnor framställs som villiga är ett budskap om att kvinnor som har sex är orena. Det är ett budskap om att hela kvinnans väsen sitter i hennes kön, och att det blir befläckat av sex. Detsamma syns ofta under ytan på sexköpsdebatten, där det blir tydligt att kvinnor och sex är en kombination som upprör, där en kvinna som har sex mot betalning måste vara traumatiserad eller tvingad.
Jag säger inte att alla kvinnor alltid vill ha sex. Jag säger bara att det är fel och vidrigt att betrakta kvinnan som något som kan förstöras av sex, hur frivilligt det än är. Jag skulle vilja sluta förväntas bli upprörd när jag ser en annan naken kvinna på en reklampelare. Jag skulle vilja sluta bli betraktad som ett kön.
Och jag skulle vilja att radikalfeministerna funderar en vända till nästa gång de upptäcker att de är överens med KD.
"Din dotter är fortfarande oskuld. Men när hon druckit av vinflaskan du gav killarna törs hon nog gå hela vägen."
Det är vidrigt skrivet. Det säger rätt ut att en kvinnas oskuld är något som av någon outgrundlig anledning är viktig att skydda. Som om det vore något fel med kvinnan annars, som om sex skulle förstöra henne.
Men det stora problemet är inte den här affischen. Det stora problemet är att majoriteten bara upptäcker det vidriga budskapet när det är så tydligt uttryckt.
När någon - som ofta kallar sig för feminist - upprörs över det "kvinnoförnedrande" i reklam o. dyl. som innehåller bilder på mer eller mindre avklädda kvinnor som tycks vilja ha sex with no strings attached, däremot, då är det svårare att se att det som uttrycks är precis samma sak. Budskapet att jag förväntas uppröras av att kvinnor framställs som villiga är ett budskap om att kvinnor som har sex är orena. Det är ett budskap om att hela kvinnans väsen sitter i hennes kön, och att det blir befläckat av sex. Detsamma syns ofta under ytan på sexköpsdebatten, där det blir tydligt att kvinnor och sex är en kombination som upprör, där en kvinna som har sex mot betalning måste vara traumatiserad eller tvingad.
Jag säger inte att alla kvinnor alltid vill ha sex. Jag säger bara att det är fel och vidrigt att betrakta kvinnan som något som kan förstöras av sex, hur frivilligt det än är. Jag skulle vilja sluta förväntas bli upprörd när jag ser en annan naken kvinna på en reklampelare. Jag skulle vilja sluta bli betraktad som ett kön.
Och jag skulle vilja att radikalfeministerna funderar en vända till nästa gång de upptäcker att de är överens med KD.
onsdag, maj 19, 2010
Elias äger
När jag var 14 hade jag inte ens börjat tycka saker i organiserad form. Därför är det sjukt imponerande att läsa Elias Giertz debattartikel på Aftonbladet idag. Damn, liksom.
Men Elias är inte bara sjukt bra för sin ålder, han är sjukt bra oavsett ålder också. Han har rätt. När vi hade en socialdemokratisk regering sist hade vi - mitt under brinnande högkonjunktur - nästan lika hög ungdomsarbetslöshet som idag. Då var det, enligt Göran Persson, inte ens ett problem. Det går jättebra att läsa om det här.
CUF ser problemet, och vi ser lösningarna. Vad har sossarna att presentera, annat än högre arbetsgivaravgifter och en nollvision?
Bloggar: Per Ankersjö, Magnus Andersson, Johan Pettersson, Albin Ring Broman, Här och Nu, Fredrick Federley, Elisabeth Thand Ringqvist, Jonssons funderingar, Dayana Jadarian, Alexander Woodhouse, Johan Hedin och Ingrid Lunqvist som också har bevis på att Elias är torr bakom öronen!
Men Elias är inte bara sjukt bra för sin ålder, han är sjukt bra oavsett ålder också. Han har rätt. När vi hade en socialdemokratisk regering sist hade vi - mitt under brinnande högkonjunktur - nästan lika hög ungdomsarbetslöshet som idag. Då var det, enligt Göran Persson, inte ens ett problem. Det går jättebra att läsa om det här.
CUF ser problemet, och vi ser lösningarna. Vad har sossarna att presentera, annat än högre arbetsgivaravgifter och en nollvision?
Bloggar: Per Ankersjö, Magnus Andersson, Johan Pettersson, Albin Ring Broman, Här och Nu, Fredrick Federley, Elisabeth Thand Ringqvist, Jonssons funderingar, Dayana Jadarian, Alexander Woodhouse, Johan Hedin och Ingrid Lunqvist som också har bevis på att Elias är torr bakom öronen!
måndag, maj 17, 2010
Låt oss snacka facket då
CUF:s kampanj har väckt en hel del irritation. Bra så. Vi är ett politiskt ungdomsförbund, det är inte vårt uppdrag att stryka medhårs och vara mediokra.
Det jag kan tycka är lite trist är att det bara tycks vara en sida i vårt tidning om arbetsmarknaden som uppmärksammas. Och nog för att Hannes att snygg, men det känns som om alla hakat på språkbruket och vägrat ta i hela frågan. Det är som om alla bara kikat på Alliansfritt Sveriges inlägg och helt skitit i att själva kolla kampanjen. Vi driver den faktiskt mot hela arbetsmarknaden. Nåja, nu verkar det vara facket de flesta är upprörda över. Då är det nog lika bra att ta tag i den frågan.
För är facket verkligen en kraft som står på ungdomars sida idag? Well, i enskilda fall händer det, visst - men om man ser hela bilden så driver de upp ingångslönerna så att färre unga får jobb, och man är föga intresserade av att jobba för de ungdomar som inte lyckats få en heltidsanställning. Och ingen verkar tycka att det är något som facket själva ska ta ansvar för att förändra.
Det hela illustreras rätt tydligt av att Tant Agnes twittrade att facket aldrig intresserat sig av henne, troligtvis på grund av hennes anställningsform(er), som alltså inte varit tillsvidare på heltid. Svaret från exiljämten och journalisten Erik Wiklund var att det var anställningsformerna som gjorde att folk inte gick med i facket.
För det första måste det vara fackets uppgift att göra sig relevant på arbetsmarknaden genom att vara till nytta för arbetstagarna. Om man då helt skiter i folk som inte har tillsvidareanställning, då är det ju liksom lite ens eget fel att man inte attraherar dessa också.
För det andra finns det en anledning till att övriga anställningsformer finns och nyttjas. Det beror på att de passar. Inte bara för arbetsgivarna, utan också framförallt min generation, som inte är inställda på att arbeta på samma jobb hela livet.
Min poäng, alltså: Det verkar konstigt att man inte ska få säga att facket inte är bra när det heller inte är det. Och när ingen annan vågar annat än att okritiskt hylla facket som det bästa sedan skivat bröd, då får CUF ta sitt ansvar. Det gör vi. När ska facket börja göra det?
Det jag kan tycka är lite trist är att det bara tycks vara en sida i vårt tidning om arbetsmarknaden som uppmärksammas. Och nog för att Hannes att snygg, men det känns som om alla hakat på språkbruket och vägrat ta i hela frågan. Det är som om alla bara kikat på Alliansfritt Sveriges inlägg och helt skitit i att själva kolla kampanjen. Vi driver den faktiskt mot hela arbetsmarknaden. Nåja, nu verkar det vara facket de flesta är upprörda över. Då är det nog lika bra att ta tag i den frågan.
För är facket verkligen en kraft som står på ungdomars sida idag? Well, i enskilda fall händer det, visst - men om man ser hela bilden så driver de upp ingångslönerna så att färre unga får jobb, och man är föga intresserade av att jobba för de ungdomar som inte lyckats få en heltidsanställning. Och ingen verkar tycka att det är något som facket själva ska ta ansvar för att förändra.
Det hela illustreras rätt tydligt av att Tant Agnes twittrade att facket aldrig intresserat sig av henne, troligtvis på grund av hennes anställningsform(er), som alltså inte varit tillsvidare på heltid. Svaret från exiljämten och journalisten Erik Wiklund var att det var anställningsformerna som gjorde att folk inte gick med i facket.
För det första måste det vara fackets uppgift att göra sig relevant på arbetsmarknaden genom att vara till nytta för arbetstagarna. Om man då helt skiter i folk som inte har tillsvidareanställning, då är det ju liksom lite ens eget fel att man inte attraherar dessa också.
För det andra finns det en anledning till att övriga anställningsformer finns och nyttjas. Det beror på att de passar. Inte bara för arbetsgivarna, utan också framförallt min generation, som inte är inställda på att arbeta på samma jobb hela livet.
Min poäng, alltså: Det verkar konstigt att man inte ska få säga att facket inte är bra när det heller inte är det. Och när ingen annan vågar annat än att okritiskt hylla facket som det bästa sedan skivat bröd, då får CUF ta sitt ansvar. Det gör vi. När ska facket börja göra det?
fredag, maj 14, 2010
Arbetsmarknaden är ett jävla skämt!
Vi i CUF släpper idag vår kampanj mot ungdomsarbetslöshet, den tröga arbetsmarknaden, sega fack som ogillar ungdomar och jantelagen.
Vi tycker att den strukturella diskrimineringen av ungdomar måste avskaffas. Vi vet att LAS är till för Lars, 58, men inte ger något skydd åt den som står utanför arbetsmarknaden - tvärt om håller den folk utanför. Trygghet är inte att jobba på samma ställe hela livet, utan att kunna hitta ett nytt jobb om det behövs.
Eftersom arbetsmarknaden är ett jävla skämt kände vi oss tvungna att starta en cirkus. Där kan du gå in och ladda upp ditt eget video-CV och förhoppningsvis få ett jobb!
Annars kan du också kontakta närmsta CUF:are, skaffa en grön näsa och delta i den gröna folkrörelsen. Jante go home!
Bloggar: Magnus Andersson, Rebecka Lindström, Annie Johansson, Alexander Woodhouse, Isak Engqvist, Johan Pettersson och så en blogg utan humor.
fredag, maj 07, 2010
What the fack?
Alltså, jag har absolut inget principiellt emot att folk sluter sig samman i olika frivilliga konstellationer - det är inte alls där skon klämmer. Det är tvärt om en grundläggande rättighet som ska tillkomma alla medborgare.
Men det finns en annan grundläggande rättighet också, och den kallas yttrandefriheten. Den ämnar jag begagna mig av i detta inlägg.
Till att börja med - fackförbundet Unionen. Eeh. De har alltså dragit igång en kampanj i jakt på Sveriges tråkigaste jobb där de menar att det är moralisk förkastligt att städa på McDonalds, att alla snabbköpskunder är dumma i huvudet och att de som jobbar i skolrestauranter är ouppskattade. Japp. Man ser ner på vanliga jäfla jobb. Härligt.
Sen har vi Byggnads. De bygger om sitt förbundskontor. Eller, nej, klart de inte gör. De hyr in baltisk arbetskraft utan kollektivavtal för att göra det i dålig arbetsmiljö och på orimligt kort tid.
Personligen har jag inget emot att folk jobbar utan kollektivavtal. Men när man skrikit "GO HOME!" åt utländska arbetare som kommer hit och ändå har det, då känns det som om man ska vara lite försiktigare med vilka anställningsformer ens underentreprenörer håller sig med. Just sayin.
Bloggar: Magnus Andersson, Magnus Andersson igen, Albin Ring Broman.
Men det finns en annan grundläggande rättighet också, och den kallas yttrandefriheten. Den ämnar jag begagna mig av i detta inlägg.
Till att börja med - fackförbundet Unionen. Eeh. De har alltså dragit igång en kampanj i jakt på Sveriges tråkigaste jobb där de menar att det är moralisk förkastligt att städa på McDonalds, att alla snabbköpskunder är dumma i huvudet och att de som jobbar i skolrestauranter är ouppskattade. Japp. Man ser ner på vanliga jäfla jobb. Härligt.
Sen har vi Byggnads. De bygger om sitt förbundskontor. Eller, nej, klart de inte gör. De hyr in baltisk arbetskraft utan kollektivavtal för att göra det i dålig arbetsmiljö och på orimligt kort tid.
Personligen har jag inget emot att folk jobbar utan kollektivavtal. Men när man skrikit "GO HOME!" åt utländska arbetare som kommer hit och ändå har det, då känns det som om man ska vara lite försiktigare med vilka anställningsformer ens underentreprenörer håller sig med. Just sayin.
Bloggar: Magnus Andersson, Magnus Andersson igen, Albin Ring Broman.
Ekonomisk harakiri
Fadern min har rätt mycket att säga om politik. Titt som tätt, och senast till frukosten, blir han upprörd och lyckas prata tillräckligt för att fylla ett helt blogginlägg. Men han bloggar inte. Tyvärr. Istället får han denna gång lov att göra ett gästspel här. Alltså, gästinlägg av Peter Wagenius:
Gångna veckan åkte först min fru sedan jag ner till Uppsala med buss och tåg. I går torsdag åkte min dotter hem till Funäsdalsfjällen och kommer att åka ner igen på söndag. Trevligt!
Min biljett kostade drygt 1200 kronor. Var och en av oss åkte var gång med taxianslutning från Sveg de sista femton (15) milen. Taxin kostade var gång 2500 kronor – en räkning som hamnar på landstingsskatten.
Tåget var halvfullt, i bussarna trängdes cirka fem personer från Ljusdal och i taxin var vi ensamma eller som jag, hade sällskap av två personer halva vägen.
Så här ser det ofta ut på landsbygden. Vi blir färre.
I detta läge vill de rödgröna satsa 120 (000 000 000) miljarder på snabbtåg mellan Sveriges småstäder.
Hur ska det hjälpa landsbygden? Hur ska det hjälpa folket i Sveriges småstäder (inget annat finns)? För vad finns kvar till realistiska satsningar?
Ska vi satsa på snabbtåg eller miljövänliga bränslen?
Gångna veckan åkte först min fru sedan jag ner till Uppsala med buss och tåg. I går torsdag åkte min dotter hem till Funäsdalsfjällen och kommer att åka ner igen på söndag. Trevligt!
Min biljett kostade drygt 1200 kronor. Var och en av oss åkte var gång med taxianslutning från Sveg de sista femton (15) milen. Taxin kostade var gång 2500 kronor – en räkning som hamnar på landstingsskatten.
Tåget var halvfullt, i bussarna trängdes cirka fem personer från Ljusdal och i taxin var vi ensamma eller som jag, hade sällskap av två personer halva vägen.
Så här ser det ofta ut på landsbygden. Vi blir färre.
I detta läge vill de rödgröna satsa 120 (000 000 000) miljarder på snabbtåg mellan Sveriges småstäder.
Hur ska det hjälpa landsbygden? Hur ska det hjälpa folket i Sveriges småstäder (inget annat finns)? För vad finns kvar till realistiska satsningar?
Ska vi satsa på snabbtåg eller miljövänliga bränslen?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
