Det värsta är att det är sant

Tiden tickar iväg. Omröstningen om vad som nu går under namnet Lex Orwell är visserligen uppskjuten (?) till onsdag, men tyvärr är det nog få som kommer att övertygas under tisdag natt (även om jag hoppas att en och annan sover på saken och vaknar på rätt sida sedan). Det börjar bli bråttom.

Ett allvarligt problem som vi på motståndarsidan har är att FRA-förslaget är så bisarrt och främmande för ett rättssamhälle att många troligen inte inser att det är sant. För många osannolika konspirationsteorier om allt möjligt har flugit omkring rätt länge nu, och folk börjar tröttna. Visst låter det som en överdrift att allt (Blogge förklarar varför det är just ALLT) du gör på internet kommer att övervakas - herregud, kom igen, det här är Sverige! Sånt händer inte!

Jo. Det är det som är så fruktansvärt obehagligt.

Det är nästan värre med de som tror att FRA-lagen kommer att göra nytta. Det finns ett gammalt talesätt som brukar tillskrivas Benjamin Franklin: Those who are willing to give up a little liberty to gain a little security deserve neither and will loose both.
Inget system är fullständigt säkert. FRA hävdar på sin hemsida att de inte läcker. Tyvärr känner jag inga datanördar som kan motbevisa dem, men jag undrar i mitt stilla sinne, var är pentagonhackarna när man behöver dem? Jag uppmanar nu inte alls någon att faktiskt hacka FRA, men visst vore det intressant att se vilken vändning debatten skulle ta om något sådant hände?