Uttrycket "att få en stämpel i pannan" tar sig nya höjder

Seriöst. Det sitter en kvinna i europaparlamentet som vill kvalitetsstämpla och reglera bloggar. Hur kunde detta hända?

Marianne Mikko, som hon heter, verkar tro att bloggar är någon typ av spam som poppar upp lite hur som helst. Bara den typen av okunskap borde diskvalificera henne i frågor som rör internet. Herre jisses, har hon någonsin surfat? Bloggar söker man upp aktivt, man läser dem aktivt och man kan i de flesta fall delta aktivt själv via kommertarer och länkningar. Vad spelar det för roll om hon inte tror på "envägskommunikation"? Det är fortfarande ett aktivt uppsökande. Dessutom förolämpar hon människors förmåga till kritiskt tänkande; vaddå risk för spridning av "felinformation"? Hon behöver i sådant fall lyfta blicken från bloggarna och börja kika på de otaliga konspirationsteoretiska hemsidor som finns - om inte annat kanske hon får sig ett gott skratt.

Jag tror inte att detta har en seriös chans att gå igenom. Bloggarna är här för att stanna. Faktiskt skulle jag vilja påminna om ett par ord av Jan Stenbeck (som jag råkade höra citeras i P1, om jag inte missminner mig): Något i stil med att politiken går före mycket - men tekniken går före politiken.

Vad skulle exempelvis denna "kvalitetsstämpel" innebära? "Godkänd av Eu-parlamentet" - nej, då avstår jag hellre från att blogga. Vem bestämmer vad som är kvalitet? Yttrandefriheten gäller alla, alltid, oavsett deras språkliga förmågor, deras åsikter (i alla fall nästan) och deras syfte (också i alla fall nästan). Ska bloggar som Mikko inte gillar inte få publiceras? Måste man anställa en massa översättare för att kunna ge underlag till stämplarna? Vem står för kostnaden?

Nej, snälla lilla parlamentet, skicka iväg det här initiativbetänkandet och låt det aldrig komma tillbaka.


På tal om annat så har jag fortfarande inte internet hemma. Leverantör är Bahnhof, och de är förlåtna allt bara de vägrar lämna ut min trafik till staten.



För övrigt anser jag att FRA-lagen ska förstöras.