Till att börja med kan man konstatera att domen, precis som gårdagens p-pillerutspel, gör att mer fokus hamnar på medverkansbegreppet. Det är, vilket antyds i viss inflytelserik doktrin, en smula brett. Inte så brett att du blir fälld om du står och ler när du ser person A misshandla person B - men tillräckligt för att du ska bli fälld om du håller A:s kappa.
Som jag sagt tycker jag att det är en smula absurt att tillhandahållandet av en söktjänst skulle kunna klassas som medverkan. Låt oss hoppas att det är vad HD inser, när målet väl kommer dit.
Det riktigt intressanta är naturligtvis varför tingsrätten fällde de fyra åtalade - speciellt i ljuset av e-handelslagen. Av vad jag kunnat utläsa konstaterar man medverkan utan att tänja för mycket på begreppet (vilket alltså säger någon om hur uppblåst det redan är). Därefter avfärdas ansvarsfrihet genom e-handelslagen med följande:
"Att The PirateBay erbjöd en tjänst där användare kunde ladda upp och lagra torrentfiler på
webbplatsen innebär istället att det är fråga om den typ av lagringstjänst som omfattas
av bestämmelsen i 18 § lagen om elektronisk handel (prop. 2001/02:150, s. 21)."
Det är hela nyckeln.
16 § i e-handelslagen gäller bara om den lagring som sker är "automatisk, mellanliggande och tillfällig lagring av information som sker endast för att utföra överföringen". Det är också en förutsättning "att informationen inte lagras längre än vad som rimligen krävs för överföringen".
Jag är ungefär lika tekniskt insatt som Roswall. Juridiskt sett borde det inte spela någon roll. Jag är ändå nyfiken: Är den lagring som skett verkligen jämförbar med webbhotell och BBS:er? Det är nämligen detta som 18 § tar sikte på enligt förarbetena. Någon som känner för att förklara? Har tingsrätten missuppfattat något?
Det är också intressant att tingsrätten, när den talar om uppsåt och vad det behöver täcka, hänvisar till ett skattemål - i vilket det slogs fast att det i fråga om medverkan inte behövde finnas uppsåt för exakt vilka felaktiga uppgifter som skulle lämnas, utan bara för att felaktiga uppgifter skulle lämnas - som de facto säger att frågan måste avgöras beroende av brottstyp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
TPB lagrar aldrig filerna på sina servrar så vitt jag vet. Den är iaf inte ens i närheten jämförbar med den lagring på Webbhotell och BBS:er
Precis som de åtalade påpekad länkar dem bara till de torrentfiler som läggs upp, precis som google också gör om man söker på "exempel film" + torrent. Dock kommer google aldrig bli åtalad får något liknande.
Nja, angående det här med BBS:er så har TR faktiskt resonerat rätt, förutsatt att man kan använda ehandelslagen och prop. 2001/02:150 på straffrätten hur som helst förstås samt att bestämmelserna (vilket knappast anges i propen) kan användas även vid "länkning". Det senare känns HÖGST tveksamt och det är väl det du syftar på antar jag?
Först och främst så passerar ju inga filer med skyddade verk ThePirateBay utan vad som finns på TPB är en sammankopplingstjänst ("tracker") och indexeringsinformation ("torrentfiler"). De senare behövs för att ställa rätt frågor till trackern när man vill ladda ned ett helt verk, samt verifiera att man verkligen fått ned hela verket. Slutligen så har TPB också en databas med torrentfiler kopplad till en webbsida från vilken användarna kan ladda upp och ned torrentfiler till och från databasen.
På TPB finns således inget skyddat material utan bara hänvisningar i flera steg, vilka dessutom i sig är skapade helt utan inblandning från TPBs huvudmän.
TR börjar med att förklara (s 72) att man betraktar tillhandahållandet av en databas med torrentfiler, som är "särskilt iordningställd" (för piratkopiering?) som medhjälp till upphovsrättsbrott, förutsatt att någon däri lagrar torrentfiler som används för att fullborda brottet. TR fokuserar här på tillhandahållandet av torrentfilerna (s 73) och inte på trackern.
En torrentfil kan läggas upp på ThePirateBays hemsida (databasen) av användarna och sedan ligga där under en längre tid. Således - menar TR - aktualiseras inte ansvarsfriheten i 16 § ehandelslagen, då denna endast är avsedd för ytterst tillfällig lagring. Sådan "lagring" är överhuvudtaget fånigt att lagstifta om ansvarsfrihet för, då 16 § i princip bara säger att en ovetande internetleverantör inte är ansvarig för vad som för tillfället lagras i hans nätverkskablar när det är på väg till kunden.
18 § tar mer sikte på webbtjänster, som webbforum och sånt, där användare byter information vilken kan vara olaglig. Under denna kategori passar knappast trackerverksamheten, men väl den webbsida (www.thepiratebay.org) som TPBs användare använder och som är kopplad till torrentdatabasen.
TR tycks sedan ändra resonemanget (sid 63) då man anger hela förfarandet - inte underlåtenhet att agera mot referenser till brottsligt material på endast webbplatsen - som medhjälp. Ivf svävar man på målet:
"Genom att tillhandahålla en webbplats med välutvecklade sökfunktioner, enkla uppladdnings- och lagringsmöjligheter samt genom att förmedla kontakter mellan enskilda fildelare genom den till sajten knutna trackern har, enligt tingsrätten, den genom The Pirate Bay bedrivna verksamheten underlättat och således främjat dessa brott"
För egen del känner jag att det blir lätt krystat när man kombinerar "ansvaret" i ehandelslagen med ansvaret vid "länkning", utan att närmare avhandla det senare eller uppsåtsfrågan på annat sätt än att det är uppenbart för de tilltalade att sajten kan användas för bland annat piratverksamhet. Lika uppenbart är det ju att Google kan användas för piratverksamhet och att de i så fall inte heller kan försvara sig med att de bara länkar.
Ehandelslagens förarbeten nämner ju bara "olagligt material" och då känns det inte som att man i första hand tänkte på "hänvisningar till olagligt material". I så fall borde detta ha tagits upp i propen men så görs ju inte. Mikael Viborg påpekade på min blogg att TR nog insett att de ägnar sig åt bluffresonemang eftersom de ju inte hänvisar till några förarbeten eller praxis, "BECAUSE IT AINT THERE". Det finns ingen ledning i den riktningen att hämta där.
Domen är dock inte felaktig på det sättet att rätten missförstått tekniken eller så (såvitt jag kan se). Däremot är den heltokig eftersom den saknar anpassning till hur nätet ser ut idag och på ett bräde kriminaliserar Youtube, Google, Yahoo, MSN, Facebook osv osv eftersom den inte redogör för hur sajtägarnas uppsåt i medhjälpsfrågan egentligen är styrkt. Tyvärr verkar man ha köpt målsägarsidans huvudargument att TPB är "elaka mot upphovsrättshavarna" och "hånar dem när de skriver brev" etc, snarare än att gå in på vad en tjänsteleverantör måste göra för att uppfylla kraven för ansvarsfrihet och var (i förhållande till propen för ehandelslagen bla) det isf brister för TPBs räkning. Detta mäktade man inte med utan istället fick man en dom som säger att "ska man driva en sajt så gäller det att man inte är kaxig mot upphovsrättshavare eller andra". Vi får hoppas att HovR:n el HD finner en sådan ordning tillräckligt otillfredsställande för att prestera ett klargörande.
Rättelse:! förberedelse ska det naturligtvis vara på kommentaren till sid 72, inte medhjälp. Rörigt uppställt i domen (att avhandla ansvaret för torrentdatabasen i ett konsumerat brott) och nu blev det lika rörigt här.
Rex; DE, damnit! Du skämmer ut mig!
Widar Nord; Gah, jag måste sätta mig in i det här, känner jag. Får nog återkomma med en mer genomgående analys.
Skicka en kommentar