Littorinaffären

Ja, man ska väl kommentera det som trots allt verkar ha blivit Almedalsveckans största händelse - anklagelserna mot Littorin om sexköp.

Så, för att reda ut några saker inledningsvis: Littorin är inte dömd. Han kommer inte heller att bli det, eftersom brottet torde vara preskriberat. Möjligen, och då är det verkligen möjligen, skulle frågan kunna utredas om Littorin ansökte om att stämma Aftonbladet för förtal, men chansen är minimal.
Vidare är det inte konstigt att "Anna" menar att hon kände igen Littorin först senare, eftersom han vid tidpunkten för brottet var partisekreterare för Moderaterna - och mitt tips är att ytterst få har koll på vem som innehar den posten i något parti. Däremot kan det sägas förefalla mindre sannolikt att han hade tid att sexchatta och fara omkring i bilen hela kvällarna mitt under brinnande valrörelsen, kanske den viktigaste på många år - but then again, även om han sagt att han inte ville fara hem utan körde planlöst till "Anna" så betyder inte det att han faktiskt gjorde det. Mer än så varken vill eller kan jag spekulera i skuldfrågan.

Aftonbladets hantering av det hela, då? Ja, i mina ögon gjorde de precis vad jag förväntar mig av en kvällstidning - det är lite därför jag inte läser dem så ofta. En teaser i flera dagar och sedan svarta rubriker om en politisk motståndare, vem hade förväntat sig något annat? Något värre vore det om ryktena om att de känt till det hela under en längre tid skulle visa sig stämma. Då handlar det nämligen om politisk taktik som sats framför ansvaret som granskande av makten. Ändå är heller inte det något jag har lust att fördöma. Aftonbladet är, trots allt och som de andra tidiningarna, mer eller mindre politiskt bunden.

Regeringens hantering av frågan vet jag inte om jag kan klanka ner för mycket på. Framförallt är det ju Moderaterna som alls tagit i frågan, och nej, ärligt talat, jag har inte tagit del av allt de sagt och skrivit om saken. Det är i mina ögon rätt ointressant.

Vad jag tycker om brottet i sig är ingen hemlighet. Det handlar inte om att jag skulle tycka att någon har rätt att köpa sex, lika lite som jag anser att någon har rätt att sätta dig på ett fabriksgolv bara man slänger lite pengar på dig efteråt. Principen jag utgår från är den om äganderätt och avtalsfrihet. Det är också endast brott där det föreligger frivillighet som regleras av sexköpslagen. Jag måste också säga att det är osmakligt att dra in Littorins sexchattande i bilden. För tusan, det pysslade jag och ett par kompisar med när vi var typ elva och precis upptäckt passagen! Därtill är jag mycket osäker på om den smutsiga vårdnadstvisten ska ges någon betydelse i sammanhanget. Den svenska lagen är nämligen skriven på sådant sätt att så gott som varje vårdnadstvist blir smutsig, eftersom huvudregeln är delad vårdnad. Den som vill ha ensam vårdnad om barnen tvingas använda extremt grova anklagelser för att se det gå igenom, varför föräldrar mycket sällan är bättre vänner efter tvisten än före. Hur smart och omtänksam gentemot sina barn man är om man trots detta ansöker om ensam vårdnad, ja, det går att diskutera. Det är dock inte något som avgör ens karaktärsdrag.

Slutsatsen? Dålig PR för Alliansen, ett möjligt brott som inte kommer att klaras upp och en dubbelmoral från en svensk minister. Är någon egentligen förvånad?

Om reklam, dubbelmoral och värdet av en fri marknad

Idag rapporterar SvD:s näringslivsdel, E24 att reklamavbrotten kan komma att bli fler. Man börjar med att konstatera att "[m]ånga känner igen irritationen som sprider sig när det bryts för reklam under långfilmens mest spännande scen". Jag håller inte med. Jag känner däremot en enorm irritation när man ska titta på en film på SVT - plötsligt måste man missa en bit av den för att springa på toa, hämta mer snacks eller ställa undan mjölken innan den surnar. Jag älskar reklamen i de kommersiella kanalerna. Inte nog med att jag garvar mer åt ICA-reklamen än åt många TV-program, man får tillfälle att göra saker. Sträcka på benen, till exempel. I dagens hälsofixerade samhälle borde det ju ses som något väldigt positivt. Man kan också slå på textTV och kolla om något särskilt hänt eller vad som sänds i andra kanaler. Man hinner kolla sin mail. Jag hinner springa ner till Nära Livs i huset bredvid och köpa lite pepparkakskola. Herregud, ge mig gärna fler reklampauser!

Inte ens SVT sänder ju program i ett sträck, nej, de tillåter också reklam - men enbart sådan som handlar om influencavaccin och hur "fri" koncernen är. Fri television, my ass. Du är inte fri att välja bort den, så mycket står klart. Har du en TV-mottagare är du nämligen tvingad att betala in TV-avgiften, skitsamma om du tittar på SVT eller TV över huvud taget. Att det är statligt administrerat motsäger ju lite vad som sägs på Radiotjänst i Kiruna AB:s hemsida, nämligen "tv och radio som är fria från kommersiella och politiska intressen".
Sen kan man ju också fråga sig vad som är poängen med SVT. Ska man visa program som inte fått genomslag i kommersiella kanaler? Fint, då är det ju bara att lägga ner saker med höga tittarsiffror. Sluta sända Svensson, Svensson och börja med en dokumentär om klarinettens beståndsdelar. Babben & co? Glöm det, för bred publik. Sa du Eurovision Song Contest?! Är du GALEN?! Det är ju jättemånga som gillar det! Nej nej nej, Rapport kan få vara kvar eftersom det måste ses som någon typ av nyhetsrapportering och därmed är allmänbildande, men Bolibompa kan man ju bara glöma. Förstår man inte vilken risk det är att barnen tror att Göran Persson är en snäll farbror när han får hoppa omkring med en kossa i TV på det där viset? Indoktrinering på hög nivå.

Att SVT över huvud taget lägger sig i debatten om barnreklam måste ju ändå ses som ett politiskt ställningstagande - och var det inte precis det som de inte skulle syssla med? Sen tycker jag hela grejen är löjlig. Barn får inte äga saker, det gör deras föräldrar, och det är föräldrarna som ansvarar för konsumtionen. Dessutom är det föräldrarna som ansvarar för vad deras barn ser på TV. Jag tror att det rör sig om en lathet hos föräldrar att inte uppfostra sina barn ordentligt så att man slipper höra illtjut vid godisdisken eller leksakshyllan.

Nåja, åter till att reglerna blir EU-anpassade så att staten får lägga sig mindre i hur mycket reklam en kanal får sända. Rädslan för att bli översköljd med reklam är tämligen obefogad, tack vare en fiffig sak som kallas marknad. Det är enkelt: om en kanal sänder mer reklam än tittarna kan tänka sig att se så förlorar den därmed tittarna och får lägga om sin strategi. Det är också så att ju fler tittare en kanal har, desto mer kan de ta betalt för reklamen och därav minskar behovet av att sända reklam. Sen finns det andra saker som är bra med reklam - till exempel gör den det lättare att överleva för små, specialiserade kanaler, eftersom konsumenterna inte behöver betala skyhöga priser för få titta på den.

Jag noterar också att det med anpassningen kommer TV-shop och program som Ordjakten att minska i sändningstid och istället kommer man att köra exempelvis Dr. Phil. Det är något jag välkomnar - jag har inte kunnat se programmet sedan jag flyttade till Flogsta, eftersom TV4+ inte finns i vårt kanalutbud. Förhoppningsvis börjar de köra programmet i den vanliga fyran.