En rad framåtblickande centerpartister, däribland Magnus Andersson och Fredrick Federley, skriver idag på Newsmill om behovet av Centerpartiet som det frihetliga alternativet i svensk politik. De har väldigt rätt.
Det finns en frihetlig tradition inom Centerpartiet, där man tagit ställning för människors rätt att göra som de själva vill och för att individen ska gå före systemen. Utförandet har kanske inte alltid varit perfekt, men den grundläggande tron på individen har funnits där.
Att traditionen kommit en smula på skam under mandatperioden råder det väl ingen större tvekan om. Gjort är dock gjort och nu måste det viktiga vara att fokusera på framtiden.
Till att börja med är det viktigt att partistyrelsen idag lägger riktlinjer inför valet 2010 som handlar om mer frihet och mindre klåfingrighet. Därtill är det naturligtvis avgörande hur det går i valet. Jag hoppas få plats i riksdagen för att kämpa för de mänskliga rättigheterna - och det finns gott om fantastiska alternativ för den som vill rösta på Centerpartiet och en frihetligare framtid. Magnus Andersson, Fredrick Federley, Abir Al-Sahlani, Elisabeth Thand Ringqvist, Oscar Fredriksson, Erik Hultin, Johan Pettersson, Per Åsling, Magnus Persson och Mattias Johansson är bara några av dem som annonserat att de kandiderar till riksdagen och som vill se att Centerpartiet lever upp till rollen som det frihetliga alternativet. För att ha någon trovärdighet krävs dock också att partistyrelsen levererar - helst idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Rösta på Federley av integritetskäl? Jag tror du med mig skämta aprillo.
Fredrik må vara betydligt bättre än många andra men ALDRIG att jag kommer lita på någon som Fredrik (eller någon som röstade ja till FRA-för den delen heller).
Han förlorade min respekt när han sa ja till FRA...
http://www.youtube.com/watch?v=jKoTTC3dKSc
Även om det skulle finnas enstaka vettiga människor i centern så är partiet i stort grundligt kört i botten. Jag har tidigare röstat på centern och folkpartiet, 2009 blev det piratpartiet och 2010 blir det antagligen blankt. Det kommer i alla fall aldrig mer att bli något av de fyra FRA-partierna.
Jag känner mig mest som liberal, och av just den anledningen hoppas jag nog att alliansen får stryk nästa år. De är bara liberala i den ekonomiska politiken och det är den minst viktiga delen.
Federley är inte att lita på. Han gav upp en mänsklig rättighet. Visst, på sätt och viss är de andra ledamöterna värre, men de "förrådde" i alla fall inte medborgarrättsrörelsen; de visste vi redan att vi inte kunde lita på dem.
Hej Hanna,
jag tycker det är glädjande att du kandiderar till riksdagsvalet. Unga välartikulerade politiker med en glöd och vettiga åsikter är ett välbehövligt inslag i svensk politik. Artikeln kring "ett frihetligt Centerparti" låter ju också bra, men precis som i det upprörda kommentatorsfältet på newsmill så infinner sig samma gnagande magkänsla hos mig. Federley och Johansson, två av de personer som genom personkryss kom in just på grund av sin vurm för intergritetsfrågorna. När inte ens de står upp för liberala ideal när det verkligen ställs på sin spets, vad är det då som säger att detta utspel kommer resultera i något annorlunda, nästa gång FRA 3.0, Ipred 2 eller teledatalagring 4 kommer på tapeten?
Man vill hoppas, men då allt fint prat visat sig meningslöst när det blir allvar, hur ska man då kunna låta sig hänföras återigen till centerpartiet? I dagsläget finns det inte något parti, där jag skulle kunna sätta mina besparingar på att de inte kommer göra avkall på sina grundläggande värderingar.
För mig är den känslan oerhört tråkig.
Det är nog upp till bevis NU - läs i nya FRA-vändan i oktober samt under EU-ledarskapet - som gäller för centerns del. Ni får väldigt svårt att övertyga en integritetsoroad opinion om inte drastiska ställningstagande - i praktiken, inte i Newsmill - sker med det snaraste.
Taskig sits när det är gubbarna som har knappar att trycka på... Men Federley & co bäddade för det här.
@lars som skriver "Det kommer i alla fall aldrig mer att bli något av de fyra FRA-partierna."
Glöm inte bort att de var fem partier - även S med sitt Bodströmsamhälle.
Centerpartiet har en grundidé som rör sig kring motsatsparet framgång/motgång. Det är något helt annat än motsatserna seger/nederlag. Av det följer att partiet nöjer sig med förbättringar av en dålig idé (framgång/motgång) istället för att rösta blankt nej till den (seger/nederlag). Federley är FRA-motståndare endast på centerpartiets sätt.
@Anonym:
Ja, S går ju också bort av liknande skäl. Det ironiska är ju att om man inte tittar på fördelningspolitiken (som jag ärligt talat skiter i - det känns inte så himla viktigt om man har 15 eller 50% i inkomstskatt) så är vänsterpartiet och miljöpartiet de enda liberala partierna i riksdagen. Hur i helvete blev det så?
Men som sagt, det blir antagligen blankt. Och efter de senaste åren så har S faktiskt ett marginalt bättre track record i viktiga frågor än "alliansen", så jag gråter nog minst om det blir en vänsterregering.
Lars:
Integritetsfrågorna är onekligen viktiga. Men att påstå att Vänsterpartiet och Miljöpartiet är mest liberala i riksdagen bara på dessa frågor, är ju galet. Visst spelar det roll om staten tar 15 eller 50 procent av din inkomst! Därtill kommer Miljöpartiets klimatextremism och Vänsterns socialistiska galenskaper som inte har det minsta med liberalism att göra. Faktum: det finns inget liberalt parti i riksdagen. Det finns flera partier som har liberala motståndsfickor, men de kväser partiledningarna närhelst de behöver.
Personligen kommer jag inte att rösta på något av riksdagspartierna i nästa val. Det går ju bara inte och det har inte bara med FRA att göra. Som livsstilsliberal finns det inget vettigt riksdagsparti att rösta på, helt enkelt. Ty i Sverige tillfaller faktiskt rösten partiet i första hand, det har vi ju fått bevisat så många gånger.
"Rösta på Federley av integritetskäl? Jag tror du med mig skämta aprillo."
"Ty i Sverige tillfaller faktiskt rösten partiet i första hand, det har vi ju fått bevisat så många gånger."
Precis detta gör mig väldigt kluven. Hur kan jag tro på att Federly står för frihet och ansvar när han vek sig vid vägskälet? Gjort må vara gjort men bara för det ska man inte glömma allt.
Sossarna går bort fort, när de nu kallar Bodström för sitt trumfkort. Ack och ve, jag tycker faktiskt synd om dem.
Som tur är finns det andra kandidater för C som verkar vettiga. Centern må vara skamfilad, som alla andra partier, men jag tror att de har möjligheten att byta spår till en bättre riktning, som i kärnkraftsfrågan. Det är dags att leverera nu, svik oss inte igen!
Inte ens om jag vore centerpartist skulle jag rösta på någon av dem som så ryggradslöst röstade emot sin övertygelse i riksdagen. Särskilt inte veklingar som måste gråta innan de röstar.
Jag önskar dig lycka till, då du kanske kan sparka ut någon av de ryggradslösa eller ännu bättre en av kontrollfascisterna. Tyvärr verkar alla partier vara mer fanatiska anhängare av sina partiledare än de flesta kyrkor av Gud och centern är inget undantag. Därför är det hyfsat likgiltigt vilka som ska trycka på knapparna.
Jag tror att politikerna har missat vilket vägskäl de står inför. Internet har gett folk smak på fria tankar, och möjligheten att uttrycka sig fritt. Många nöjer sig inte längre med smulor och de klassiska politiska halvsanningarna. Det finns två sätt för politikerna att återta initiativ: ödmjukt sänka sig till medborgarnas nivå. Eller försöka stoppa tillbaka anden i flaskan, det vill säga sätta stopp för det fria ordet på nätet.
Men ett fortsätta med halvsanningskulturen, som Federley m fl tycks försöka, lär inte vara någon framkomlig väg. (Och en halv sanning = en hel lögn...)
Se för det första till att få en motion att rösta på, nu i oktober! De styrande kommer att försöka smussla undan frågan i en motion som går ut på att ge regeringen fria händer, och som inte tvingar riksdagsledamöterna att ta ställning till FRA.
En rejäl icke-FRA motion måste upp på bordet. Annars förlorar SAMTLIGA riksdagspartier all trovärdighet i frågan.
(Se mer hos HAX om detta.)
Skicka en kommentar