Nästan för bra för att vara sant

Magnus Andersson skriver och pratar (1:22 in) idag om ett helt fantastiskt sätt att bekämpa fattigdomen. MyC4 har som affärsidé att förmedla microlån till afrikanska bolag som vill expandera. 92,3 % av alla bolag betalar tillbaka lånen i tid med ränta - vilket innebär en mycket liten risk för oss vanliga människor, som uppmanas bli investerare. Medelräntan ligger dessutom på 12,8 %, vilket definitivt gör det mer lönsamt än mitt sparkonto...

Sen ska man ju ha pengar att spara också. Rickard Nordin utmanar CUF:s förbundsstyrelse och tänker ivestera lika mycket i MyC4 själv som de andra gör tillsammans.

Det är sådant här man tänker på när man hör orden "riktig solidaritet". Vänsterfolk kanske tror att man kan nöja sig med att skicka lite biståndspengar, och att man ska "rädda" Afrikas befolkning från den hemska kapitalismen, men de har fel. Let's end poverty by 2015 står det på MyC4:s hemsida. Det är precis vad det handlar om. En miskad fattigdom tjänar vi alla på.

Fler som bloggar är Jonas Rask, Per Ankersjö och Annie Johansson.

Bra om bistånd

Nu flaggas det för förbättrade kriterier angående vilka länder som ska få bistånd i form av budgetstöd. Fria massmedier är bland annat ett av kraven, och jag kan inte göra annat än att jubla.

Och jo, det är klart, gapskratta också. För vem kan göra annat när de läser denna snygga passage i Ung Vänsters blogg?

"Kraven [på mottagarländerna] ska skärpas. Med allra största säkerhet kommer också regerings reaktionära (min kursivering) värderingar om demokrati och folkstyre får genomslag."

Tack, Pelaseyed, du gjorde min dag!