söndag, februari 07, 2010

De jobbiga jobben

Jobben var, brukar det heta, den stora valfrågan 2006. Möjligen var debatten lite förenklad redan då, men nu tycks den alldeles ha spårat ur. Alliansfritt Sverige svamlar om minskad köpkraft, uppenbarligen utan koll på begreppet reallön, och Jytte Guteland gör en fantastisk uppvisning i grenen "Säg ingenting med 3 000 tecken" när det kommer till ungdomsarbetslöshetsdiskussionen.

Bakgrunden är CUF:s förslag till facket om att inte jobba för höjda ingångslöner i årets avtalsrörelse. Varför? Det låter ju trevligt med en hög lön direkt när man får jobb, inte sant? Problemet är naturligtvis att det hämmar nyanställningarna. När Guteland slänger ur sig floskler som "Vi tror att vi kan klara resa med hela familjen ombord", "Tillsammans kan vi investera oss ur krisen" och "Vi SSU:are uttalar en nollvision för ungdomsarbetslöshet" så vittnar det otroligt tydligt om hennes brist på förståelse för varifrån jobben kommer. Och visst kan man göra "en satsning på ”välfärdsjobb för unga”" och genomföra "satsningar på utbildning" i vårt land, som faktiskt redan har högre utbildningsnivå än OECD-genomsnittet, men även här är problemet detsamma, för pengarna till offentlig sektor och pengar till löner för ungdomar kommer från samma ställe.

Företagen.

P J Anders Linder frågar sig idag i en krönika på SvD varför i hela friden det bara är Centerpartiet som pratar företagares villkor idag - och varför vi inte får gehör för det i regeringen. Kanske är det för att Robin Hood är missförstådd och populär i det här landet medan sagan om den lilla röda hönan inte är det, kanske är det för att medias rapportering fortfarande ger intrycket av att alla VD:ar har en jättehög lön, kanske är det den svenska avundsjukan, eller kanske det faktum att företagande verkar främmande och något som man aldrig kommit i kontakt med. Det är egentligen lite skitsamma, för poängen är att vi måste få till ett värderingsskifte på den här punkten.

Jobben kommer med företagen. Skatteintäkterna kommer med företagen. Utbildning, vård, lön - allt detta skulle sakna förutsättningar utan företag.

Det kommer att bli en jobbig insikt för de partier som byggt sin framgång på att tala om kapitalistiska utsugare.

7 kommentarer:

Karl Malmqvist sa...

Hörde jag skål?

Oscar sa...

Hej Hanna! Oscar här från Cuf Östergötland! Måste bara säga att du har en grymm blogg! Se till att ta valet nu! :)

Ola Berg sa...

Applåd!

Frontalkrock sa...

Hela jobbdebatten är poänglös.

Även om det kan tyckas jobbigt, är ju lösningen.

* Sänk företagsskatt.
* Förenkla reglerna för företag.
* Sänk kraven för arbetskraft.
* Inför lärlingsarbete.

Om vi vill ha några jobb kvar,
Måsste vi bli atraktivare företag att etablera sig här.

Betygsutbildningar fungerar fan inte alls, när man är färdigutbidad inom ett atraktivt yrkesområde, är man lastgammal och skuldsatt över öronen.

Lärlingsarbete är hållbarast i längden eftersom man lär sig yrket på riktigt och samtidigt arbetar med jusst det yrket man lär sig.


Att tjaffsa om vem som gnäller messt om arbemssituationen är illa.

Att ordna upp på arbetrmarknaden kommer kosta men det är helt klart värt det i det långa loppet.

Men sen kan man ju göra som alla andra och bara gnälla på varandra vilket ju verkar vara trendigt.

Andreas sa...

De röda är lustiga :)

Ola Andersson sa...

Bra och klokt skrivet Hanna. Tack!

Anonym sa...

Svenskt Näringsliv gjorde en lätt förbättrad version av sagan om den lilla röda hönan, som finns här:
http://www.svensktnaringsliv.se/allmanna_nyheter/sagan-om-den-lilla-roda-honan_41364.html

/EMO