Morgonrace - en konsekvens av Wageniussyndromet tidsoptimism

Min helg ser inte så överdrivet rolig ut. Inte nog med att jag missar debatten mellan Federley och Sjödin inne i stan, jag måste dessutom hålla ett vakande öga på mina bröder då modern och fadern for till Stockholm idag. Appropå det, pappa ringde strax efter sju nu på morgonen och bad mig komma ner till Statoil runt kvart i åtta för att hämta ett kuvert och sedan lämna in på medborgarhuset. Ja sa att ja, visst kan jag göra det, ring när du är i Överberg bara så jag hinner. Klockan blev tjugo i åtta. Kvart i åtta. tio i åtta. Fem minuter i ringde jag själv upp pappa och frågade vart de tagit vägen. Han sa något om att de tagit en omväg, och han visste inte riktigt var de var, men visst, jag kunde börja cykla. Alltså gav jag mig av. Efter ytterligare 30 sek - en minut ringer han och säger "Hej, du, vi far över järnvägen in mot Sveg nu!". Tack pappa. Jag fick cykla som en jävla galning genom hela Sveg. Jag bor ju liksom ca två kilometer från Statoil, det är lite svårt att hinna då. Jaja, jag lyckades. Hoppas de får det trevligt nere i Stockholm bara.