Fyra fel med bostadsmarknaden

Att den svenska bostadsmarknaden, i brist på bättre ord, har pajat är det nog få som missat. Studenter tvingas tacka nej till utbildningar eller tälta för att kunna läsa drömkursen, unga tvingas bo hemma tills de inte är i närheten av att vara unga längre och bostadsrättspriserna bara fortsätter att stiga trots brist på ekonomisk stabilitet. Det byggs helt enkelt alldeles för lite.

Vad beror det här på? Faktum är att det inte är en enda sak som är fel på vår bostadsmarknad - det är flera. Låt oss titta på några av dem.

Hyresregleringen

Vi har i Sverige något som kallas för bruksvärdessystemet. Det innebär att hyra förhandlas mellan en hyresgästförening och fastighetsägaren med hänsyn till boendestandard. Nu för tiden får man också ta viss hänsyn till lägenhetens läge - men inte tillräckligt för att man ens ska komma i närheten av marknadshyror. Vad gör det här med marknaden? Ungefär det som prisregleringar brukar leda till - obalans. Och köer. Gigantiska köer. Med konstgjort låga hyresnivåer i vissa områden måste fastighetsägare kompensera detta genom att ta ut en konstgjort högre nivå i andra, mindre attraktiva - och det går, eftersom det är så olönsamt att bygga att det uppstått bostadsbrist och folk helt enkelt får lov att ta vad de kan. De kötider som gäller gör också att segregationen sett till alla faktorer förutom inkomst är större på hyresrättsmarknaden än bostadsrättsmarknaden.

Lagar och NIMBY:s

Vill du inte ha någon mer bebyggelse i närheten av din bostad? Grattis! Lämna in lite skriftliga synpunkter redan när kommunen föreslår en detaljplan så har du försäkrat dig om åratal av byggfri överklagandetid! Detaljplanen går nämligen att överklaga i två instanser och ett bygglov i hela tre, även om prövningstillstånd krävs i Mark- och miljööverdomstolen. Men ta det lugnt, prövningstillstånd ska också prövas och det kan ta sin lilla tid det med. Till slut finns det en god chans att det ändå kommer att byggas - om vi inte pratar Stockholm och byggnader som är högre än typ två våningar, eftersom man har en absurd fobi för att stadens utseende ska matcha innevånarantalet - men då har du antagligen hunnit flytta till ett nytt område där du kan göra livet surt för bostadssökanden.

Boverkets regler

Det finns en rejäl lunta med regler om hur en lägenhet får se ut. En del är av typen att det måste finnas fönster i köket, andra handlar om tillgänglighetsanpassning och ytterligare andra om säkerhet och hälsa. En hel del av reglerna är också motiverade - men problemet är att många av dem gör små lägenheter oproportionerligt dyra att bygga. Ett rejält badrum kostar liksom mer per kvadratmeter lägenhet i en liten än en stor. Det är fakta och handlar inte om vad man tycker om tillgänglighetskraven.

Kommunpolitiker

Förutom Boverkets regler finns det garanterat också lokala föreskrifter om exempelvis energisnålhet, utseende och annat. Dessa varierar något oerhört över hela landet och gör det svårt att massproducera en bostad och på så sätt få ner priserna. Dessutom tenderar kommuner att stycka upp sin mark i så pass stora delar att det bara är de riktigt stora byggbolagen som kan bygga på dem - de mindre har inte en chans. Alla som tror att det inte är kostnadsdrivande kan ju räcka upp en hand.

Igår kväll fick jag chansen att kort debattera just tillgänglighetskraven med Maria Johansson, ordförande för DHR, i Agenda. Som vanligt hinner man dock inte säga allt man vill i TV - därav blogginlägget.

Vi har en brist på någonstans runt 20 000 studentbostäder i Sverige. Varje höst fylls tidningarna med historier om studenter som tältar på grund av bostadsbristen - och hur många som tvingas tacka nej till studier går inte ens att räkna.

Jag var på UngBo12-utställningen i Malmö förra veckan. Där ställer de ut exempel på bostadslösningar som unga själv tagit fram - och inte en enda är laglig att bygga. Dagens regler gör att det i princip är omöjligt att vara kreativ - och att det är oerhört svårt att bygga billigt. Är det svårt att bygga billigt är det också svårt att få lönsamhet i själva byggandet eftersom studentboenden helst ska ha så låga hyror som möjligt.

Vad kan man göra åt det då, sett till tillgänglighetskraven? Tja, man skulle kunna göra en del av bostäderna tillgänglighetsanpassade och en del bostäder med lägre standard. Mindre badrum, färre kvadrat, helt enkelt billigare. Det skulle antagligen inte lösa hela bristen - för att komma åt den måste man antagligen åtgärda alla de ovan listade problemen - men det skulle betyda en hel del för byggandet av små studentbostäder. Det ska självklart inte innebära att man blir bostadslös som rullstolsburen student, tvärt om kan man ha förturssystem som gör att man får bostad snabbare än idag - men politik handlar om att prioritera. I det här fallet kanske man får prioritera tak över huvudet för tusentals studenter framför möjligheten för alla att fika i varje studentrum i Sverige. Sen behöver man också avskaffa hyresregleringen, förkorta överklagandeprocessen enligt Plan- och bygglagen, ta bort krav på exempelvis fönster i kök och få Sveriges kommunpolitiker att inse allvaret - men det fanns det inte utrymme att debattera igår.