onsdag, augusti 28, 2013

Centerpartiets framtida riktning

Egentligen hade jag inte tänkt kommentera Markus Uvells debattartikel hos Expressen igår. Både Hannes Hervieu, ordförande för Centerstudenter, och Johan Hedin svarar bra på det här med konfliktytan stad och land.

Men så råkade jag läsa en kort ledare hos ÖP av Sven Olov Lööv som gör ett påstående som jag aldrig någonsin trodde att hans penna skulle kunna åstadkomma:

När vd:n för näringslivets tankesmedja Timbro, Markus Uvell, tar upp frågan om hur Centern ska överleva långsiktigt finns det all anledning att lyssna.

Lööv har nämligen inte riktigt som tradition att hålla med Timbro om allt de säger. Tvärt om. Det märks egentligen på resten av texten, där han menar att "de marknadsliberala åsikter[na]" inom rörelsen har "torgförts av unga centerpartister runt Stureplan". (Själv är jag marknadsliberal, uppvuxen på en gård och fullständigt främmande för Stureplans krogliv, men det passar inte riktigt in i bilden, antar jag.) Lööv tycker nog inte egentligen att man ska fråga Timbro om Centerpartiets framtid - han råkar bara gilla budskapet denna gång.

Låt mig göra en sak klar: Jag tycker också att Centerpartiet ska prata landsbygd. Det är helt självklart. Men man kan vara ett parti för landsbygden på olika sätt, och det är lite det som har legat och gnagt i mig sedan jag läste Uvells artikel igår. Hans råd går nämligen inte ihop.

Uvell börjar med att konstatera att Centerpartiet bör fortsätta vara ett borgerligt parti. Så långt helt korrekt - det var efter en tid präglad av närmanden mot socialdemokraterna som vi landade på femprocentsnivån i riksdagsvalet. Det var tre månader efter att Olof Johansson avgått, så de som under det senaste åren försökt förklara partiets nedgång med nyliberalism och en Timbro takeover får tänka om. Tvärt om, när Maud Olofsson positionerat oss som ett tydligt borgerligt alternativ gick vi upp två val i rad - det hade inte hänt sedan 70-talet. Uvell har alltså alldeles rätt när han säger att vi inte ska lyssna på Börje Hörnlund-typer som påstår att det var bättre förr.

Sen kommer han emellertid in på att vi ska vara ett landsbygdsparti. Han menar dock att det bara går att vara om man överger landsbygden, och lägger till att man tydligt (förutom ett antal värderingsfrågor där jag helt håller med om att vi borde vara skarpare) borde prioritera "landsbygdens företagande, tillväxt och arbetsmarknad". Jag är med så långt också. Problemet är bara att han samtidigt råder partiet att överge marknadsliberalismen.

Vi ska alltså vara ett borgerligt parti som överger marknadsliberalismen men har lösningar på problemen med tillväxten på landsbygden.

Jag får det inte att gå ihop. Hur ska det gå till? Det är ju inte direkt så att det är marknaden som sett till att vi sett en utarmning av landsbygden - tvärt om. Det är en socialdemokratisk politik där lönestrukturer pressats samman, skatter höjts och man på allvar velat göra sig av med företag med mindre marginaler som lett till dagens situation, inte en marknadsliberal. På en fri marknad med lägre skatter och färre regleringar hade fler kunnat driva företag på landsbygden, och kunnat anställa folk för en lön som inte sätts i Stockholm av förhandlande centralorganisationer utan som faktiskt gör det lönsamt att ha anställda.

Uvell föreslår att vi borde sikta mer på konservatism än på liberalism, men det som liberaler och konservativa faktiskt brukar komma överens om är ju just ekonomisk politik.

Helt allvarligt nu, vi ska inte bli ett sossigt bidragsparti i landsbygdsfrågorna, men vi får inte gilla marknaden?

Snälla någon, förklara för mig hur man kan fokusera på företagande, tillväxt och arbetsmarknad på landsbygden utan att vara det ena eller det andra.

5 kommentarer:

Anonym sa...

"Jag får det inte att gå ihop. Hur ska det gå till? Det är ju inte direkt så att det är marknaden som sett till att vi sett en utarmning av landsbygden - tvärt om."

Visst är det till del marknadens fel att landsbygden utarmas. Mekaniseringen av skogs- och jordbruket har markant minskat efterfrågan på arbetskraft inom skogs- och jordbruk. Detta har förvandlat många byar där människor tidigare arbetade nära sitt hem. Det går naturligtvis inte att göra denna utveckling ogjord.

Det är också fullt rimligt att viss landsbygd utarmas. Alla dessa byar som växte fram och blomstrade p.g.a. att jord- och skogsbruket förr var mer småskaligt och arbetskratsintensivt går det inte att hålla liv i. Det är orealistiskt. Sedan finns det vissa landsbygdsorter som kan finna nya näringar att leva på. Turismen kan växa och utvecklas i exempelvis fjällnära regioner. Men att all landsbygd i Sverige ska hållas vid liv är orealistiskt. Det går inte att gå emot en global megatrend som urbaniseringen på det sättet.

Jag tror dock att det går att leva och bo i landsbygd med närhet till större städer. En förutsättning är dock då att den som bor där är beredd att ha lite längre pendlingsavstånd till sitt jobb. Centern skulle för att underlätta detta kunna föreslå lägre skatt på drivmedel.

Arne Roland sa...

Wagenius giller inte när "lönestrukturer pressas samman", med andra ord vill hon att de med låga löner ska ha ännu lägre löner relativt sett. Vidare finns en formulering om "sossigt bidragsparti2, typisk retorik för att hävda den borgerliga linjen att sjuka och arbetslösa ska klämmas åt. En hjärtlös politik som Centerpartiet under Olofsson/Lööf-eran fullt ut anammat.

Jonte sa...



Jag måste ställa en fråga som egentligen är riktad till Reinhfeldt & Co.

När man tar in flyktingar från höger och vänster som har krig, bråd död och elände bakom sig, vad gör man då för att få flyktingarna att anpassa sig? Eller sitter man passivt och hoppas på att Svenskarna runt omkring skall "uppfostra" dom till att bete sig som "svenskar"? Det går av sig själv typ..? Dom blir duktiga till slut? Eller är tanken att dom inte skall integreras och återvända tillbaka?

Vad är tanken och målet bakom detta sociala spel, som påminner mig om när England skickade fångar till Australien på 1700-talet..?

Självklart ska Sverige tillsammans med resten av EU hjälpa personer i nöd, men det som utspelas i Sverige nu är ju helt absurt och det tycker nog dom alla andra EU-länder med som ser på Sverige som en liten Chihuaua-hund med med historia som Palme, Bergman, Nobel, Volvo, Ikea osv bakom sig? Dom tiderna är förbi!!!

Istället för att skicka 20 miljoner i bistånd till någon kommun på landet, kunde man väl hellre gett pengarna till polisen i t.ex Malmö och sagt: "-Nu är det slut på fjanteriet i rosengård! Vi accepterar inte skottlossning, våldtäkter och misshandling, och lyssnar ni inte åker ni på första bästa buss hem dit ni kom ifrån!" NÄÄ -Då kommer dom ursvenska "hängmattorna som inte orkar jobba" krypandes -OJOJ vad synd det är om dom, och så rullar det på!

Det här är ju för fan vad var och varannan person i Sverige egentligen tycker, men ingen vågar säga.. -Varför? -Jo "hängmattorna" som inte har funnit sin plats i samhället, och hjärntvättats av deras likasinnade med "revolt-teologi", har gett sig fan på att om inte dom kan känna glädje, skall ingen annan heller få känna det!

- RAKA RYGGAR NU GUBBAR & KJÄRRINGAR,

- NU TAR VI SVERIGE TILLBAKA OCH HJÄLPER FOLK I NÖD!!!!

Stefan sa...

Vad menar du med "sossigt bidragsparti" ?

Stefan Fäger.

Anonym sa...

Att ge landsbygden liv är något jag inte tror att marknaden kommer göra längre.

Värdet i landsbygden var traditionellt dess land. Där mycket folk krävdes för att bruka den, vilket givetvis gjorde landsbygden levande eftersom folk arbetade med jorden för att försörja sig.

Det är fortfarande naturresurserna som är den stora anledningen att folk behöver bo på landet för i ärlighetens namn vad är vinsten i att starta ett företag ute på landet där det är långt till både kompetens och motorvägar/järnvägar?

Nej marknaden tror jag aldrig kommer satsa på landsbygden då det inte finns någon vinst att hämta där. Förutom de som behövs för att utvinna naturresurserna då, men de blir allt färre i takt med att maskinerna bli bättre.

Det krävs statlig styrning för att få ut företagen på landsbygden - se Sovjet t.ex. som smällde upp städer och fabriker lite var stans i landsbygden. Sen kan man ju tycka vad man vill om Stalin och Co. men de fick liv på landsbygden i alla fall.