Johannes Forssberg skriver idag en mycket bra krönika i Expressen om eventuella nya skatteregler för riskkapitalister. Problemet är att riskkapitalet upplever sig för hårt beskattade - de måste redovisa inkomster som tjänsteinkomster, och inte kapitalinkomster, vilket blir en rätt rejäl skillnad. För att inte flytta utomlands vill de få undantag. En förståelig ståndpunkt, men precis som Forssberg skriver vore det mer än underligt om riskkapitalbranschen fick någon slags omvända 3:12-regler.
Självklart behövs riskkapital i Sverige. Inget snack om den saken. Men det vore ju också bra om det fanns några svenska företag i landet som de kunde investera i.
Egentligen kokar problemet ner till att vi i Sverige har olika skattenivåer för olika sätt att tjäna pengar. Kapitalvinstskatten, som är statlig, är betydligt lägre än skatten på inkomst av tjänst, som är kommunal (förutom om du tjänar över 31 000 kronor i månaden, för från den nivån tar staten också ut en inkomstskatt). Ska man göra något åt det egentliga problemet behövs en ny, heltäckande skattereform som inte gör skillnad mellan olika sätt att tjäna pengar. Och gärna en som håller länge, utan att man lappar och lagar den som man gjorde med -91 års skattereform. Ju färre undantagsregler, desto rättvisare beskattning. Det borde inte vara så förbannat svårt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Bra inlägg. LO/Saco skrev något förvånansvärt vettigt om det hela för någon månad sedan i en debattartikel.
http://www.dn.se/debatt/sverige-ar-moget-for-en-ny-overgripande-skattereform
och kanske titta lite pa det faktum att det svenska skattesystemet trots att motsatsen ofta havdas ar unikt i att det som helhet ar regressivt: staten far mest pengar via momsen och fattiga betalar en storre andel av sin inkomst i moms (eftersom de konsumerar hela sin inkomst och inte har nagra kapitalinkomster). kommunalskatten ar proportionell (flat tax) och sen finns det en liten progressivitet i tre steg i den statliga inkomstskatten.
Skicka en kommentar