onsdag, januari 27, 2010

Centerpartiets framtid i en blogglista?

Politometern har nu släppt listan på de mest inflytelserika centerbloggarna. Det är en sjukt intressant lista, inte bara för att jag når en hedrande tiondeplats, utan också för att jag tror att den speglar partiet och vilken framtid vi går till mötes.

Efter att snabbt skummat igenom topp femtio så gör jag bedömningen att en klar majoritet utgörs av sådana som jag skulle kalla för yngre människor. (I politiska sammanhang, mind you.) Första och andra plats innehas av CUF:s före detta respektive nuvarande förbundsordförande.

Internet kommer att spela en allt större roll i politiken framöver, det är jag övertygad om. Nästa generation centerpartistiska makthavare har fattat detta och med andra ord redan skaffat sig ett inflytande.

Uppdatering: Magnus Andersson exemplifierar föredömligt, naturligtvis.

tisdag, januari 26, 2010

Saab är sålt

kom då äntligen bekräftelsen på det som egentligen var ute och snurrade redan igår. Maud Olofsson har haft is i magen och råg i ryggen under hela processen, och det har lönat sig. Med Sahlin som statsminister hade det istället varit du och jag som fått stå för notan.


Fler bloggar: Magnus Andersson, Per Ankersjö, Tobias Gillberg, Mina Moderata Karameller, Magnus Persson, Annie Johansson, Elias Giertz.

lördag, januari 23, 2010

Ska vi debattera eller raljera, Carina Hägg?

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Carina Hägg har tydligen varit i Östersund och debatterat människohandel. Därmed passar hon smickrande nog på med att uppmärksamma inte bara CUF:s arbete för att slopa sexköpslagen, utan också mig personligen.

Tråkigt nog innehåller Häggs inlägg inte några argument i sig, utan hon nöjer sig med att fälla en kommentar om att "min" Facebookgrupp för slopandet av sexköpslagen håller sig med en "olustig" ton.

Det förvånade mig en smula. Har jag en Facebookgrupp om slopandet av sexköpslagen? En snabb reaserch sade ja. Det finns nämligen en liten grupp på 21 personer som jag gick med i för rätt länge sedan och som jag nu står kvar som ensam admin på. Alltså, jag startade den inte, utan tycker att den större gruppen är mer relevant att vara med i egentligen. Den lilla gruppen har inte heller haft någon aktivitet sedan den 15 december, och dessförinnan 14 juli. Jag antar också att det är detta inlägg Hägg syftar på - det lyder "yes!!!! fitta ska va gratis hahaha" och kan alltså inte heller rent tekniskt sägas argumentera för ett slopande.

Hägg har nu inget kommentatorsfält, så jag får fåfängt hoppas att hon läser min blogg - men gör du det, Carina, kan vi inte ta debatten nu istället? Jag är inte intresserad av att bemöta konstiga påhopp om tonen i Facebookgrupper. Jag är intresserad av att höra dina argument.

fredag, januari 22, 2010

Kan vi kvotera bort Schlingmann då?

Moderaterna - eller, ja, egentligen deras partisekreterare Schlingmann - har nu kommit med den fenomenalt dåliga idén att kvotera börsbolagens styrelser 2014 om de inte själva fördubblar andelen kvinnliga styrelseledamöter.

Kvotering är en styggelse. Det innebär nämligen att man tvingas tillsätta en post med hänsyn till kön och inte kompetens. Inte bara kör man alltså över bolagets ägare och underminerar den inkvoterades position, utan att man underminerar förtroendet för alla personer av det inkvoterade könet, oavsett om de faktiskt är inkvoterade eller inte.

Att Fredrik Reinfeldt härtill verkar öppna för ytterligare kvotering ger mig nästan skrämselhicka. Maud Olofsson har i alla fall ryggrad nog att säga emot.


Läs också Elker.

tisdag, januari 12, 2010

Att göra kön avgörande för att göra kön irrelevant funkar inte

Så kom då äntligen beskedet från regeringen om att man lägger ner kvoteringen i den högre utbildningen. Det är välkommet och egentligen ett vansinne att det fått pågå alls.

Att det fått pågå står dock klart. Enligt Centrum för Rättvisa, som drivit det uppmärksammade veterinärutbildningsfallet, är det över 5 000 personer som drabbats bara under 2009. Och jodå, det har skett i jämställdhetens namn. Tanken var ju någonstans att en jämnare könsfördelning skulle vara bra för jämställdheten i samhället. Sen råkade visst majoriteten av alla högskolestuderande vara kvinnor - och vips! så blev det inte riktigt som man tänkt sig.

Högskolekvoteringen är ett typexempel på när man glömt varför vi vill ha jämställdhet. Man har glömt att det är för att könet ska vara irrelevant för möjligheten att läsa vidare efter gymnasiet. Att göra könet till en avgörande faktor ser säkert fint ut i statistiken, men jämställdheten måste finnas på individnivå för att vara något att ha. Ett femtio-femtio-samhälle har ingenting med jämställdhet att göra, för jämställdhet är inte statistik. Det är verkliga människor som inte diskrimineras.

Alltså, vi tar det en gång till. Om man inte vill att könet ska vara avgörande för vilken utbildning man skaffar sig, kan man inte hindra människor från att skaffa sig utbildning för att de tillhör ett visst kön.

Läs också: Mårten Schultz, Amanda Brihed, Hans Egnell och Annie Johansson.

lördag, januari 09, 2010

Om kvinnligt förtagande

När man pratar jämställdhet så är det väldigt lätt att man börjar i fel ände. Oftast får man höra att det och det måste förändras för att vi ska få ett jämställt samhälle - sällan diskuteras något med utgångspunkt i att vi behöver ett jämställt samhälle därför att... Personligen tror jag detta har att göra med den strävan efter politisk korrekthet i den här specifika frågan som finns kanske framförallt hos media och politiker. Skulle man säga att vi behöver ett jämställt samhälle därför att... så innebär ju det att jämställdheten som sådan inte är en gudagiven godhet, utan något som precis som allt annat behöver motiveras. Kanske finns en rädsla för att man inte ska kunna motivera det - kanske har man helt enkelt glömt hur man gör.

Det är nämligen viktigt med ett jämställt samhälle, därför att det man har mellan benen används som måttstock där det de facto är helt irrelevant - könet sätts före individen, och innebär en ofrivillig kollektivisering.

Se exempelvis på den kollektiva uppdelning vad gäller yrken som finns i vårt samhälle. Männen finns inom privat sektor, driver företag, tjänar pengar (de är ju trots allt fortfarande familjeförsörjaren, i sann, konservativ anda) - medan kvinnor återfinns i de lågavlönade yrkena i offentlig sektor. Omvårdande yrken, deltidstjänster. Finns det egentligen någon biologisk förklaring till detta? Nej, inte ens om man säger att kvinnor är omvårdande av naturen. I första hand bör det nämligen handla om omvårdnad av den egna familjen - och ska man kunna göra det, då behöver man faktiskt dra in lite cash. Ändå antas kvinnan i dagens samhälle fortfarande vara villig att offra sin ekonomi, sina drömmar och sitt välbefinnande för att tjäna det allmänna.

Det är därför vi behöver fler kvinnliga företagare. För att kvinnorna själva ska få en chans att göra något åt den rådande ordningen. För att också kvinnor ska tjäna pengar, trivas med sina jobb, slippa arbeta på ett sätt som leder till sjukskrivning och förverkliga sina egna drömmar. Det handlar om en frigörelse från det offentligas bojor.

Därför är det sannerligen beklagligt att kvinnligt företagande motiveras med att samhället behöver det. Det blir så tydligt att vissa inte förstått vad det handlar om. Sakine Madon har helt rätt när hon skriver att man måste sluta underblåsa bilden av kvinnor som altruistiska varelser utan förståelse för pengar eller vinst. Och jo, lite tveksamt är det faktiskt om kvinnliga företagsambassadörer gör så där vansinnigt stor nytta för kvinnligt företagande - även om jag tror att det är ett nyttigt sätt att knyta kontakter och hämta inspiration. Men ska man verkligen få fart på jämställdheten i vårt avlånga land, då gäller det att sluta förhindra kvinnor att starta företag inom de områden som många av dem har utbildning inom och erfarenhet av. Kort sagt, låt vården drivas av privata företag istället för det offentliga.

onsdag, januari 06, 2010

Mer om nakenscanningen

Idag har jag ett lite längre inlägg på Politikerbloggen om det här med nakenscanningen. Någon måtta får det faktiskt vara på galenskaperna.

tisdag, januari 05, 2010

Nakenscanning och barnporr (ja, jag säger då det...)

Det är lite svårt att börja den här bloggposten. Nakenscanning och barnporr, liksom, jag känner mig som kvällspressen. Tyvärr handlar det inte om en rubriksättare som blivit galen, utan om två rätt allvarliga grejer.

Till att börja med: EU diskuterar en lag som ska tvinga alla flygplatser att börja med nakenscanning. Det är rätt vidrigt. Det är en helt annan sak om flygplatserna själva beslutar att införa scanningen - avtalsfriheten är trots allt en hedersvärd princip. Den fria marknaden kommer också med stor sannolikhet ge fördel åt de flygplatser som låter bli galenskaperna. Terrorbrott på flygplan är faktiskt vansinnigt sällsynta, så något egentligt skäl för den nya "säkerhetskontrollen" föreligger inte. Det är ren hysteri.

Om EU, eller någon enskild stat, skulle kräva det av flygplatserna blir situationen dock en annan. Då har vi medborgare inte något val, och då blir det i högsta grad relevant att tala om en integritetskränkning.

Ironiskt nog ser en annan hysteri ut att kunna bli allierad med integritetskämparna. Ja, ironiskt, eftersom det handlar om barnporrhysterin. En brittisk anti-barnporrsorganisation slår på stora trumman och hävdar att nakenscanningen kan bryta mot barnporrlagen om man scannar just barn.

Det är naturligtvis inte rimligt att klassa en scanningbild som barnporr. Då vore varenda bild från familjens badsemester barnporr. Ja, risken är naturligtvis att också att röntgenbilder klassas som oanständiga. Tar läkare verkligen på barnen när de undersöker dem? Usch, pedofili!

Vi normalt funtade människor kan antagligen se fram emot en riktigt rolig strid mellan vår tids två största hysterier - lite som plåster på såren för att vår integritet förlorar oavsett vem av dem som vinner, kanske.

Maud gör inte reklam för sig själv

Man kan tycka vad man vill om att myndigheter gör reklam. Ja, det vore faktiskt välkommet med en diskussion kring om våra skattepengar ska gå till att promota myndighetsåtgärder, men det tycks vara stört omöjligt att få igång en. Istället verkar socialdemokraterna haka upp sig på att Maud Olofsson är näringsminister. Det ger henne tydligen orättvist mycket medieutrymme.

Ja, Tillväxtverket har haft en radioreklam där man söker kvinnliga företagare som kan bli ambassadörer och arbeta för att fler kvinnor ska bli företagare. Man nämner Maud Olofssons namn. Hon är ju trots allt ansvarig minister. Det får dock oppositionen att gå i taket och kräva att Centerpartiet ska finansiera den här typen av reklam i framtiden.

Alltså. Om Socialdemokraterna skulle få makten efter valet i år (hemska tanke) - då bör de förändringar de lovat att genomföra inom exempelvis Försäkringskassan inte få annonseras av Försäkringskassan själv. Socialdemokraterna bör istället själva betala för ett gäng helsidesannonser i diverse tidningar, så att informationen kommer ut. Sakfrågan är ju nämligen bara en förevändning för att stärka deras politiker. Just det.

Det skulle jag vilja se.