Konsumentmakt

Förra veckan såg jag ett program på SVT som avslöjade att flera stora butikskedjor köpte varor av indiska företag vars anställda jobbade under vidriga förhållanden. Så mycket har jag lärt mig på kemilektionerna att jag vet att det inte är nyttigt att stå utan något som helst skydd i ett syrabad, det kan jag säga, och inte heller är det acceptabelt att bönder får sin mark besudlad av utsläpp från fabriker. Programmet spädde definitivt på min ovilja att handla på Jysk (bortsett från den urkassa reklamen, den är bara för vidrig). I Sverige fick ICA Maxi och Indiska sig en rejäl känga. Det är verkligen hemskt att dessa företag köper från underleverantörer som beter sig på det här viset, det råder det ingen tvekan om, men jag tror att man måste få ännu ett perspektiv på det också. Som den danske forskaren sa; om man får två-tre handdukar för under hundringen, då är det något som är fel. Det borde vem som helst förstå. Det är omöjligt att producera hur billiga produkter som helst utan att något får ta stryk (åtminstone så länge ekologiska och rättvisemärkta varor inte får skattestöd). Men är det enbart företagens fel? Jag kan inte tycka det. Vi som konsumenter har också ett enormt ansvar.

Vet ni, de flesta vänstermänniskor jag känner kommer tycka att jag är jättekonstig för det här, men jag tror inte att företagen vill smutsa ner naturen och anställa folk under vidriga förhållanden. De gör inga jättevinster på det här, det är vi som hela tiden kräver billigare produkter. Om vi kunde tänka om en aning och inse detta skulle säkerligen många arbetare i Indien och andra u-länder få det bättre. Hur svårt kan det vara? Nej, du kanske inte kan köpa tio nya handdukar om de är ekologiska och rättvisemärkta, du kanske får nöja dig med fem, men vore det inte värt det? Och det är inte så svårt att få företagen att haka på, tro mig. Du är liksom deras kund, de lever på dig, vill du ha något så vill de leverera det, tro mig. Är det svårt att ändra kravet ”billigt” till kravet ”bra för miljö och anställda”? Nej, tänkte inte det heller. Det gäller att sluta skylla ifrån oss och börja ta ansvar.